Polisens ansträngda situation

Herr talman! Lars-Arne Staxäng har frågat mig hur Polismyndighetens utredningsarbete respektive utryckningsarbete har påverkats av den ökade migrationen och den förhöjda terrorhotnivån det senaste halvåret och vilka åtgärder jag har vidtagit för att bidra till att detta arbete inte blir lidande. Vidare har han frågat mig hur andelen uppklarade fall har påverkats det senaste halvåret och vilka åtgärder jag har vidtagit för att bidra till att detta arbete inte blir lidande. Slutligen har Lars-Arne Staxäng frågat mig om Polismyndigheten har behövt prioritera om och vilka brott man i så fall har valt att prioritera ned eller bort.

Den kraftiga ökningen av antalet migranter har påverkat hela den offentliga verksamheten och i stor utsträckning Polismyndighetens arbete. För att hantera situationen har det varit nödvändigt för myndigheten att göra omprioriteringar i verksamheten. Exempelvis har poliser i yttre tjänst tagits i anspråk för att förstärka gränspolisverksamheten i region väst och syd. Det stora antalet asylsökande har också inneburit ett ökat behov av polisiär närvaro vid asylboenden, transporter av asylsökande till Migrationsverkets anläggningar med mera.

Omdisponeringarna av personal har minskat utrymmet för såväl egeninitierad som planlagd verksamhet. Exempelvis märks en tydlig minskning av antalet upprättade ärenden gällande narkotikabrott under hösten 2015 jämfört med samma period föregående år. Antalet utfärdade ordningsböter för trafikförseelser har också minskat under 2015. Responstiden har i vissa fall blivit längre för händelsestyrda uppdrag, vilket i sin tur har medfört ett större övertidsuttag. Inom brottsutredningsverksamheten ökar behovet av tillgång till tolkar och kapacitet att fastställa identiteter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Polismyndigheten lämnade den 29 februari ett budgetunderlag till regeringen. Myndigheten bedömer där att antalet polisanställda behöver öka med 3 300 personer fram till och med 2020. Detta kräver enligt myndighetens bedömning ett tillskott av medel om 3,9 miljarder kronor. Regeringen avser att noga följa utvecklingen för Polismyndighetens förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för svaret.

Jag inser att inrikesministern har skaffat sig en relevant bild av den ansträngda situation vi har inom polisen och rättsväsendet. Och det är verkligen allvarligt. Ett land där polisen av olika anledningar inte kan komma ut och hjälpa människor när de blir utsatta för brott är mycket farligt ute. Tilliten till varandra och tilliten att samhället kan skydda en om det skulle behövas är helt grundläggande för att samhället ska bestå och utvecklas positivt framåt. Så är det inte på alla platser i dagens Sverige.

Jag tog hjälp av riksdagens utredningstjänst för att få en bild över hur det ser ut inom Sveriges polis i dag och även hur omorganisationen, den ökade migrationen och den förhöjda terrornivån har påverkat arbetet runt om i Sverige de senaste månaderna. Jag fick delvis den bild statsrådet har visat på, alltså att framför allt arbetet med narkotika och trafikövervakning gått ned.

Det är svårt att få fram exakt statistik eftersom Brås undersökningar bara visas halvårsvis. Men jag fick också mig till del 61 sidor av pressklipp från hela Sverige de senaste månaderna, som visade att polisen på många ställen runt om i vårt land inte fungerar tillfredsställande och inte kan möta den så kallade vardagsbrottsligheten.

Inte minst våra vanliga handlare och företagare börjar bli mycket frustrerade över detta. Det finns ställen som jag i mitt andra inlägg ska visa på, där polisen bara besökte 1 av 20 inbrottsplatser hos företagare. Därutöver har vi ett antal områden där förfallet har gått så långt att en ensam polisbil inte ens åker in på larm utan assistans.

Dessutom förekommer det nästan dagligen i vissa kommuner att polisen får åka ut till olika asylboenden för att lugna ned situationen. Allt detta tillsammans med den ökade gränsbevakningen gör att man måste prioritera ned ett antal viktiga polisuppgifter.

Därför vill jag fråga statsrådet Ygeman vad han avser att göra för att möta dessa utmaningar på både kort och lång sikt.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Lars-Arne Staxäng för frågorna och för en konstruktiv attityd. Jag tror att vi måste dela upp frågeställningen i två delar. Den ena delen är vad som görs för att komma tillbaka till en normalsituation efter att vi har haft en enorm påfrestning av gränskontroller, en migrationsutmaning som är extremt stor och en terrorhotnivå som har varit förhöjd och tidvis högre än någonsin. Det handlar om en tillfällig situation.

Den andra delen handlar om vardagsbrottslighet - vi pratar handlare på landsbygd och så vidare. Där är det min uppfattning att polisen inte har presterat tillräckligt bra under lång tid och kanske inte heller har haft verktyg för att prestera tillräckligt bra under ett antal år. Det krävs mer strukturella grepp för att ändra den situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur slår vi ut vanebrottslingarna? I dag upplever många poliser att de griper samma brottsling flera gånger, och personen släpps ut på gatan igen väldigt snabbt. Man upplever att det finns en form av straffrabatt - egentligen finns den inte i lagstiftningen, men den tillämpas för att begränsa utredandet och göra det effektivare. Det är jobbigt.

Många handlare upplever att det är näst intill meningslöst att hålla kvar en snattare eftersom signalen från rättssamhället inte är tillräcklig.

När det gäller de strukturella problemen är jag beredd att återkomma vid ett senare tillfälle med ett samlat grepp. Jag tror att vi har låtit detta pågå lite för länge, även under den tid Socialdemokraterna varit i ledning. Vi har byggt upp ett antal vanekriminella som är näst intill immuna mot de rättsvårdande myndigheternas insatser. Där måste vi ta ett samlat strukturellt grepp.

Den nuvarande situationen, som är extrem på grund av omorganisationen, migrationsströmmar, terrorhot och så vidare, måste vi jobba oss igenom och komma ut på andra sidan. Jag tror att situationen blir långvarig och att vi måste tillföra ytterligare resurser till polisen.

Polisen har kommit in med ett underlag till regeringen. Vi får i lugn och ro gå igenom det. Bara det faktum att vi har fått in ett underlag från polisen räcker inte för att avgöra resursbehovet, utan vi måste också kritiskt granska det för att se till att de skattepengar som går till polisen används på absolut bästa sätt.

Herr talman! Jag hör att statsrådet är medveten om den frustration som finns hos många inom polisen. Jag hör också att statsrådet har tankar om hur vi ska förbättra situationen. Det finns strukturella problem, det medges, och de har funnits under en längre tid. Detta kommer upp till ytan när det blir full kalabalik, som det var under hösten. Det märks när man inte kan komma åt vardagsbrottsligheten och folk reagerar.

Det här beror naturligtvis på ett antal saker tillsammans. Omorganisationen är en av dem. Vi hoppas väl alla att detta ska sätta sig och att det ska bli en bättre organisation totalt sett, men hittills har de erfarenheter som kommit fram inte varit de bästa. Väldigt många medarbetare inom polisen mår dåligt och funderar till och med på att söka annat jobb. Det skulle vara förödande.

Redan nu är det tre fyra gånger fler poliser än tidigare som slutar. Den siffran har tidigare varit ganska låg, men är det något vi ska vara rädda om så är det de poliser som finns i organisationen. Dem måste vi behålla. Precis som har sagts här tar det tre fyra år att utbilda nya.

Dessutom har vi en mycket ansträngd situation med migrationen, tunga gänguppgörelser och andra saker som gör att det kan bli för mycket.

Jag tänkte därför visa hur det ser ut på många platser. Jag ska börja med att återge vad som sagts av en chefsåklagare i Örebro, Sarah Hajslund Hansen. Hon har reagerat på att polisen har levererat mycket färre förundersökningar i år än förra året. Hon hänvisar också till Domstolsverkets statistik. Där framgår det svart på vitt att det har skett en kraftig minskning av inkommande mål vad gäller vardagsbrotten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns också ett uttalande från företagarna i Skövde, som har tittat på detta. Det visade sig att polisen har kommit i bara ett fall av 20 då det har varit inbrott hos företagare och handlare. Frustrationen är stor, och tyvärr inte bara i Skövde.

Jag talade med företagare i Uddevalla för två tre veckor sedan. Så sent som för några dagar sedan talade jag med företagare i Vänersborg och Trollhättan. Jag skulle ha varit där i dag om vi inte hade haft den här interpellationsdebatten. Runt om i Sverige är det en stor frustration, för polisen klarar inte bastryggheten när det gäller vardagsbrotten. Detta är illavarslande.

Vi måste göra saker på kort sikt och på lång sikt. Det tar tre fyra år att utbilda nya poliser. Jag vet att det finns en plan att det ska bli 3 000-4 000 nya poliser. Det behövs verkligen, och vi i vårt parti bejakar att detta kommer fram så fort som möjligt. Men vi måste också göra kortsiktiga insatser. Jag noterade med välbehag att inrikesministern pekade på några punkter som vi måste ta oss an under de närmaste två åren.

Herr talman! Jag tror att också den fråga som Jessica Rosencrantz tog upp i den tidigare interpellationen, kameraövervakning, är något vi behöver diskutera. Regeringen har tillsatt en utredning om formerna för den. Jag tycker att de bedömningar som har gjorts när det gäller om man får använda kameraövervakning eller inte ibland har varit högst otillfredsställande.

Jag tror att det faktum att regeringen har infört identifikationskrav för passagerare och passagerarlistor på färjor är en viktig del när det gäller att polis och tull i förväg ska ha koll på vilka människor som kommer till vårt land. Det kommer att bli ett kraftfullt verktyg för att bekämpa de stöldligor från exempelvis Litauen som har kommit hit. Detta är en sak som är viktig när vi talar om strukturella grepp.

Vi pratar om gruppen vanekriminella. Där måste vi göra mer. Och jag tror att vi måste ha ett annat angreppssätt än vad vi har haft hittills.

Sedan tar Lars-Arne Staxäng upp personalomsättningen inom polisen. Vi har väldigt många duktiga poliser. I grunden välkomnar jag att de är attraktiva på arbetsmarknaden och att andra människor och företag vill anställa dem. Men då krävs det också att Polismyndigheten är en attraktiv arbetsgivare och att man kan möta upp i det avseendet.

Jag tror ändå att man ska ta siffrorna i fråga om personalomsättningen med en nypa salt. Polisen har en relativt låg personalomsättning jämfört med de flesta andra statliga arbetsgivare. Den har ökat något. Samtidigt vet vi att det är så här: Om man gör den största omorganisationen sedan 1965 och om alla chefer får söka nya chefsbefattningar är det naturligt att varje person har en egen tankeverksamhet. Vill jag vara kvar? Vill jag pröva något nytt i livet? Det blir en naturlig nystartspunkt för en mängd poliser. Jag tror att man ska ha respekt för de överväganden som de gör. Kanske är det så att de efter tre, fyra, fem år i annan verksamhet återvänder till polisen med nya erfarenheter och kan vara med och berika polisverksamheten.

Det är en sista liten sak som man ska veta när man läser statistiken. Säkerhetspolisen blev en egen myndighet vid förra årsskiftet. De poliser som lämnar polisen för att börja jobba hos Säkerhetspolisen räknas nu som att de har bytt jobb, medan de i den tidigare statistiken räknades som om de var kvar hos samma arbetsgivare. I och med att det ofta är tidsbegränsade förordnanden hos Säkerhetspolisen ser personalomsättningen ut att vara mycket större än vad den faktiskt är. Det är inte hela förklaringen men en liten delförklaring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack så mycket för svaret! Jag tror precis som Anders Ygeman att vi måste sätta in ett antal åtgärder ganska snabbt. Det är en stor påfrestning.

När det gäller det här med straffrabatt handlar det inte bara om polisen. Vi måste titta på hela rättsväsendet. Straffrabatten är ovanligt hög i Sverige. I många andra länder får man snarare en höjning av straffet om man har begått fler brott. Här får man helt plötsligt rabatt. Vi tänker helt annorlunda.

Jag tror även att de så kallade småbrotten - snatteri, stölder och så vidare - måste beivras i ännu högre grad. Det har visat sig i många andra länder, inte minst i Amerika, att det är först när man tar hand om och beivrar småbrottsligheten som man kommer åt den större brottsligheten.

Vi ser att vi har ett antal områden i Sverige - någon räknar med att det är 55-60 områden - dit inte poliser åker ensamma. Det har gått så långt att man har släppt brottsligheten. Jag tänker framför allt på dem som bor i de områdena. De får inte den trygghet som vi alla vill ha. Det handlar om att kunna skydda sig och sin familj.

Vi måste få ett samlat grepp - det är helt riktigt. Det här har pågått alldeles för länge. Jag tänker framför allt på den anstormning som blev under hösten. Det är nu det kommer upp till ytan.

Jag vill avsluta mitt anförande med att tacka inrikesministern. Jag hoppas att han kan komma tillbaka och redovisa ett paket i närtid där vi tillsammans kan vidta åtgärder på detta område.

Herr talman! Jag vill tacka Lars-Arne Staxäng för en konstruktiv och bra diskussion. Jag tror att vi är helt ense om problemställningen. Vi kanske inte är riktigt överens om alla åtgärder. Men jag tror att vi i konstruktiv anda kommer att kunna fortsätta att diskutera fram förslag för att få en positiv utveckling. Jag ser fram emot fortsatta debatter.

Överläggningen var härmed avslutad.