Övergripande samhällsekonomiska hänsyn i statlig verksamhet

Interpellationsdebatt 12 april 2011

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 69 Andreas Carlgren (C)

Herr talman! Sven-Erik Bucht har frågat statsministern om hänsyn till samhällsekonomiska konsekvenser, handläggningstider och myndigheternas ageranden vid miljöprövningar. Interpellationen har överlämnats till mig. Som Sven-Erik Bucht väl känner till är jag enligt grundlagen förbjuden att närmare kommentera utgången i det pågående miljöprövningsmål som Sven-Erik Bucht så utförligt beskrivit i sin interpellation. Jag vill dock passa på att framhålla följande grundläggande utgångspunkter. Större industriella verksamheter är av stor betydelse för tillväxt och skapandet av nya jobb. De stora industriella verksamheterna kan samtidigt ha stor påverkan på människors hälsa och på miljön. Deras miljökonsekvenser är därför även i hög grad samhällsekonomiska konsekvenser. Genom miljöbalken har åstadkommits en samlad och integrerad miljöprövning som ger en helhetsbild av alla de olika miljöeffekter som en verksamhet riskerar att medföra. En sådan prövning är nödvändig för att säkerställa att vi upprätthåller skyddet för människors hälsa och miljön. Miljöbalksprövningen inbegriper också de omfattande EU-krav som ställs på miljöprövningen. I EU:s regelverk, framför allt de så kallade IPPC- och MKB-direktiven ställs tydliga krav på bland annat sammanhållna prövningar av hela verksamheten, tillräckliga beskrivningar av verksamhetens miljökonsekvenser och kontroll över verksamhetens påverkan på hälsa och miljö. Miljööverdomstolens praxis har också under en följd av år tagit fasta på vikten av en samlad prövning av en verksamhets alla olika aspekter. De främsta skälen för denna praxis har av domstolen bedömts vara att den möjliggör en bedömning av verksamhetens totala miljöpåverkan, en reglering av verksamhetens alla delar, ett överblickbart tillstånd som medför förutsättningar för en effektiv tillsyn och möjligheter för enskilda att få insyn och delta. Både myndigheter och domstolar är samtidigt väl införstådda med behovet och nyttan av en snabb handläggning och enkla regler. Men en snabb handläggning förutsätter ett bra beslutsunderlag, och lagstiftningen är tydlig på denna punkt - ansvaret för ett bra beslutsunderlag ligger på den som vill bedriva den verksamhet som ska prövas. Myndigheterna har olika roller, och det är viktigt för att de olika intressena ska bli tillvaratagna på bästa sätt. Principen i miljöbalken att myndigheter får överklaga domar och beslut är viktig såväl för skyddet av miljön och människors hälsa som för en enhetlig rättstillämpning. Jag ser därför inte behov av någon förändring i den frågan. Som jag nyligen upplyste Sven-Erik Bucht om i kammaren har regeringen sedan länge arbetat för och prioriterat frågan om regelförenklingar. För närvarande är vi i slutfasen av förberedelserna med en omfattande omorganisation på området för miljöprövningar. Reformen, som beslutades av riksdagen i juni 2010, innebär att det den 2 maj 2011 bildas fem nya mark- och miljödomstolar. Handläggningen av miljömål, mål enligt plan- och bygglagen och fastighetsmål koncentreras till de nya domstolarna. Även det processuella regelverket förändras. Jag anser därför fortfarande att det inte är lämpligt att nu ta ytterligare initiativ i syfte att förändra regelverket. Genomförda reformer måste först hinna få genomslag.

Anf. 70 Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Tack för svaret, herr statsråd! Jag har en del synpunkter på svaret som jag ber att få återkomma till. När vi senast debatterade i kammaren med statsrådet Carlgren handlade det om överblickbara miljöprocesser. Det berörde gruvindustrin och de långa handläggningstiderna för miljöprövning som de är utsatta för. Statsrådet Carlgren sade vid det tillfället, för att citera från protokollet: "Jag välkomnar . en fortsatt gemensam diskussion. Det är bättre om vi löser detta problem än att vi skyller på varandra." Herr talman! Jag tycker att det var en mycket bra ansats som statsrådet Carlgren hade vid det tillfället. Den här interpellationen är en fortsatt diskussion, men jag försöker även lyfta upp frågan ur en mer övergripande samhällsekonomisk aspekt. Därför ställde jag frågan till statsministern. Den berör nämligen många politikområden och den övergripande samhällsekonomin. Nu vill statsministern inte delta i den här debatten och har överlämnat frågan till statsrådet Carlgren. Det är väl helt okej det, men mitt syfte med interpellationen är ingenting annat än att skapa de bästa förutsättningarna för tillväxt och jobb i Sverige. En del i statsrådet svar är väldigt bra och sådant som jag måste ge honom kredit för. När han talar om större industriella verksamheter som är av stor betydelse för tillväxt och skapande av nya jobb är det mycket bra. Det som vi politiker inte kan göra är att skapa jobben. Men vi kan skapa förutsättningarna. Jag är övertygad, herr talman, om att vi behöver mycket mindre byråkrati i det här landet. Vi behöver mycket snabbare handläggningstider. Jag tror också att alla sektorsmyndigheter måste ha ett tydligt fokus på tillväxt. Exemplet med gruvberget i Svappavaara och LKAB visar hur det egentligen inte ska få gå till. Det har pågått i över två år nu, och man är ännu inte i land. Detta är ett exempel på något som hotar Sveriges renommé som gruvnation. Jag förstår att statsrådet inte kan gå in på den saken närmare på grund av att det är en rättsprocess, men det är ett av många exempel; det finns massor av andra. Justitieminister Ask har här i kammaren verifierat att vi får längre och längre handläggningstider i domstolarna. Jag ställde interpellationen till statsministern därför att den berör väldigt många frågor. Jag tolkar statsrådets interpellationssvar som nekande. Jag ska läsa upp mina frågor och hur jag tolkar svaren. Fråga 1: "Avser statsministern att verka för att gällande miljölagstiftning och dess tillämpning förändras så att hänsyn till samhällsekonomiska konsekvenser även måste tas vid miljöprövningar?" Svaret tolkar jag som ett nej. Fråga 2: "Avser statsministern att verka för att det i regleringsbreven till myndigheter införs krav på kortare handläggningstider vid miljöprövning av investeringar i näringslivet, krav på minskad byråkrati och krav att övergripande samhällsekonomisk hänsyn ska prägla verksamheten?" Även här tolkar jag svaret som ett nej. Fråga 3: "Avser statsministern att vidta några åtgärder med anledning av att olika statliga myndigheter kräver överprövning av andra myndigheters beslut?" Också i detta fall tolkar jag svaret som ett nej. Jag utgår från att miljöministerns ord och svar också är statsministerns åsikt.

Anf. 71 Andreas Carlgren (C)

Herr talman! När det gäller de samhällsekonomiska konsekvenserna är det redan i dag så att miljöbalken innebär att man ska göra en avvägning av å ena sidan nyttan av skyddsåtgärder och å andra sidan kostnader för sådana åtgärder. Hela syftet med lagen är i själva verket att åstadkomma hållbar utveckling och inom ramen för det se till att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en samhällsekonomiskt långsiktigt god hushållning tryggas. Att uppfylla samhällsekonomiska krav är ett av själva syftena med lagen - därav det svar som jag har gett. Vill vi ha mindre byråkrati och snabbare handläggningstider? Ja, självklart! Det är därför vi har arbetat så intensivt med det. När vi har sett att vi har för långa handläggningstider har vi satsat stort på hela rättsväsendet. Dessutom gör vi regelförenklingar för att få fram bättre och snabbare beslut samt en omorganisation så att vi får kompetensen samlad. Det är inte heller där det skiljer sig. Kommer jag då att gå in och ompröva och se till att myndigheter inte överklagar beslut? Där är det helt enkelt så att jag ska se till att myndigheterna utför sitt uppdrag, och uppdraget för myndigheterna är också att säkerställa att de lagar som sektorsmyndigheten ansvarar för verkligen fungerar. Principfrågan och skälet till att det har blivit en diskussion är som jag förstår det att Naturvårdsverket principiellt anser att vi ska tillämpa det regelverk som gäller i Europa - det är alltså inget speciellt svenskt problem - nämligen att man ska göra sammanhållna prövningar av hela verksamheten. Miljööverdomstolen har visat i sin praxis att det är så. Frågan som nu ska bedömas är om LKAB har uppfyllt det kravet eller inte. Det är det Naturvårdsverkets överklagande syftar till. Vi ska här i riksdagen inte diskutera den frågan; det skulle strida mot grundlagen. Men det ska vara klart att det är det som överklagandet gäller, och dessa lagar, som även Sven-Erik Bucht står bakom, gäller i hela Europa. De är dessutom miljömässigt viktiga.

Anf. 72 Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Vi ska inte gömma oss bakom EU:s regelverk, herr statsråd. Det är väldigt lätt att hänvisa till dem och säga att vi måste göra si och så. Grannlandet Finland har exakt samma EU-regelverk och har en lika hård miljölagstiftning som vi. I Finland tar det i snitt 12 månader att pröva denna typ av verksamhet, i vårt land över 24. Jag tror att vi behöver mindre byråkrati och att vi också måste ha förutsägbara system. Vi kan inte ha system där det enligt lagstiftningen blir okej bara om det är olika juridiska företrädare vid exempelvis en gruvindustrietablering. Hade det inte varit LKAB som öppnat den nya gruvan i Svappavaara utan ett annat bolag hade det blivit okej. Nu var det samma, och då blir det nej. Jag hävdar att det behövs en översyn av lagstiftningen. Vi kan inte ha det på detta sätt. Det hindrar tillväxt och skapar inte ett bra renommé för Sverige som gruvnation och industrination. Det finns massor av andra exempel än denna gruvetablering där det drar ut oerhört lång tid på handläggningen. I dag tar det åratal att få ett miljötillstånd. Tycker ministern att det är rimliga handläggningstider, eller behöver de förkortas? Att Naturvårdsverket som myndighet inte deltar i den inledande processen men sedan överprövar, tycker ministern att det är ett klokt sätt att agera i dessa frågor?

Anf. 73 Isak From (S)

Herr talman! Jag tackar Sven-Erik Bucht för en viktig interpellation. Jag anmälde mig till interpellationsdebatten när jag såg och läste statsrådets svar, som jag tänkte att han kanske kunde utveckla lite grann vad gäller den reform och den omorganisation som är på gång för miljödomstolarna. Hur ser statsrådet på detta, och när ska det vara klart? Det är rätt viktigt med tanke på framför allt de nya mindre bolag som söker möjligheter till gruvetableringar i framför allt Norrland. Vi har en historia med bland annat Scanminings konkurs i Blaiken i Storuman, vilken har skadat gruvnäringen. Man hade kanske inte de ekonomiska förutsättningarna klara innan man körde i gång och det var inte helt klart med de samlade miljötillstånden, visade det sig i efterhand. De nya ägarna, Lappland Goldminers, kommer att ompröva verksamheten ytterligare. Jag skulle vilja ha en kommentar från statsrådet om hur han ser på den nya organisationen och möjligheterna till riskkapital. Det är en förutsättning att man har en stark ekonomi innan man kör i gång med sin verksamhet, så att det finns en uthållighet.

Anf. 74 Andreas Carlgren (C)

Herr talman! Det är lätt att debatten går på tomgång. Själva idén är att hålla den i ett läge där de nya reglerna ännu inte gäller fullt ut och inte har kunnat tillämpas fullt ut därför att organisationen inte har trätt i kraft och ändå säga att det här inte har löst några problem alls och fråga om jag är beredd att ändra på detta. Tycker jag att handläggningstiderna är för långa? Vill jag att de ska bli kortare? Ja, självklart! Det är därför jag har vidtagit alla dessa åtgärder. Är jag beredd att ompröva reglerna? Jag har redan gjort det. De träder nu i kraft vartefter. Vill jag ha mindre byråkrati? Ja, därför har jag lagt ned långt mycket mer kraft och gjort långt mycket mer åt detta än den regeringen som Sven-Erik Bucht och Isak From har stött. Jag välkomnar ert stora antibyråkratiska engagemang. Jag tycker att det är bra, och det behövs. Sedan säger Sven-Erik Bucht att Naturvårdsverket inte är något bra exempel och undrar vad jag tycker om att de nu överklagar i detta stadium. Jag upprepar att jag enligt grundlagen är förbjuden att diskutera det ärende som Naturvårdsverket nu har överklagat. Det handläggs fortfarande i domstol. Ur den synpunkten är det lättare för Sven-Erik Bucht att föra den här debatten i dag, för än så länge är jag enligt grundlagen förhindrad att föra den. Frågan är också hur möjligheterna ser ut på riskkapitalmarknaden med den osäkerhet företagen har. En viss osäkerhet har företag alltid. Det är själva poängen med företag, men riskerna har minskat i och med att vi också förändrar regelverket och ger större möjligheter till förutsägbarhet genom att samla kompetensen på ett ställe. Om det kommer att räcka får vi bedöma när förändringarna är fullt ut genomförda.

Anf. 75 Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Oaktat vad man kommer fram till när den här frågan slutgiltigt prövas är jag övertygad om att vi måste göra en översyn av miljöbalken för att det ska tydliggöras vad som egentligen gäller. Som jag ser det är det inte klokt om det skulle vara två bolag som hanterar detta. Då skulle det inte vara något problem att ge tillstånd. Nu kan vi se att det finns något fel i vår lagstiftning. Jag tycker att det är viktigt att vi har hårda miljökrav. Det är inte det jag är emot, utan det är procedurerna och otydligheten i lagstiftningen som vi måste komma till rätta med. Framför allt måste vi minska handläggningstiden. I grannländerna kan man hantera sådant här betydligt snabbare, och då måste vi också klara av det. Nu förstärker man detta med fler nya domstolar. Det är bra, men jag hoppas att de också tillförs resurser så att också vi kan komma ned till högst ett års handläggningstid i den här typen av ärenden.

Anf. 76 Isak From (S)

Herr talman! I går besökte jag Tärnaby och diskuterade IGE Nordics tänkta etablering där. Det finns stora frågetecken hos befolkningen, framför allt den samiska delen av befolkningen, när det gäller huruvida den här etableringen är bra för samhället och bygden eller inte och huruvida en framtida gruvetablering ger svåra sår i naturen och den samiska själen. Bolaget presenterar att man kanske år 2016 kommer att ha blivit klar och fått alla tillstånd enligt det regelverk och den process som gäller i dag. Det är en väldigt lång tid, och precis som Sven-Erik Bucht säger behöver vi snabba upp detta för att bolaget ska ha möjligheter att göra detta på ett effektivt sätt. Med dessa långa handläggningstider blir det svårigheter att locka kapital. Finns det inte kapital blir det svårigheter för bolaget att starta. Då kan vi bara hoppas att det inte går som för Scanmining i Blaiken, det vill säga att man i alla fall chansar och drar i gång, och så går det åt skogen, med svåra miljökonsekvenser och så vidare som facit. Vi värnar ju gruvnäringen, och vi värnar utvecklingen. Därför hoppas vi att detta snabbas på.

Anf. 77 Andreas Carlgren (C)

Herr talman! Jag tackar för debatten. Jag konstaterar att vi är helt överens om att det ska bli mindre byråkrati, kortare handläggningstider och större förutsägbarhet. Vi har också klarlagt att miljöbalken är till just för att man ska ta hänsyn också till de samhällsekonomiska konsekvenserna. Jag har svarat på de frågor som har ställts och kan till sist bara tillägga att det dessutom finns ett utmärkt sätt för företag att skynda på handläggningsprocesser, och det är att se till att man redan på förhand har förberett sig på de krav som lagen ställer. Gör man det är det mycket enklare att få en snabb handläggning. Det är klart att vi ska ta oss an både företagens sätt att arbeta och med myndigheternas och domstolarnas sätt att arbeta, så att det blir kortare handläggningstider. Det är dit vi ska.

den 16 mars

Interpellation

2010/11:275 Övergripande samhällsekonomiska hänsyn i statlig verksamhet

av Sven-Erik Bucht (S)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (M)

Sveriges ekonomiska läge är bra och viktiga investeringar i näringsliv och infrastruktur genomförs och planeras. Det är också en förutsättning för att svensk ekonomi ska fortsätta att utvecklas positivt. Goda villkor för företag och investerare är avgörande för att svenskt näringsliv ska kunna hävda sig på de internationella marknaderna. Dessutom måste olika myndigheter agera snabbt och effektivt för att inte försinka angelägna investeringar. Jag utgår från att detta är en uppfattning som delas av statsministern.

Jag har dock funnit det nödvändigt att ställa denna interpellation till statsministern då jag vid två olika tillfällen försökt göra näringsministern och miljöministern uppmärksamma på några nationella hot för tillväxt och sysselsättning.

Utanförskap kan långsiktigt endast bekämpas med tillväxt och nya jobb. Men hanteringen och tolkningen av gällande miljölagar med omfattande och utdragen byråkratisk hantering samt myndighetsagerande försvårar företagsutveckling, tillväxt och därmed tillkomsten av nya jobb.

De svenska miljölagarna är i grunden bra utifrån miljöhänsyn och kraven om hållbar utveckling men dess tillämpning har drivits in absurdum med alltmer byråkrati som följd vilket ger företag som ska investera betydande problem. Tillämpning av gällande lagar leder ofta till överprövningar utifrån procedurskäl. Procedurfrågor tycks ibland ha blivit viktigare än sakskäl. Dessutom finns en otydlig styrning av myndighetsagerande i denna typ av frågor. Bedömning av övergripande samhällsekonomiska effekter saknas.

Under tiden sedan jag interpellerat ovan nämnda statsråd har mina farhågor alltmer bekräftats.

Jag är medveten om att statsministern inte kan agera i enskilda frågor som handläggs av miljöprövande myndigheter, men vill exemplifiera ett fall som berör LKAB.

Företaget beslutade för drygt två år sedan att öppna en ny gruva i Svappavaara: Gruvberget.

Investeringen prövades och godkändes av miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län

Därefter följde miljöprövningen vid Miljödomstolen i Umeå som tog 22 månader.

När tillståndet lämnades för gruvdrift erhöll företaget även igångsättningstillstånd.

Efter att tillståndet beviljats överklagade Naturvårdsverket miljödomen utifrån procedurskäl.

Myndigheten hade inget att erinra när det gällde miljövillkoren men menar att all verksamhet som företaget har i Svappavara måste prövas samtidigt oaktat att de redan har tillstånd sedan tidigare. Till saken hör även att Naturvårdsverket inte deltog i de samrådsprocesser som föregåtts miljöprövningen vilket andra berörda myndigheter gjort på ett förtjänstfullt sätt.

Överprövningen vid Miljööverdomstolen innebar att kravet från Naturvårdsverket bifölls.

Konsekvensen av detta blir att hela prövningen måste göras om från början alternativt kan företaget begära överprövning vid Högsta domstolen.

Vidare får det konsekvenser för redan drygt 100 anställda vid Gruvberget som riskerar uppsägning. LKAB riskerar tvingas meddela kunder om att de måste dra tillbaka en miljon ton från redan kontrakterat tonnage 2011.

Detta stärker inte Sveriges renommé som gruvnation!

Det står ett fönster öppet för Europas mest potentiella geologi. Allt och alla står i dag på tå och förbereder sig för att genomföra investeringar inom fönstret, men det kommer inte att stå öppet i evig tid. Stora FE-tonnage kommer ut på marknaden 2013–2015. Och det kan alla förstå att om inte vi kan ge kunder planeringsförutsättningar, så kommer kunderna att kontraktera råvara som de bedömer har lägst risk, alltså någon annanstans.

Men om det är någon som ska bedriva gruvverksamhet så är det Sverige, tack vare en rigorös miljölagstiftning.

Detta är ett exempel på och konsekvenser av lång byråkratisk handläggning, orimlig tillämpning och kanske även en otydlig lagstiftning samt märkligt myndighetsagerande. Många fler exempel av den arten finns som begränsar tillväxt och hindrar tillkomsten av nya jobb. Svenska företag kan inte fullt ut få del av den globala efterfrågan på svenska produkter.

Mina frågor till statsministern är:

Avser statsministern att verka för att gällande miljölagstiftning och dess tillämpning förändras så att hänsyn till samhällsekonomiska konsekvenser även måste tas vid miljöprövningar?

Avser statsministern att verka för att det i regleringsbreven till myndigheter införs krav på kortare handläggningstider vid miljöprövning av investeringar i näringslivet, krav på minskad byråkrati och krav att övergripande samhällsekonomisk hänsyn ska prägla verksamheten?

Avser statsministern att vidta några åtgärder med anledning av att olika statliga myndigheter kräver överprövning av andra myndigheters beslut?