Polisutbildning i förändring

Herr talman! Yvonne Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att poliser som i efterhand ångrar sitt yrkesval ska kunna tillgodoräkna sig poäng från sina studier på Polishögskolan. Jag är övertygad om att en genomgången polisutbildning redan i dag har ett väldigt stort värde för den som söker sig till andra närliggande yrken. Utbildningen ger i sin nuvarande utformning studenterna breda kunskaper i en rad olika ämnen som är användbara också för det fall en polis väljer att byta yrke. Utvecklingen av brottsligheten och samhället i stort leder till förändrade krav på polisväsendet och därmed också på kompetensen hos enskilda poliser. Polisutbildningen bör därför utvecklas ytterligare och anpassas till de krav som samhället kommer att ställa på polisen i framtiden. Som Yvonne Andersson nämnt pågår för närvarande en utredning om polisutbildningen. Regeringen för nu diskussioner om inriktningen av den pågående utredningen ska förändras. Översynen av polisutbildningen kan naturligtvis leda fram till att den utformas så att den ger högskolepoäng. Huvudsyftet med en närmare koppling till universitet och högskolor ska dock inte vara att öka möjligheterna för poliser att byta yrke, även om högskolepoäng självklart kan vara meriterande vid framtida yrkesval.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Interpellationen har kommit till just med tanke på de direktiv som finns och om det finns anledning att se över dem. Det var kanske lite fel att formulera mig på det sätt jag gjorde. Intresset är inte enbart att kunna byta yrke. Det är väldigt viktigt om vi får in polisstuderande som kanske inte alltid vet vad de går in på att de då har en möjlighet att gå vidare inom andra områden. Akademisering av polisutbildningen har inte enbart att göra med att poliser ska kunna byta yrke utan också att de statusmässigt ska kunna finnas på samma nivå som deras kolleger på andra ställen i Europa. Där har vi ett stort antal som har den utbildning som enligt högskoleförordningen ska vara byggd på vetenskaplig grund och forskning. Att kunna beforska sitt eget verksamhetsområde är en väldigt viktig del av forskningen. Man kommer helt enkelt inte in på forskarutbildning om man inte har högskolepoäng. Risken i dag om vi inte har en akademisk polishögskola är att det blir ett slags återvändsgränd för dem som kanske tillfälligt vill gå vidare. De vill kanske beforska sitt område och därmed utnyttja sin breda erfarenhet som polis för att kunna bistå med ytterligare kunskaper inom sitt område eller kanske gå vidare till en annan yrkeserfarenhet. Då är studiemedlen uppätna av en högskoleutbildning som inte ger de poäng som gör att de kan komma vidare. Polisens professionalitet är i dag så otroligt omfattande. Tittar man i samhället i övrigt har man i princip i alla människovårdande yrken forskarbaserad kunskap eftersom man har gått på en högskoleutbildning. Det är därför väldigt viktigt att vi får in den. Vän av ordning och säkert ministern kan då tillföra att i dag är redan ett antal kurser förlagda på universitet och högskolor och är baserade på vetenskap. Men examen som sådan är ingen akademisk högskoleexamen. Jag tror att det är viktigt att vi öppnar för det. Det innebär inte nödvändigtvis som många har anfört att utbildningen ska teoretiseras. Så är det inte alls. Utbildningen kan mycket väl varvas med teori och praktik och erfarenheter integrerat med andra kunskapsområden även om den ger akademiska högskolepoäng. Jag funderar mycket på hur ministern har tänkt sig fortsättningen och hur man kan öppna för att vi också får en genuin beforskning av området som är polisens yrkesområde. Vi måste höja kvaliteten inom den här sektorn.

Herr talman! Först måste jag instämma med justitieministerns tydliga ståndpunkt beträffande syftet med en eventuell närmare koppling till universitet och högskolor. Det måste vara att vi får en bättre polisutbildning, inte att poliser i efterhand ska kunna ändra ett yrkesval. Mig veterligen har poliser redan i dag goda möjligheter att få en anställning utanför polisorganisationen om de så önskar. Men det primära måste väl ändå vara att flertalet har en sådan god utbildning att de väljer att stanna kvar i polisyrket, ett yrke där det i dag dessutom råder stor brist. Herr talman! Jag ser det mycket positivt att ministern har valt att bredda utredningen. Det är en utredning som ska ligga till grund för många polisers utbildning under en lång tid. Det handlar om att grundligt utreda framtidens behov av kompetens. Jag har svårt att förstå att det skulle vara något ont i det. Tvärtom är det min övertygelse att det är nödvändigt att vända på alla stenar och se alla möjligheter så att våra framtida poliser får den kompetens som krävs för att kunna utföra sina olika uppdrag. I tidigare debatter har justitieministern talat om de olika behoven. Man behöver inte vara särskilt insatt i frågan för att förstå att den patrullerande polisen i Vetlanda har en annan arbetssituation än piketstyrkan på Stureplan. Brottsutredare behöver sina specialistkunskaper likväl som narkotikaspanare och trafikpoliser behöver sina. Tanken att poliser efter en basutbildning ska kunna specialisera sig efter intresse och behov är intressant. Jag ser i detta också en möjlighet att kunna gå vidare i sitt yrke och på det sättet ständigt kunna utvecklas inom sitt yrke i stället för att välja ett nytt. Herr talman! Som ledamot i polisstyrelsen i Jönköpings län har jag under de senaste åren mött många olika typer av poliser, några så kallat akademiska och några inte. Anledningen till att de har valt polisyrket skiftar. För en del har det av olika anledningar dessutom varit en väldigt lång väg att komma in på utbildningen. De akademiska poängen har för dessa människor inte varit det primära utan just drömmen om att få bli polis, att värna om människors trygghet i vardagen. Jag har också mött många som verkligen försökt att komma in men har tvingats ge upp hoppet. Det är sökande som enligt min mening skulle vara alldeles utmärkta poliser på stadens gator och torg. Jag undrar hur justitieministern ser på rekryteringsfrågan. Hur kan vi möjliggöra så att mångfalden i bakgrund ökar inom polisorganisationen, att vi får en poliskår som i mångt och mycket återspeglar det samhälle som den enskilda polismannen ska verka i och att vi får en poliskår i hela vårt land?

Herr talman! Det här är inte någon ny fråga och heller inte någon ny fråga för Beatrice Ask. Historiken är sådan att det var en debatt på Polishögskolan våren 2005 då Beatrice Ask var ensam företrädare att säga att det här inte var någonting man prioriterade, till skillnad mot flera av de andra borgerliga partierna där bland annat Folkpartiet och också Kristdemokraterna har drivit den här frågan hårt. Sedan blev det valrörelse. Vi hade en debatt i somras i Visby. Oj, oj, oj, att de kritiserade Beatrice Ask för det! Man skulle inte uppfatta det på något sätt som att Moderaterna inte ansåg att det skulle vara akademiskt. Det var ont förtal, och så vidare. Så kan man ju säga i en valrörelse. Men vad händer? Jo, nästan det första som händer är att i budgetpropositionen säger regeringen: Nu ska vi inte vänta på utredningen längre, utan nu ska vi förlänga och försena den och fördröja utbildningen. Vi ska komma med nya direktiv, och så vidare. Det är vad man ska göra. Man säger i budgetpropositionen att man ska överväga om utbildningen ska vara kortare. Det blev en ny interpellationsdebatt här i kammaren. Där påpekades det mycket riktigt att det faktiskt står i budgetpropositionen, och det är den borgerliga regeringen som själv har skrivit det, att det ska övervägas om den ska bli kortare. Beatrice Ask säger då att det är som en viss potentat läser Bibeln. Det är mycket märkligt. Ordet kortare står uttryckligen i propositionen. Detta är kanske den allra viktigaste frågan för poliser. Det är en fråga som polisfacket har drivit i flera år helt opolitiskt. Det drev den också mot den socialdemokratiska regeringen som den kanske absolut viktigaste frågan. Polisfacket representerar 99,8 % av Sveriges poliser. Det har det som sin allra viktigaste fråga. Polisfacket har skrivit en debattartikel häromdagen som är direkt skriven. Där riktar man allvarlig kritik mot Beatrice Ask och den borgerliga regeringen därför att man nu ska försena och fördröja frågan. Det här är alltså den absolut viktigaste frågan för polisfacket, och därför förväntar man sig ett tydligt svar från justitieministern. Ställer man upp? Är man på polisens sida? Eller är det så illa som det nu sägs - att den nya justitieministern har blivit polisens största fiende? Går hon emot polisen i dess allra, allra viktigaste fråga? Hon går också emot flera av de andra partierna och representanter från de andra borgerliga partierna. Jag kan nämna att om man ska bli cirkusartist så får man akademiska poäng. Men om man ska arbeta som polis i Sverige i dag så får man det inte. Jag kan också nämna att det inte går att bara säga att vi ska vänta och se. Här kräver och begär vi, precis som Polisförbundet säger, ett svar på frågan ifall utbildningen ska kortas. Eller kan du nu garantera svenska poliser, Beatrice Ask, att polisutbildningen inte kommer att kortas? Kan man nu säga att utbildningen inte kommer att kortas? Kan svenska poliser och alla de ungdomar som nu tänker söka till utbildningen känna sig trygga? Kommer Beatrice Ask med ett klart och tydligt svar om att utbildningen inte kommer att kortas? Det är det ena. Det andra är: Är justitieministern för eller emot? Det har varit väldigt svajigt, fram och tillbaka, här under åren. Man kan möjligtvis tycka på det ena sättet när man är i opposition och kanske inte har någon klar ståndpunkt. Men nu vill svenska poliser veta. Är du, Beatrice Ask, för eller emot att poliser ska ha akademiska poäng precis på samma sätt som när man ska bli cirkusartist? Då går det inte att hänvisa till utredningar. Vi frågar efter din uppfattning. Vad tycker du? Vill du att det ska vara akademiska poäng? Det är knappast någon ny fråga i sig. Jag vill ha svar på frågorna. Kan du garantera att utbildningen inte kommer att kortas? Är du för att poliser liksom de som ska bli cirkusartister har rätt till akademiska poäng?

Herr talman! Jag har interpellerat förut i denna fråga. Justitieministern har då lovat att det som står i budgeten om att polisutbildningen ska kortas inte är sant. Vänsterpartiet har drivit frågan om akademisering av polisen hårt. Jag går upp i debatten här helt enkelt på grund av att man tydligen inte är överens om detta inom alliansen. Jag kan ställa samma fråga som Thomas gjorde här. Är man för eller är man emot? Jag vill också ställa frågan: Är man enig om detta inom alliansen? Jag tycker att det här är beklagligt. Vi har Polisförbundet bakom oss när det gäller akademiseringen av utbildningen. Den är helt nödvändig, precis som den är för andra studenter. Polisarbetet är ett krävande jobb; man ska möta människor i olika slags kriser och även vara servicebenägen. Men jag säger som Kristdemokraternas representant här - det är angeläget att också kunna hålla på med forskning. Jag undrar också över en annan sak: När kommer tilläggsdirektiven? Hur lång tid kommer det här att ta, helt enkelt?

Herr talman! Får jag först säga till Lena Olsson: Jag hade tänkt ta upp att vi, Lena och jag, tidigare har diskuterat den fråga som interpellanten och andra nu tagit upp. De svar jag gav då gäller. Jag återkommer till det. Jag vill också påminna om att den interpellation som jag har fått ställer frågan vilka åtgärder jag avser att vidta för att de poliser som i efterhand ångrar sitt yrkesval ska kunna tillgodoräkna sig poäng från studierna. Det gäller inte minst poliser som i dag har polisutbildning och poliser som kommer att gå den nuvarande utbildningen. Låt mig svara på den fråga som gäller och som det finns mer att säga om. Jag tycker att det är bra att man får vissa poäng tillgodoräknade redan i dag. Man har också vid Högskoleverket möjlighet att få prövning av sina kunskaper om man läser vid högskolan och har genomgått en polisutbildning. Tyvärr har ingen kunnat berätta för mig om någon har prövat den frågan. Vi har inte fått något besked om i vilken utsträckning Högskoleverket anser att nuvarande utbildning kan ge extra poäng. Jag tycker att det skulle vara väldigt intressant att få svar på den frågan. Det skulle vara ett svar på den fråga som Yvonne Andersson har ställt om vad som gäller just nu samt för dem som tidigare har gått polisutbildningen. Jag tror att det är viktigt att man får tillgodoräkna sig det som motsvarar akademisk utbildning när man ska läsa vidare, för det kan hända oavsett vilken utbildning man har. Debatten har breddats till helt andra områden. Låt mig bara säga så här: För det första är historiebeskrivningarna som vanligt intressanta och det är bara att notera att riksdagsledamoten Bodström som vanligt ägnar sig åt att dra in cirkuskonster i det hela. Jag ska tydliggöra några viktiga saker när det gäller akademisering och annat. Varken jag eller regeringen anser att polisutbildningen borde vara kortare. Däremot måste frågan ställas om man med ett perspektiv på framtida polisutbildning vill bejaka den mångfald av uppgifter som polisarbetet kan innebära. Om blivande poliser ska fördjupa sig i något avseende kan det innebära att det blir något mindre utrymme för den obligatoriska delen, när man ser det i ett framtidsperspektiv. Det som står i budgetpropositionen handlar framför allt om det behov av civil kompetens - akademisk kompetens många gånger - som man har inom polismyndigheterna. I det sammanhanget kanske man kunde nöja sig med en kortare specifik polisdel i utbildningen för att de anställda ska kunna fullgöra sitt arbete. Vi behöver dataexperter och alla möjliga andra experter inom polisverksamheten. Det är det som budgetpropositionen handlar om. För det andra kommer vi att göra en bredare analys av vad en framtida utbildning bör innehålla. Det är till exempel intressant att vi uppenbarligen inte vet i vilken utsträckning Högskoleverket bedömer att nuvarande utbildning motsvarar akademisk utbildning, vilket är en viktig fråga att ha svar på när man funderar över vilka förändringar som behövs. Den pågående polisutbildningsutredningen är naturligtvis någonting man ska använda sig av - jag tycker att den är intressant. Men jag konstaterar att direktiven till den utredningen är snäva. De svarar exempelvis inte på den fråga som Helena Bouveng tar upp, nämligen hur vi ska försäkra oss om att kunna rekrytera människor som vi behöver med olika skäl till att vilja arbeta som polis, och hur vi ska tillförsäkra oss att vi får mångfald i poliskåren. Högskolan har misslyckats med det breda rekryteringsunderlaget. Att kopiera antagningsreglerna för akademisk utbildning till polisutbildningen är inte självklart bra när det gäller att bredda rekryteringen snabbt, vilket är viktigt för verksamheten. Vi måste ha flera med invandrarbakgrund och förortskompetens och människor med lite olika ingångsvärden. Så det finns frågor som inte besvaras i dag och som jag tycker att riksdagen ska ha kunskap om för att kunna ta ställning när man bestämmer sig för en ny utbildning.

Herr talman! Först vill jag förtydliga: Att ställa ett antal frågor när det gäller en viktig utbildning och när det gäller något som en utredare håller på med innebär inte att man har tagit ställning i snäv betydelse. De frågor jag ställde kan besvaras på många olika sätt. Därför är jag glad när ministern talar om hur hon har tänkt sig det och vilka öppningar som ges. Längden på utbildningen tycker jag till exempel är jätteintressant. Ska man ha en lång grundutbildning och en kortare specialisering eller ska man ha en kort grundutbildning och ytterligare kompetensutveckling och fortbildning efteråt? Det är frågor som en utredning får svara på. Jag tog upp frågan om man kan hamna i en återvändsgränd för att man inte får högskolepoäng. Man kan tänka sig precis det ministern säger, som jag funderade på om man inte skulle kunna utveckla vidare. Jag har nämligen kollat lite, och det är inte så enkelt i svensk högskola att validera sina kunskaper efter en yrkesutbildning. Det beror på ett system som har planterats och funnits i vårt land långt innan nuvarande regering kom till makten. De som har suttit i två månader kan knappast beskyllas för att detta inte fungerar. Vi har ett studiemedelssystem som är oerhört snävt när det gäller reglerna för hur man beräknar hur mycket studiemedel man får ta för vissa delar. Det får man titta på. Det är inte akademiska poäng i sig som är frälsningsläran, utan kvaliteten på utbildningen. Jag talar om och funderar på kopplingen till forskning. I dag har vi det så att man måste ha högskolepoäng för att kunna forska, och forskningen behövs för att vi ska kunna få en bra kunskap inom det aktuella området. Det kan ju lösas med att vi kan validera eller ha ett ackrediteringssystem som gör att man får börja beforska ett område utan att man har traditionella akademiska poäng. När jag ställer de här frågorna handlar det om vad som är viktigt för en profession att gå vidare med. Om den ska se ut som den gör i dag och vara ett slags exklusiv högskoleutbildning kan man lösa dessa frågor inom den ram som finns i dag. Om den ska in som en högskoleutbildning måste man lyfta upp frågorna på ett annat sätt. När jag ställde den här interpellationen tyckte jag att det var viktigt att vi lyfte upp frågorna och såg hur man handskas med dem. Det är viktigt att frågorna löses. Jag tror att vi är överens om att frågorna ska lösas på något sätt, och hur de ska lösas får utredningen ta fram. Jag vill för min del återigen, för att vara övertydlig, uppmärksamma på att vi vill att den kunskap som finns ska komma samhället till del och komma de yrkesverksamma till del. Det måste vi lösa. Vi vill att rekryteringen till polisutbildningen ska öka, och det tror jag att den gör om det finns karriärmöjligheter på olika sätt. Det kan vi också hitta. Med det vill jag tacka för ordet och för svaret. Jag hoppas att ministern tar vara på dessa punkter och driver den här utredningen vidare på ett bra sätt och så fort som möjligt.

Herr talman! Nu kom ett av de mest märkliga påståenden jag har hört. Man får inte tala om polisutbildningen. Det är ju det du har svarat på här, Beatrice Ask. Det är bara att läsa ditt svar här i dag. Där talar du om den här polisutbildningen. Du säger att den bör utvecklas ytterligare, att det för närvarande pågår en utredning om polisutbildningen, att man för diskussioner om inriktningen och att översynen av polisutbildningen naturligtvis kan leda fram till att den utformas så att den ger högskolepoäng. Det är utifrån ditt svar här som jag ställde frågorna, men jag fick inget svar. Nu ställer jag dem en gång till. Det är väldigt enkla frågor. Kan du garantera alla de ungdomar som nu söker till utbildningen att den inte kommer att kortas? Du kan inte gärna säga att den frågan inte hör hit. Jag frågar utifrån ditt eget svar. Anser du att utbildningen, som till exempel för cirkusartister, ska vara en del av den akademiska högskolan? Anledningen till att jag säger detta är, precis som Yvonne Andersson också säger, att det finns väldigt starka skäl för det. Det är bra för polisens utveckling i deras svåra arbete. Det är bra för forskningen, precis som sägs här. Det är helt riktigt. Det är också bra när man samverkar med andra aktörer. I stort sett alla andra aktörer i form av åklagare och socialassistenter har akademisk utbildning. Polisförbundet säger också i sin artikel, som jag ska ge dig här efteråt, att det är väldigt viktigt att vi verkligen får ut flera poliser och att de inte hamnar i vidareutbildning utan kommer ut på gator och torg. Nu vill ju Moderaterna, liksom alla andra partier, verkligen satsa på flera poliser. Men det är också viktigt, som Polisförbundet säger, för att vi ska öka andelen kvinnor och personer med annan etnisk bakgrund. Det är därför som det här är så viktigt. Det är därför i stort sett alla andra partier driver de här frågorna. Det är därför som Polisförbundet så gärna vill ha svar på den fråga som jag nu ställer. Jag återupprepar: Ställer du dig mot hela den svenska poliskåren riskerar du faktiskt att på mycket kort tid bli polisens fiende nr 1.

Herr talman! Det verkar finnas en väldigt stor majoritet som tycker samma sak som Vänsterpartiet när det gäller högskoleutbildning inom polisen. Vi har drivit den linjen väldigt länge. Då vill jag ställa frågan: Är man verkligen överens om detta inom alliansen? Det fick jag inte svar på. Hur länge ska man vänta på besked? Hur länge ska vi vänta på tilläggsdirektiven? Jag ställde dessa frågor förut också, men jag fick inget svar.

Herr talman! Först vill jag säga att just de funderingar som Yvonne Andersson har när det gäller polisutbildning är det som ligger i de direktiv som vi arbetat med för att bredda utbildningen. Anledningen till den försening som Thomas Bodström talar om är att det har visat sig att det uppdrag som den förra regeringen gav inte svarar på de frågor som måste ställas och att det är helt otillräckligt för att belysa exempelvis frågor som rör hur vi ska möta framtida behov när det gäller polisverksamheten. I den här debatten har rekryteringen diskuterats. Jag tycker att man ska vara hederlig och säga att det finns en konflikt mellan att få ökad mångfald i rekryteringen och en ren högskoleantagning. Man måste i alla fall lösa hur man ska se på den frågan innan man sjösätter en förändring. Alla är väl medvetna om att det är så i dag att volymmässigt har vi inga problem med att få ungdomar att söka till polisutbildningen, men vi får ganska få som har en förortsbakgrund och ganska få med annan etnisk bakgrund. Det är ett bekymmer som vi måste lösa. Det finns inget uppdrag som svarar mot den frågan. Jag tycker att riksdagen måste hantera det när man ska fatta beslut. Nu har Thomas Bodström tyvärr gått, och han glömde att ge mig det tidningsurklipp han skroderade om. Jag vill gärna säga att jag följer debatten. Jag prenumererar själv på flera tidningar och läser dessutom rätt mycket varje dag. Jag lyssnar väldigt mycket på polisfackets synpunkter också när det gäller polisutbildningen. Men även de har naturligtvis kunskap om problemen när det gäller rekrytering och att det finns ett antal frågeställningar om innehållet i en framtida polisutbildning. Där ser jag inte någon motsatsställning. Den fråga som ställdes här om huruvida utbildningen ska kortas eller inte har jag tagit upp i varje inlägg, och jag har varit väldigt tydlig. Jag har aldrig sagt, kommer inte heller att säga och anser inte att utbildningen ska kortas. Däremot måste man fundera över vilka modeller man ska använda för att få en bredare personalkår inom polisverksamheten. Det är detta det handlar om. Då kan den obligatoriska delen i sig bli något kortare för att man ska få plats med de specialinriktningar man behöver. Men det kan man resonera om. Lena Olsson frågade mig om alliansen är överens. Ja, vi är överens om att vi måste bredda det här underlaget. Vi är också överens om att det är rimligt att man, när man får en seriös utbildning, ska ha rätt att tillgodoräkna sig det som är akademisk utbildning. Det vi inte har tagit ställning till, för det går ju inte innan man har underlaget, är hur mycket praktik det ska vara och hur den ska se ut. Det finns en massa frågor som inte är lösta. Det måste jag komma till er i riksdagen med innan vi fattar beslut. Och där är ingen överens, för vi har inte pratat färdigt om det. Jag tror inte att något av partierna har presenterat en genomtänkt utbildning i detalj som svarar mot det behov vi har vad gäller poliser 2020 eller 2030. De poliser vi utbildar med den nya utbildningen kommer att jobba då. Därför pågår ett beredningsarbete där vi försöker lyfta på de stenar som den nuvarande utredningen inte har fått i uppgift att lyfta på. Att det blir förseningar beror på att man inte har gjort jobbet förut. Jag har ingen avsikt att försena det här i onödan. Jag försöker se till att vi svarar på seriösa frågor direkt. Jag konstaterar också att det finns många erfarenheter ute på högskolor och hos andra intressenter vad gäller polisutbildning. Bidragen in till departementet när det gäller idéer och tankar på detta område är många och i många fall också väldigt goda. Jag tror att vi kommer fram till ett riktigt bra beslut så småningom. Tack för debatten.

Herr talman! Jag vill också tacka för debatten, ministern. Jag vill dessutom uttrycka att jag inte har någon som helst oro för att det här inte ska landa och bli en riktigt bra utbildning. Med ministerns erfarenheter och kunskaper inom utbildningsväsendet ser jag alla möjligheter.