Polissituationen i Dalarna

Fru talman! Rolf Gunnarsson har frågat mig om jag anser att de siffror stämmer som riksdagens utredningstjänst, RUT, har tagit fram vad gäller antalet poliser i Dalarna. Som Rolf Gunnarsson väl känner till har regeringen mellan 2000 och 2006 höjt polisens anslag med ca 2,7 miljarder kronor samt aviserat tillskott för 2007 med ca 700 miljoner kronor. Vi har idag 1 500 fler anställda poliser i Sverige än vad vi hade år 2000. Detta kallar jag för en satsning oavsett vad Gunnarsson vill kalla det för. I sammanhanget kan det vara lämpligt att upprepa att det är Rikspolisstyrelsen som ansvarar för att fördela de av regeringen tilldelade resurserna till landets olika polismyndigheter.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det var kort, men inte var det mycket till svar. Elva rader blev det, och det blev samma diskussion som vi av protokollen att döma har hört kanske hundra gånger här i kammaren. Där finns det ingen oenighet om siffrorna. Under mina tolv år i riksdagen har jag kunnat se en utveckling mot att ministrarna svarar mindre och mindre på frågorna. Bodström var duktig när han blev minister, men han har tyvärr gått åt fel håll när det gäller innehållet i interpellationssvaren, att döma av det som står i protokollen. Så till kärnfrågan. Nu ska vi ta en debatt om detta, så att det blir protokollfört. För att få en riktig bild av hur många poliser det finns måste man räkna helårsarbetande. Oavsett om det handlar om jobb på Justitiedepartementet eller någon annanstans finns det en skillnad mellan att jobba heltid och att jobba halvtid. Det är helårsarbetskraften som är det viktiga. Riksdagens utredningstjänst, RUT, har räknat ut antalet helårsarbetskrafter, medan Bodström håller fast vid att räkna något annat. Han ska få förklara hur han har fått fram den siffra som han tidigare har sagt att antalet poliser i Dalarna har ökat med. I sitt senaste svar sade han att det hade ökat med 50. Jag vill veta hur Justitiedepartementet har räknat. Är det RUT som har räknat fel? Tror Bodström att RUT räknar fel för att jäklas med regeringen? Om det är fel på RUT:s siffror måste vi här i riksdagen diskutera om vi alls kan använda underlag från RUT i den fortsatta debatten. Ursäkta, ministern, men jag tror faktiskt mer på RUT än på en partsinlaga! Man har räknat på en neutral bild. Man har fått fram helt andra siffror än Bodström när man har räknat på antalet årsarbetskrafter. Bodström vill inte befatta sig med det. Inte ens hans partikamrater i polisstyrelsen i Dalarna försvarar det. Vid senaste mötet började man även på socialdemokratiskt håll att räkna helårsarbetskrafter, och då blev siffran en annan. Nu har justitieministern en chans att här i talarstolen säga att RUT räknar fel och få det taget till protokollet. Då är RUT inget att räkna med, och vi kan inte använda RUT i fortsättningen. Då är det Justitiedepartementet och justitieministern som har de rätta siffrorna. Enligt RUT var det år 2000 i Dalarna 424 årsarbetskrafter. Saknar ministern siffrorna kan han gå tillbaka till frågorna i min interpellation. Där finns de. 2001 var det samma siffra: 424. Året därpå ökade det till 436, sedan gick det tillbaka till 432 och sedan 438. Jag har haft debatt med Bodström om detta och ställt flera frågor. Nu väntade jag med spänning på vilken siffran skulle vara för år 2005. Bodström nämnde fantastiska siffror i sitt interpellationssvar. Den där ökningen med 2,7 miljarder - hur slog den i Dalarna? Hur många fler poliser fick vi i Dalarna? Det var med spänd förväntan jag väntade på RUT:s utredning. Så kom den: 0,94 poliser! 0,94 poliser, mätt i helårsarbetskraft, fick vi i Dalarna - att fördela på 15 kommuner i ett län som är ganska långt. 0,94 årsarbetskrafter! Jag tycker att Bodström gott kunde medge att det inte blev bra i Dalarna och att vi inte fick något av ökningen. Dessutom har de civilanställda minskat med 27. Det har Bodström erkänt i sitt senaste svar, och det hedrar honom.

Fru talman! Jag hade först inte tänkt anmäla mig till debatten, men jag kunde inte låta bli. Antalet poliser är inte oviktigt. Om vi går tillbaka 40 år i tiden till 1965, när polisen förstatligades, finner vi att det var ungefär 300 000 anmälda brott. I dag är det ungefär 1 300 000 anmälda brott. På 1960-talet var antalet poliser bara ett par tre tusen mindre än i dag. Alla här i kammaren, även om det inte är så många här just nu, vet att det har hänt mycket på 40 år. 1965 var nästan alla poliser män. Då fanns det inga sociala ledigheter. Det fanns ingen studieledighetslag och ingen föräldraledighetslag. Det var inga män som tog hand om sina barn på samma sätt som i dag. Jag tycker att det är bra att det inte är så längre. Det var ett helt annat samhälle för 40 år sedan, och det var en helt annan brottslighet. Det fanns ingen barnpornografi, ingen trafficking , inte den droghandel som finns i dag eller den grova gränsöverskridande brottsligheten med narkotikasyndikat och så vidare. På 40 år har det hänt väldigt mycket. I dag finns det ca 17 000 poliser. Ungefär en femtedel är kvinnor. De flesta är i den ålder då de väntar barn, föder barn eller är hemma med sina barn. Papporna tar ut en större del av föräldraledigheten, vilket jag som sagt tycker är bra. Det skulle vara intressant att jämföra 1965 och 2006. Kan Thomas Bodström uppskatta förändringen och förbättringen i antalet poliser? Man måste titta på antalet helårsarbetskrafter, precis som Rolf Gunnarsson var inne på. Man måste också se på de ledigheter som även poliser tar del av. Man måste också ta hänsyn till antalet anmälda brott och den nya grova brottsligheten. Det är mycket som har ändrats på 40 år. Men jag vågar hävda, utan att ha någon tillförlitlig statistik, att det inte har skett någon större förändring när det gäller antalet poliser. Ser man till nettosiffran för antalet polisarbetskrafter kopplat till de parametrar som jag har nämnt tror jag att situationen nu är ungefär densamma som för 40 år sedan. Det skulle vara intressant att höra om justitieministern har någon kommentar.

Fru talman! Jag tänkte just ge Hillevi Engström lite beröm, för hon har skrivit en interpellation som faktiskt rör våra frågor. Det är nämligen så, Rolf Gunnarsson, att en interpellation ska handla om det som är regeringens ansvar. Här handlar det om fördelningen mellan Rikspolisstyrelsen och Dalarna. Detta kanske man borde börja fundera på när man under de senaste åren har skrivit sju frågor och fått svar om detta som inte på något sätt rör mig eller regeringen. Därför blir svaret lite mindre utförligt än svaret på den interpellation som kommer efter och som faktiskt berör regeringens ansvar och arbete. Rolf Gunnarsson, du vet väl ändå nu, efter alla de frågor du ställt, att det är Rikspolisstyrelsen som fördelar pengarna till Dalarna? Det är meningslöst att du och jag har en diskussion om detta eftersom vi inte är inblandade i den fördelningen. Däremot ska vi naturligtvis ha en diskussion om hur mycket regeringen satsar på polisen i stort och jämföra hur vi på olika sätt kan förbättra situationen för polisen. Det är föremål för beslut i riksdagen, inte hur mycket Rikspolisstyrelsen fördelar resurser till ett av 21 län. Om man sedan kommer in på årsarbetskrafter handlar det om föräldraledighet i ett specifikt län eller om man har förtidspensionering. Då blir det ännu mer meningslöst. Det kan väl ändå inte Rolf Gunnarsson mena att jag som justitieminister ska sitta och tala om att där har man lite för mycket föräldraledighet, och det måste man åtgärda från Rikspolisstyrelsen? Då blir det på det sätt som Rolf Gunnarsson kritiserar, nämligen en debatt som ter sig meningslös därför att det är saker som andra har att diskutera. Du frågar var siffran 50 kommer ifrån. Det är en ren upplysning. Det är inte vi som har fördelat pengarna mellan Rikspolisstyrelsen och Dalarna. År 2000 var det enligt Rikspolisstyrelsens årsredovisningar 437 poliser i Dalarna. Det är en ren upplysning direkt från Rikspolisstyrelsen. Nu i början av år 2006 är det i de senaste siffrorna 487, det vill säga 50 fler. När det gäller årsarbetskrafter är det plus 15 för poliser under samma tid. Det kan bero på skillnader mellan att man till exempel nu har fler som är föräldralediga, utan tjänst eller någonting annat. Det kan naturligtvis variera både vid tid och mellan olika län, men det berör inte på något sätt mitt ansvarsområde. Däremot är jag väldigt glad att vi under den mandatperioden som jag arbetat som justitieminister har gjort den största satsningen någonsin på polisen. När Rolf Gunnarsson vaknar varje morgon ska han veta att det har blivit en polis till netto i Sverige tack vare Socialdemokraterna. Det har aldrig någonsin utvecklats på det sätt som det har skett nu. Det är därför att vi anser att det är så viktigt. Men det räcker inte med att bara få fler poliser. Vi behöver göra mer saker. Om man lyssnar på polisen själv är det inte i första hand fler poliser man vill ha utan ordentliga och bra verktyg. Vi har ett bra verktyg i Sverige som polisen använder varje dag. Det är också viktigt. Det berör nämligen riksdagen och regeringen. Det handlar om hur poliser ska kunna kartlägga kontakter mellan personer som har begått grova brott. Den metoden har i vart fall använts i 25 år i Sverige. Nu ställer sig Moderaterna på den positionen att man inte längre vill att det ska finnas. Man säger nej till att det ska finnas möjlighet till det även i framtiden med den överenskommelse som nu finns i EU. Hur kan man ställa sig på den sidan, Rolf Gunnarsson, när polisen så oerhört väl behöver det för att kunna bekämpa brott, om man menar allvar med att man tar brottsoffer och bekämpning av brott på allvar? Det skulle jag vilja höra. Varför ska vi diskutera någonting som är Rikspolisstyrelsens och de olika länens frågor och inte den fråga som det egentligen berör? Varför vill Moderaterna ta bort det mest effektiva brottsverktyget som polisen själv anser att den har?

Fru talman! Jag förstår att Thomas Bodström inte vill diskutera själva sakfrågan. Det är tur att det inte är mycket dalfolk på läktaren. Det kunde ha blivit ett dalauppror när ministern menar att den här frågan rör varken mig eller Dalarna. Vi kan i nästa interpellationsdebatt komma tillbaka till frågan om vem som har ansvaret. Jag har lärt mig av Thomas Bodström att det är så här. Om det är någonting som är bra är det Thomas Bodström som har gjort insatsen. Är det någonting som är dåligt inom polisen är det RPS. Här kan man också följa ett spår. Så fungerar det när Thomas Bodström svarar. Men det kan vi komma tillbaka till. Där har Riksrevisionen lite synpunkter. Det ska bli väldigt intressant att se hur Thomas Bodström ska vifta bort den kritik som finns. Det är inte så många sidor, men det är förödande kritik. Apropå sova och vakna skulle jag inte sova så gott om jag vore justitieminister och hade fått den här rapporten från Riksrevisionen alldeles nyss. Jag skulle sova ganska illa. Jag har känslan av att det här ämnet, Dalarna, vill inte Thomas Bodström diskutera, även om det blev en justering i hans senaste inlägg. Det är knappast det sista i den här frågan. Men från 50 gick det ned till 15 årsarbetskrafter. Det var skillnad det. Då kom vi lite närmare sanningen. Än en gång svarade han inte på frågan. Kan vi lägga ned RUT? Jag kanske ska föreslå riksdagsstyrelsen att lägga ned RUT? Kan vi ta bort den verksamheten och kanske höra av oss till Justitiedepartementet varje gång vi vill ha riktiga siffror? Vad jag förstår viftar fortfarande justitieministern bort RUT:s siffror, som jag fortfarande tar allvarligt eftersom det är en neutral utredningstjänst. Jag har en stark känsla av att ni inte vill höra talas om det här. Jag hade en debatt här i kammaren för ett tag sedan med din kollega Britta Leijon. Hon var lite mer underdånig och tog siffrorna på mer allvar. Hon sade exakt så här enligt protokollet: Det är säkert sant som Rolf Gunnarsson säger att Dalarna inte har fått så många fler poliser. Varför inte säga det, Thomas Bodström? Varför inte erkänna det? Du stod själv här och sade, och det förstår jag, att du inte kan styra föräldraledigheter, och varken du eller jag ska hålla på med sådana frågor. Vi kommer tillbaka i nästa interpellationsdebatt till vem som styr och om regeringen verkligen har den styrning som behövs. Då har Riksrevisionen och Riksrevisionens styrelse fel. Jag har tänkt många gånger när Bodström talar om sina ökningar och kallar dem för de kraftigaste ökningar som någonsin har gjorts och så vidare att det skulle vara intressant att be Riksrevisionen att titta på det. Rubriken på den utredningen kunde vara: Vart tog miljarderna vägen? När jag vaknar hemma i Dalarna, som Bodström talade om här tidigare, är det inte massor nya poliser som jag tänker på: Oj, nu är det en ny dag, och nu kommer det nya poliser. Jag går tillbaka till det RUT har kommit fram till. Det är 0,94 nya poliser i helårsarbetskrafter att fördela på 15 kommuner i ett län där det är ungefär 40 mil nere från botten av Avesta upp till Idre. Det är 40 mil, och vi har fått 0,94 nya helårsarbetskrafter inom polisen. Dessutom har en handfull polisstationer klappat igen. Det är den utveckling som har skett sedan Bodström blev minister, i varje fall i det län som jag representerar. Vi behöver inte ta den diskussionen. Den kan vi ta sedan när det gäller styrningen på nästa punkt. Det är inte justitieministerns sak att styra detta. Men det står ganska klart, som vi kommer tillbaka till här, hur illa det fungerar när det gäller anslagsfördelningen och tilldelningen till de olika polisdistrikten. Det kan vi komma tillbaka till i nästa interpellationsdebatt. När det går bra för Thomas Bodström och regeringen säger de: Det är vi som har gjort det här. Men när det är någonting som inte är bra, som i det exempel jag har tagit här med mitt hemlän och polisens resurser, är det RPS som är helt ansvarigt. Den biten blir väldigt intressant att diskutera. När jag såg att den frågan dök upp anmälde jag mig också till den debatten. Då kan vi diskutera hur styrningen fungerar och om Bodström lyckas på den sidan.

Fru talman! Det som skiljer Moderaterna från Socialdemokraterna är att vi tar som utgångspunkt människors upplevda verklighet och hur människor har det ute i Sverige. Det är när människor inte upplever att de får hjälp av polisen, när det inte kommer polis när de ringer, när ärenden skrivs av för att man inte har resurser och när man inte gör tekniska undersökningar på stulna bilar på grund av resursbrist så att brott inte kan klaras upp. Det är den verkligheten vi moderater utgår från och inte som Thomas Bodström att laborera med siffror. Det är viktigt för brottsoffer att polisen finns tillgänglig i hela landet. Det gäller särskilt i glesbygdsområden. Det är den verklighet som vi bygger vår politik på och inte att ha en hand på spisplattan och en hand i frysen och känna att det är ganska bra medeltemperatur egentligen. Det är inte människors vardag. Den som råkar ha handen på spisplattan han bränner sig. Det tror jag att vi kan vara överens om. Jag kan inte låta bli att kommentera något märkligt. Så fort vi har argument från verkligheten som blir besvärliga kommer angreppen på Moderaterna. Det handlar om antingen spriten, alkoholinförsel eller trafikdatalagringsdirektivet. Det är väldigt märkligt. Det är som att argumenten tryter. När det gäller teledatalagringsdirektivet säger regeringen själv att det är så komplicerat att man måste tillsätta en utredning. Man vill förlänga genomförandetiden med ytterligare 18 månader till tre år därför att det är komplicerat att lagra vanliga människors e-post och Internettrafik. Jag tycker att vi kan hålla oss till en sak i taget i stället för att ta upp helt oväsentliga frågor i det här sammanhanget.

Fru talman! Hillevi Engström måste vara alldeles ensam om att tycka att det här inte hör till frågorna om poliser, varför man har poliser och deras arbete. Framför allt när man hör vad poliser säger och ser hur de engagerar sig på olika sätt är det just de här frågorna som de tar upp. Det går naturligtvis inte att säga att det inte hör till ämnet. Nu svarade Hillevi Engström på den fråga jag ställde till Rolf Gunnarsson. Men Rolf Gunnarsson får en ny chans här. Om han nu tycker att det är så viktigt med poliser, vilka är till för att bekämpa brott, varför säger man då nej till någonting som man tidigare har sagt ja till? Vad är skillnaden i dag jämfört med tidigare? Med risk för upprepning måste jag återigen säga att det är 50 fler anställda. Det är enligt de uppgifter som också nämns här 15 årsarbetskrafter. Det handlar återigen om det är bra eller dåligt. Det handlar om en ansvarsfördelning som Rolf Gunnarsson egentligen mycket väl känner till. Varför låtsas du som någonting annat? Du vet ju att det här inte är vår uppgift. Det sade du till och med i ditt inlägg, samtidigt som du säger att jag inte vill tala om det för att det skulle vara dåligt. Det är inte dåligt att det är 50 fler i Dalarna. Men jag sade också att det inte är min förtjänst att det här har fördelats eftersom det inte är min uppgift. Nu var Rolf Gunnarsson på väg in i nästa interpellation. Den handlar om det som är regeringens och mitt ansvar. Vi kommer snart att få anledning att diskutera det, och jag tar gärna diskussionen med Rolf Gunnarsson i framtiden. Jag hoppas att det gäller frågor som ligger på vårt ansvarsområde och inte det som vi båda mycket väl känner till ligger på andras ansvarsområden i framtiden.

Fru talman! Det är klart att justitieministern vill bestämma vilka frågor som han tycker vi ska diskutera och inte diskutera här, men det kanske vi får bestämma i en annan diskussion. Det blev i alla fall bra det här med att det sänktes från 50 till 15 helårsarbetskrafter. Det var ju en ny uppgift. Men samtidigt ska vi komma ihåg en sak: Hur gick det med de civilanställda? Enligt vad RUT - det ordet verkar ju nästan vara fult att ta i sin mun för justitieministern - har kommit fram till var det 166 stycken år 1997. Men vi håller oss till den siffra som Bodström tydligen älskar, år 2000. Då var det 161 civilanställda i Dalarna. Lika spännande var det när RUT skulle komma med sin redovisning för 2005. Hur mycket var det då? Jo, 135! Jag frågar mig: Tror Bodström att de civilanställda som har försvunnit i Dalarna gjorde någonting? Även om han inte styr dem och är arbetsledare över dem så vill jag fråga om han tror att de här drygt 130 som har varit anställda och som har gått hem gjorde någonting. Och vem gör då jobbet som de gjorde? Det är bara en tanke. Har Bodström några funderingar om det ämnet? Det vore intressant att veta. Gjorde de någonting eller var det bara att skicka hem dem, och sedan var det bra? Skilde det ingenting? Behöver inte det jobb som de gjorde göras? Och som sagt - det skiljer mycket från 50 till 15. Där har debatten kommit en bit på väg. Men än en gång var det enligt RUT 0,97 nya helårsarbetskrafter att fördela på länets 15 kommuner, och detta var med ett antal nedlagda polisstationer. Problemen är stora. Det vill jag få fört till protokollet. Sedan återkommer vi till styrningsverksamheten. Det blir intressant.

Fru talman! Det är tråkigt, Rolf Gunnarsson, när du inte kan svara på en enkel fråga trots att jag upprepar den vid flera tillfällen. Vi talar ju nu ändå om polisen och vad polisen själv efterfrågar. Det blir liksom lite meningslöst att föra de här debatterna om man konsekvent vägrar. Nu ställde jag frågan två gånger, klart och tydligt. Man vägrar konsekvent att svara. Så kom inte och säg att vi inte svarar på frågor! Men det får vi ta i ett annat sammanhang. När det gäller civilanställda är det precis på samma sätt. Det handlar om fördelning mellan RPS och län. Kan du inte förstå det, Rolf Gunnarsson? Du gör ju det egentligen. Du står här i riksdagens talarstol och låtsas som någonting annat. Det är inte min sak att fördela civilanställda till något enda län. Men det är mitt ansvar att se till att också civilanställda blir fler. Och vad är resultatet där? Jo, det är 600 flera civilanställda i Sverige än det var år 2000. Det är en stor skillnad, trots att det naturligtvis med teknikens utveckling liksom på alla andra arbetsplatser innebär att man kan rationalisera. Det är 1 500 flera poliser och det är 600 flera civilanställda under den period som vi talar om. Jag tycker att Rolf Gunnarsson efter debatten ska åka upp till Rikspolisstyrelsen och fråga varför man där har fördelat resurserna på ett visst sätt till Dalarna. Rolf Gunnarsson vet att det är Rikspolisstyrelsen som har gjort fördelningarna. Upplysningsvis är det alltså 50 flera som är anställda och 15 flera enligt RUT. Det är precis samma sak som vi har sagt tidigare. Det är alltså inte någon förändring på något sätt. Vi ska inte ge oss in i det som inte är våra frågor. Men nu väntar en interpellation som faktiskt berör regeringens arbete, så den ser jag fram emot.