Polismyndigheten i Värmland

Interpellationsdebatt 30 maj 2005

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 15 Thomas Bodström (S)

Fru talman! Viviann Gerdin har frågat mig om landets polismyndigheter ska kunna tillämpa olika bestämmelser för att upprätthålla lag och ordning. Interpellationen är ställd bland annat mot bakgrund av den ekonomiska situationen i Värmland, brottssituationen och det faktum att Polismyndigheten i Värmlands län planerar att ta betalt för övervakning i samband med Svenska rallyt. Som jag berättat många gånger tidigare har regeringen under senare år gjort stora satsningar på polisen. Under mandatperioden ska 4 000 poliser utbildas. Samtidigt har regeringen satsat mycket pengar för att förstärka polisens ekonomi. Under åren 2001-2004 har polisens anslag ökat med 2,2 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2005 har regeringen utöver de tidigare satsningarna aviserat en anslagshöjning på nästan 1,2 miljarder kronor vilket innebär ett tillskott på nästan 3 ½ miljard kronor. Förutsättningarna för polisen att bedriva bra polisverksamhet är enligt regeringens bedömning goda, inte minst med tanke på de stora satsningar som gjorts. Det är Rikspolisstyrelsen som ansvarar för fördelningen av de medel som regeringen årligen tilldelar bland annat polismyndigheterna. Länspolismästarna ansvarar i sin tur för prioritering av verksamheten utifrån bland annat de ekonomiska ramar de ges vilket innebär att polismyndigheterna beroende på lokala förhållanden kan prioritera olika. Polismyndigheterna är i sitt arbete skyldiga att följa den lagstiftning som gäller. I lagstiftningen anges bland annat att man får föreskriva villkor för offentliga tillställningar som till exempel Svenska rallyt utgör. Polisen kan också med stöd av lagstiftningen begära ersättning från arrangörer som är vinstdrivande.

Anf. 16 Viviann Gerdin (C)

Fru talman! Jag är mycket oroad över dagens brottsutveckling och det sätt som regeringen bemöter problemen på. Jag är mycket oroad över att så få brott utreds och att så få brott leder till åtal och dom. Ansvaret för dagens utveckling har ytterst regeringen. Jag är mycket oroad över att polismyndigheterna tvingas börja avgiftsbelägga polisövervakning i samband med sportarrangemang, som nu har skett i Värmland. I svaret på min interpellation påpekar justitieministern att anslagen till polisverksamheten har ökat. Ja, men det är inte tillräckligt. Jag och flera med mig anser att det är mycket olyckligt att polismyndigheter ska börja avgiftsbelägga polisnärvaro vid olika arrangemang. Vi har inte sett ännu hur det ska sluta. Polismyndighetens agerande har skapat oro i länet. Flera arrangörer har framfört till mig att de nya avgifterna kan utgöra ett hot mot genomförandet av en del arrangemang. Det är arrangemang som i dag går runt med mycket små marginaler. Runtom i Värmland är dessa arrangemang väldigt betydelsefulla. De är arrangerade av lokala eldsjälar som arbetar för sin hembygd och även för länets bästa. Det lyfter bygden eller staden, det ger arbete och det bidrar till tillväxt i länet. Det gynnar också staten. Förutsättningarna för polisen att bedriva bra polisverksamhet är goda, hävdar justitieministern. Jag anser att betydligt mer måste göras för Värmland. Länet lider uppenbarligen brist på både pengar och polisarbetskraft. Målet, att det ska finnas 425 poliser i länet, har inte uppnåtts. Vid årsskiftet fanns det strax över 400. Men i praktiken och i den dagliga verksamheten är det ca 390 poliser som är i arbete. Det finns olika skäl till detta - sjukdom och övrig frånvaro. Det är den bistra verkligheten. Det finns en stor frustration inom länet över att polismyndigheten nu tvingats lämna tillbaka pengar under två år till Rikspolisstyrelsen. Det är det så kallade överskottet. Det beror på att man inte har lyckats nyrekrytera poliser i önskvärd takt. Beslutet om att pengarna ska återföras i stället för att får föra över dem till nästkommande år är fattat av regeringen. Det ska bli 4 000 nya poliser under innevarande mandatperiod, har regeringen sagt. Som utvecklingen ser ut i dag blir nettotillskottet inte stort. Vi hade en kraftig ökning av antalet poliser i utbildning under 2003. Drygt 1 000 poliser utbildades. Men nettoökningen för det året blev enbart 23. Till stor del beror detta på att det är så många poliser som går i pension. Kvar står problemet som vi har i Värmland; vi har en hög medelålder och många som lämnar sina tjänster. Vi har också brist på pengar. Att polismyndigheten i det läget ska börja ta betalt för arrangemang tycker jag är fel väg. Det ger fel signaler. Vad Värmland behöver är ett tillskott och fler åtgärder för att göra polisyrket attraktivare. Därför vill jag fråga justitieministern vad han avser att göra för de län som uppenbarligen har problem. I Värmland har brottsutvecklingen ökat med 4 % under föregående år. Men när man läser statistiken för landet i dess helhet kan man se att brotten på vissa platser har minskat. Det har dragit ned statistiken. Men om nu utvecklingen går åt ett annat håll i länet - ska vi då anpassa oss till de tuffa ramar som finns i dag? Det innebär ju att vi på sikt kommer att ha ännu färre poliser för att bekämpa brottsligheten. Detta lägger jag i justitieministerns hand. Vi från Värmland vill ha ett svar.

Anf. 17 Thomas Bodström (S)

Fru talman! Jag ska inte upplysa Viviann Gerdin om att det är Rikspolisstyrelsen som fördelar pengar till Värmland. Det känner hon väl till. Men jag berättar gärna om det ansvar som Viviann Gerdin talar om och om antalet nettopoliser. Det har sagts tidigare, men förtjänar att upprepas med tanke på vad Viviann Gerdin säger här. Det är nämligen så att under de år som vi har gjort den här satsningen har nettoantalet ökat med nästan en om dagen. Det vore intressant om Viviann Gerdin kunde nämna något annat tillfälle i svensk historia då vi har sett en sådan stor satsning på och ökning av poliser under så kort tid. Det finns inte! Under de här åren har man, Viviann Gerdin och andra, gång på gång sagt att det inte räcker, att pengarna inte finns och så vidare. Vi har kunnat konstatera att det för varje år har funnits ett överskott. Förra året var det ett överskott på 350 miljoner hos polisen. Det är ganska naturligt att regeringen föreslår att pengarna kan användas till polisen eller till annan verksamhet med tanke på att det alltså finns 350 miljoner i överskott. Varenda polis som har utbildats har kunnat anställas. Så kom inte och säg att pengarna inte räcker! Men huvudfrågan i dag är: Har polisen rätt att ta ut avgifter för olika slags verksamhet? Ja, det har den, enligt den lagstiftning vi har. Det går naturligtvis att ändra på det. Jag undrar om Viviann Gerdin har motionerat om detta. Det är ju på så sätt man kan påverka det. Man får kanske också försöka påverka andra partier. Om man vill ändra den här saken så handlar det alltså inte om tillskott till polisen. Det ger vi redan. Det handlar om att ändra den lagstiftning som vi har. Det vore intressant att höra om Viviann Gerdin har motionerat om det här.

Anf. 18 Viviann Gerdin (C)

Fru talman! Jag tycker om raka svar. Därför ska jag ge justitieministern ett svar: Jag har inte motionerat. Jag har inte varit uppmärksam på att vi har ett sådant system att polisen kan börja avgiftsbelägga sportarrangemang. Men jag kommer att återkomma i höstens motionsskrivande; det är helt uppenbart. När jag har blivit medveten om det här och blivit uppringd av olika arrangörer har jag sett att detta är en lag som tydligen har funnits i ca 20 år. Man lär så länge man lever, tydligen! När det gäller överskottet är det som justitieministern säger ganska intressant. Det är alltså överskott inom polisen. Men vad beror det på? Som läget ser ut i dag så kommer det inte att bli några fler poliser framöver. Vi har haft en liten ökning, men nettotillskottet är försumbart. Nu har Rikspolisstyrelsen aviserat att man ska dra ned på utbildningsplatserna inom polisen, vilket kommer att göra att antalet poliser kommer att dyka efter år 2007 och 2008. Det beror på att de nya poliserna inte kommer ut i samma antal som de poliser som pensioneras. Det är ett oerhört stort antal poliser som går i pension år 2007, och det kommer inte att underlätta rekryteringen hos polismyndigheterna. Enligt Polisförbundet handlar det om mellan 8 000 och 9 000 som lämnar sina tjänster. Vi i Värmland, som har en hög medelålder också, ska genom mindre pengar i länet konkurrera med de områden som är mer attraktiva för poliserna att söka till. I takt med att det kommer att utbildas färre poliser kan jag tänka mig att det blir än svårare att täcka det polisbehov som finns ute i landet och i Värmland. Jag tycker att det är viktigt att inte bara prata om antalet nya poliser under innevarande mandatperiod. Regeringen säger att det ska tillkomma 4 000 nya utbildade poliser. Jag skulle vilja lyfta blicken och tala om antalet poliser vi ska ha i tjänst. De nyutbildade poliserna kommer ju bara att ersätta dem som försvinner. Vi i Centerpartiet har sagt att vår ambition är att antalet poliser ska stiga till 20 000. Det är bara att beklaga att man vill ha fler poliser, men samhället och brottsutvecklingen ser ut så i dag. Vi behöver, initialt i alla fall, fler poliser, och det är vårt mål. Sedan kan man bara hoppas att attityder och annat i samhället ska förändras så att vi inte får en polisstat. I dagsläget är det helt uppenbart att det behövs fler poliser. Frågan är återigen hur vi ska finansiera detta i framtiden. Jag är mycket orolig för Värmlands del som har väldigt många sport-, idrotts- och kulturarrangemang där man också har ambitionen att bedriva dessa i vinstsyfte för att klara av vissa investeringar. Det finns många ideellt arbetande i de här organisationerna, och de är oroliga i dag. De ringer och frågar: Vad kommer det här att innebära för oss? Det skulle vara förödande för vårt län om verksamheter som har ett överskott på 100 000-200 000 ska betala poliserna. Man har räknat ut att polisnärvaro vid vissa arrangemang skulle ta hela deras lilla överskott. Det innebär att många arrangemang skulle stoppas. Jag skulle vilja att regeringen ser över den här lagstiftningen som medför att man har rätt att ta ut avgifter och i stället ser till att det är samhället som genom skatter ska finansiera polisövervakningen.

Anf. 19 Thomas Bodström (S)

Fru talman! Det var många fel på en gång. Nej, det är inte en försumbar ökning. Det är bara att räkna så ser man att det är nästan en om dagen. Också antalet civilanställda har ökat totalt sett i Sverige under den här perioden. Jag frågade om det någon gång i historisk tid har varit en sådan ökning. Det kunde Viviann Gerdin inte ge svar på. Och det är inte så konstigt, därför att det finns inte. Det som är den största ökningen någonsin kallar Viviann Gerdin för försumbart. Det är också fel att det kommer att bli färre poliser 2007 och 2008. Det är inte heller så att utbildning ska läggas ned. Det är väldigt viktigt att man återrapporterar saker och ting på rätt sätt, särskilt här i riksdagen och särskilt om det gäller personer som inte har någon möjlighet att svara på detta. Det är inte så att rikspolischefen har sagt detta. Han har sagt: Om det inte tillförs pengar. Och det måste en rikspolischef göra. Det har de gjort tidigare varje år. Det är inget konstigt. Han har inte sagt att det ska göras. Om det inte tillförs pengar måste man ha alternativa vägar att gå. Det är inte Rikspolisstyrelsen eller rikspolischefen utan riksdagen som beslutar. Det är samma sak som att säga att utbildningen inte ska fortsätta eller att det blir färre poliser. Jag tycker att Viviann Gerdin ska vara lite mer noggrann med hur hon uttrycker sig, särskilt som detta faktiskt är Sveriges riksdag. Som framgår av interpellationen är dagens fråga en lagstiftningsfråga. Om Viviann Gerdin vill ändra på den lagstiftningen är det bara att motionera ensam eller genom partiet. Sedan får vi se vad Sveriges riksdag beslutar om det. Jag för min del tycker att det är bra att polisen har den här möjligheten oavsett den ekonomiska situationen. I vissa fall kan det vara angeläget att ha den här möjligheten och i vissa fall inte. Men om riksdagen vill annorlunda finns det inget annat att säga än att då har man kommit fram till den lösning som riksdagen anser bäst. Det är riksdagen som avgör den saken.

Anf. 20 Viviann Gerdin (C)

Fru talman! Vi har tydligen olika syn när det gäller antalet poliser. Justitieministern hävdar att det är den största ökningen någonsin. Ja, om man räknar antalet nyutbildade. Men jag vill påminna om att när polisen förstatligades 1965 hade vi ca 16 000 poliser. Ur det perspektivet kan man inte tycka att det är så himla mycket att skryta över att vi i dag har drygt 17 000 poliser. Dessutom finns det fler människor i Sverige nu, och vi har en grövre brottslighet. Framför allt får vi också dagligen samtal om brott som inte utreds utan läggs på hög. Det har väl över huvud taget aldrig någonsin varit så få brott som utreds och som leder till åtal och dom som i dag. Att det är brist på poliser ute i samhället påverkar naturligtvis också det brottsförebyggande arbetet. Det är min erfarenhet att det tidigare var främst storstadsregionerna som var drabbade av ett stort antal inbrott, stöld och dylikt. Det finns en klar trend att den brottstypen har flyttat ut i skogslänen. Det kan man se om man tittar på statistiken och tar del av det som händer ute i länen. Det är bara att beklaga. Nej, jag står fast vid vad jag och Centerpartiet säger. Vi tycker inte att satsningarna på polisen har varit tillräckliga. Även om det har skett en ökning måste man också sätta ökningen i relation till det uppenbara behov av poliser som finns i dagens samhälle för att stävja brottsligheten och den kriminalitet som breder ut sig. Jag vill avsluta med att tacka justitieministern för svaret.

Anf. 21 Thomas Bodström (S)

Fru talman! De 4 000 poliser som vi kommer att utbilda under den här mandatperioden var också det antal som polisen själv sade att man bör utbilda, eftersom man annars inte kan bibehålla rätt kvalitet på poliserna. Jag anser att polisen vet det här bättre än Centerpartiet. Jag tycker att det känns bra att vi ligger i linje med polisen. När det gäller brottsutvecklingen är det så att antalet inbrott har gått ned väldigt kraftigt i Sverige under de senaste 10-15 åren. Det är också viktigt att föra fram dessa saker på rätt sätt när man för sådana här debatter. Samma sak gäller bilinbrotten. Sedan finns det annan brottslighet som har utvecklats på ett mycket mer oroväckande sätt. Den kriminella, organiserade, internationella brottsligheten har blivit värre. Våldsanvändningen i samband med alkohol har dessutom ökat de senaste åren. Jag vill inte på något sätt säga att allting fungerar på ett bra sätt och att saker och ting inte kan göras bättre. Polisen utreder fler brott, men jag håller helt med Viviann Gerdin om att man ska kunna nå ett mycket bättre resultat än man gör i dag. Där har vi ett gemensamt ansvar. Vi måste vidta de lagstiftningsåtgärder som behövs för att förbättra polisens möjligheter att klara upp fler brott, men polisen måste också arbeta för att höja uppklarningsprocenten. Där är vi helt överens. Det finns naturligtvis också många andra saker som kan göras än att bara utbilda fler poliser för att bekämpa brottsligheten. Bland annat ska poliserna arbeta de tider då de bäst behövs. Visst finns det mycket som kan göras, men det är också viktigt att komma ihåg att mycket har gjorts.

den 18 maj

Interpellation 2004/05:603

av Viviann Gerdin (c) till justitieminister Thomas Bodström om Polismyndigheten i Värmland

Värmland som övriga län lider brist på poliser för att bekämpa den allt grövre brottsligheten. Polismyndigheten i Värmland lider även brist på ekonomiska resurser, en anledning till att Polismyndigheten i Värmland beslutat att ta betalt för polisiär samhällsövervakning i anslutning till Svenska Rallyt!

Internationella toppmötet i Åre med regeringen som värd dränerar Värmland på både poliser och pengar genom att regeringen beslutat att landets polismyndigheter ska bekosta polisövervakningen i samband med den internationella konferensen.

För att bedriva polisverksamhet i enlighet med riksdagens intentioner samt Värmlandspolisens verksamhetsplan exempelvis att prioritera arbete med unga brottslingar, bekämpa den drogrelaterade brottsligheten samt bekämpa vardagsbrotten så är det uppenbart att det krävs ökade anslag till polismyndigheten i länet.

Läget är i dag mycket allvarligt, tillgängligheten till polisen minskar i hela Värmland. Gatuvåldet och personrånen ökar, samtidigt blir det färre poliser som patrullerar gator och torg och färre poliser för att utreda vardagsbrotten. Antalet polisutryckningar efter olika incidenter minskar och människor som utsatts för brott känner stor oro och uppgivenhet. Ökar gör däremot de anmälda ouppklarade brotten och vanmakten hos de drabbade.

Den ekonomiska situationen inom Polismyndigheten i Värmland är nu så allvarlig att myndigheten beslutat sig för att polisövervakning av sportarrangemang ska bekostas av arrangörerna, ett beslut som kan få ödesdigra konsekvenser och på sikt hota de stora publikdragande arrangemangen i länet. Med anledning av detta är det befogat att ställa frågan till ansvariga om landets polismyndigheter hädanefter ska kunna tillämpa olika bestämmelser i olika län för att upprätthålla lag och ordning. Är det verkligen regeringens avsikt att reglerna för hur samhällsordningen ska upprätthållas ska kunna vara olika?

Jag vill med hänvisning till polismyndighetens agerande i Värmland fråga:

Är det justitieministerns avsikt att landets olika polismyndigheter ska kunna tillämpa olika bestämmelser?