Övergångsregler för lärarlegitimation

Fru talman! Jabar Amin har frågat mig vilka grupper av lärare som jag avser ska beröras i arbetet med särskilda övergångsregler då lärarlegitimation införs och huruvida jag har tagit initiativ till att ta reda på hur många lärare som kommer att beröras av övergångsreglerna. Slutligen undrar Jabar Amin när jag avser att presentera dessa övergångsregler. Lärarlegitimation införs för att det är mycket viktigt att lärare har rätt utbildning. Legitimation bidrar till att höja kvaliteten, och därmed resultaten i skolan, och till att höja läraryrkets status. Jag vill inledningsvis betona att jag precis som Jabar Amin anser att det är angeläget med övergångsbestämmelser vid införandet av lärarlegitimation. Vissa övergångsbestämmelser är beslutade sedan tidigare, och förra veckan presenterade jag det som ska gälla för de lärare som saknar en behörighetsgivande examen för lärarlegitimation och som påbörjat en äldre lärarutbildning men aldrig slutfört den. Det finns en mindre andel lärare som redan har fullföljt en äldre lärarutbildning men som av någon anledning inte har begärt att få ett examensbevis. Merparten av den gruppen har dock inte fullföljt lärarutbildningen utan är i behov av viss kompletterande utbildning. Precis som Jabar Amin skriver har skolväsendet inte råd att tappa kompetenta lärare, men det är viktigt att uppfylla krav på examen för att få en legitimation. Den inriktning som jag har presenterat innebär att den som har påbörjat en äldre lärarutbildning ska kunna få en äldre examen om han eller hon uppfyller de examenskrav som gällde vid tiden för utbildningen. Det kommer även att bli möjligt att genomgå kompletterande utbildning för att få en äldre examen. Avsikten är att ingen ska behöva komplettera sin utbildning med mer än vad han eller hon saknar i sin äldre utbildning, att man till exempel behöver gå en helt ny utbildning därför att man saknar lite grann av en äldre utbildning. Utgångspunkten är att tidigare studier och arbetslivserfarenhet, precis som i dag, ska beaktas och att de kompletterande studierna ska upplevas som både motiverade och relevanta. För lärare som saknar lärarexamen och därför behöver kompletterande utbildning initierade regeringen redan 2007 en utbildningssatsning kallad VAL-projektet, vilket åtta universitet och högskolor ansvarar för i Sverige. Denna satsning har varit mycket framgångsrik, och med anledning av budgetpropositionen för 2011 beslutade riksdagen att kraftigt utöka satsningen, från 84 miljoner kronor till 456 miljoner kronor. Genom VAL-projektet kommer ett stort antal lärare som saknar lärarexamen att ha möjlighet att få vidareutbildning för att uppfylla kraven för en behörighetsgivande examen. Denna satsning kommer att stå öppen även för lärare som behöver komplettera till en äldre examen. Självklart kan kompletterande kurser även fortsättningsvis läsas vid övriga lärosäten om så är önskvärt och möjligt. Det finns ett stort behov av kvalificerad personal i skolan, och därför omfattas samtliga grupper av lärare som berörs av legitimationskravet av möjligheten att få en äldre examen. Slutligen vill jag betona att vi med dessa åtgärder fortsatt ställer höga krav på den som undervisar. Inom bara några år räknar vi med att det kommer att finnas fler lärare som uppfyller behörighetskraven i den svenska skolan. Målsättningen på sikt måste vara att alla elever ska undervisas av väl utbildade och väl kvalificerade lärare.

Fru talman! Låt mig börja med att tacka utbildningsminister Jan Björklund för svaret. I sitt svar angav utrikesministern alldeles nyss att han precis som jag anser att det är angeläget med övergångsbestämmelser vid införandet av lärarlegitimation. Jag har noterat att regeringen nu presenterar en behörighetsförordning. Ett glädjande besked är att fritidspedagoger också får sin behörighet reglerad. Men behörighetsförordningen är en sak och övergångsreglerna en annan. Därför kvarstår frågan: Varför lade inte regeringen fram övergångsreglerna i sin proposition när den lämnades över till oss i utbildningsutskottet? Hur kommer det sig att de orosmoln som vi har sett och pekat på inte har tagits på allvar förrän utbildningsministern i medierna ställs inför frågan? Utbildningsminister Jan Björklund hade världens möjligheter att i tid lämna över övergångsregler i sin proposition till utskottet och på så sätt undvika att tusentals lärare blir oroliga över om de omfattas av övergångsregler eller inte. Behörighetsförordningen, som regeringen nu har presenterat i efterhand, hjälper huvudmän och rektorer att räkna ut vilka åtgärder för kompetensutveckling som behövs för att fler ska klara av att komplettera. Det är bra. I sitt svar säger utbildningsministern att "avsikten är att ingen ska behöva komplettera sin utbildning med mer än vad han eller hon saknar i sin äldre utbildning". Det är en nyhet och ett glädjande besked som jag välkomnar. Bara det i sig kommer att minska oron hos en del lärare. Fru talman! Min interpellation bestod av tre frågor. Jag har fått svar på en av dem men inte på de andra två. Därför ska jag försöka upprepa de andra frågorna i hopp om att få svar av utbildningsministern. När ämnar ni presentera övergångsreglerna i sin helhet? Det ni har presenterat är tankar och avsikter. Jag vill veta: När kommer övergångsreglerna konkret i sin helhet? Den andra frågan, som jag har ställt i interpellationen, är: Hur många lärare är det som omfattas av detta? Det vore intressant att få veta om ni har gjort någon undersökning om detta. Vet ni om det är 500 eller 50 000 som omfattas av detta?

Fru talman! Det verkar som om Jabar Amin är nöjd med det materiella innehållet i mitt svar. Då är jag glad om vi får en enig riksdag kring detta, även om frågan inte ska prövas av riksdagen. Nu inskränker sig Jabar Amins fråga till när regeringen kommer att klubba beslutet, på vilket torsdagssammanträde under de kommande veckorna det kommer att ske. Det kan jag inte riktigt exakt svara på, men det sker inom kort. Jag har gett besked till hela sektorn om hur reglerna kommer att se ut. Precis som Jabar Amin säger uppfattar sektorn nu vad man ska rätta sig efter. Det kommer att bli så här. Sedan är det en viss formell och byråkratisk process innan det kan klubbas på ett regeringssammanträde, men det kommer att ske inom kort. Bakgrunden till att det presenteras nu och inte i samband med riksdagens beslut om lärarlegitimation är att det hänger samman med behörighetsförordningen. Det är först när man mer i detalj kan säga "En lärare i engelska behöver det och det för att vara behörig och legitimerad och så vidare" som man vet vilka krav det ställs på övergångsreglerna. Hur många lärosäten kan åta sig att utbilda enligt engelska kursplanen från 1980 års läroplan och så vidare? Det är ju inte oproblematiskt för lärosätena att börja utbilda enligt äldre examensbestämmelser som är avskaffade sedan 20 år tillbaka. Vi väljer ut ett antal lärosäten som får göra detta. Övergångsreglerna hänger samman med behörighetsreglerna. Jag skulle gärna önska att alla beslut kunde fattas med flera års tidigare varsel än vad det sker. Men det hänger ihop med detta, och det är därför vi har tvungna att invänta behörighetsförordningen. Hur många handlar det om? Ja, jag ska vara ärlig och säga: SCB:s statistik är det bästa vi har, men sanningen är att den är väldigt otillförlitlig. Den bygger på vad rektorer och skolassistenter rapporterar in. Vad som har varit behörighetskrav historiskt har varierat, och ibland har det varit luddigt. Vår bedömning är att det i grova drag är 10 procent av grundskollärarkåren och 15-20 procent av gymnasielärarkåren som kan behöva kompletteringar på olika sätt. Då räknar jag i och för sig in yrkeslärarna på gymnasielärarsidan. Det är alltså en betydande del av Sveriges lärarkår som i dag inte omedelbart uppfyller kraven för lärarlegitimation utan behöver komplettera på olika sätt. Jag vill egentligen inte vara mer exakt än så. Jag vill göra stor reservation för siffran. I SCB:s tabeller finns siffran med decimaler. Men jag vet hur osäkert underlaget egentligen är, så jag är väldigt försiktig med att kvantifiera. Det handlar dock om väldigt många lärare - så är det. Det krävs alltså en ganska stor insats från högskolesektorn för att åtgärda detta.

Fru talman! En annan grupp som utbildningsministern tog upp i sitt svar i dag och som ska omfattas av de nya övergångsreglerna är personer som har läst färdigt på en lärarutbildning men som av någon anledning inte har tagit ut sitt examensbevis före den 1 juli 2008. Denna grupp personer har under de senaste åren förvägrats rätten att få ut sitt examensbevis. Problemet har varit känt för myndigheterna och känt för regeringen. Men det har inte åtgärdats. Nyligen, för bara några dagar sedan, uppmärksammades problemet av programmet Uppdrag granskning , där man tog upp förskoleläraren Mona Boströms ihärdiga försök att få ut sitt examensbevis. Först då reagerade regeringen - inte efter många års påtryckningar från lärare som inte har kunnat få ut sitt examensbevis. Det hade, fru talman, varit intressant att få höra från utbildningsministern varför regeringen reagerar först när medierna uppmärksammar problemet och inte när personerna själva år efter år försöker få ut sitt examensbevis. Det är det ena. Det andra är den fråga som utbildningsministern berörde i sitt tidigare anförande, antalet lärare som berörs av övergångsreglerna. Enligt Statskontoret kan det vara 40 000 lärare som omfattas av övergångsreglerna. De berör alltså en stor lärargrupp. Även här är det först när ni ställs inför frågorna från medierna som ni pratar om övergångsregler - inte när ni lämnar er proposition till riksdagen eller när oppositionen frågar efter övergångsregler. Jag noterar att det var först i Aktuellt den 1 eller 2 mars, när ni ställdes inför frågan, som ni kom med svaret att ni kommer med övergångsregler.

Fru talman! Jag vet egentligen inte riktigt vad frågan handlar om. Jag säger att övergångsreglerna hänger ihop med behörighetsförordningen. De har därför kommit nu under våren 2011. Det var väl tänkt att det skulle komma ytterligare lite senare, för det var egentligen inte klart, men när jag ändå ställdes inför frågan i Aktuellt berättade jag att det kommer övergångsregler. Det är självklart att det behövs övergångsregler. Men hur de ska utformas hänger på hur behörighetsreglerna utformas. Övergången från äldre behörighetsregler till nya behörighetsregler avgörs av hur de nya reglerna ser ut, vilken typ av övergångsbestämmelser som behövs. Det är helt självklart att det hänger ihop. Varför det inte kunde komma tidigare är därför att det hänger på behörighetsförordningen, som var planerad till våren 2011.

Fru talman! Jag ville med mina frågeställningar visa att er politik många gånger bygger på hastverk. I stället för att se problemet i förtid, se att det kan uppstå problem och att det kan beröra en stor grupp lärare på ett negativt sätt, och försöka åtgärda det i förväg reagerar ni först när lärarkåren börjar skrika att det är stort problem och när det uppmärksammas i medierna. Det är det jag vill peka på, om ni inte har förstått det.

Fru talman! Jag förstod den insinuationen, men jag bestrider att så är fallet. Övergångsregler kan man konstruera först när man vet hur de nya skarpa reglerna ser ut. Det är först då man kan göra det. Övergångsreglerna är ju till för att reglera en övergång mellan en äldre reglering och en nyare reglering, och det är först när den nya regleringen är klar som man kan ta ställning till hur övergångsreglerna ska se ut. Det tror jag är helt självklart. Att jag presenterade det i Aktuelltstudion berodde ju på att jag var inbjuden för att diskutera problemet. Annars hade det kommit ytterligare några veckor senare. Eftersom diskussionen handlade om detta valde jag att ge beskedet där. Men egentligen skulle det ha presenterats nu eller i förra veckan när jag gav de här beskeden. Jag tycker inte det är något märkligt. Sedan skulle jag naturligtvis ofta önska att alla de här beslutsprocesserna går mycket snabbare, så att allting är färdigt tidigare. Men att övergångsreglerna kan konstrueras först när den nya behörighetsförordningen är klar är för mig självklart.