Herr talman! Historiskt sett har det inte alltid varit givet vilket parti en företagare ska lägga sin röst på, om han eller hon enbart röstade utifrån sitt företagarperspektiv.
Själv är jag född och uppvuxen i en entreprenörsfamilj. Mina klasskompisar tog det ofta för givet att jag var den inbitna moderaten, men på den tiden var jag inte helt övertygad. Inte sällan pratade min pappa om respekt för den socialdemokratiska politiken, som i många stycken gjort att företagare hade bra och långsiktiga förutsättningar. Företagen kunde rekrytera bra medarbetare. Det var bra och sjysta villkor för den som arbetade, vilket ledde till att strejkdagar lyste med sin frånvaro. Det resulterade i att Sverige som exportland fick ett starkt varumärke på en internationell marknad i form av kvalitet, pålitlighet och leveranssäkerhet. Respekten för ett hederligt dagsverke var otroligt stor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men detta var i slutet av 60-talet och början av 70-talet. Respekten tog slut när min pappa en dag konstaterade att han betalade över 100 procent i skatt.
Herr talman! Det har hänt en hel del sedan dess med Socialdemokraternas politik. Men om vi ser på 2014 års valresultat var näringslivet inte helt avogt inställt till det socialdemokratiska partiet och den industrioffensiv som både statsminister Stefan Löfven och Magdalena Andersson gjorde före valet. Till och med det tillväxtfientliga Miljöpartiet kunde uppfattas som lite framtidsinriktat, urbant och teknikvänligt - allt enligt en ledare i Dagens Industri. Samarbetspartiet verkar nu ha gjort en rejäl U-sväng.
Herr talman! Förväntningarna fanns, även om en del förslag inte helt skulle falla i god jord. Förväntningarna har nu förvandlats till en supersågning av den rödgröna regeringens jobb- och näringslivspolitik. Förväntningar och löften om innovationer, forskning och stärkt konkurrenskraft har nu förvandlats till besvikelse och osäkerhet.
I den av Ipsos genomförda mätningen är det hela nio av tio näringslivstoppar som anser att regeringen gör ett dåligt jobb. Förtroendet för regeringens näringslivspolitik är i en riktig bottennotering där hela 90 procent av cheferna har dåligt förtroende för den förda politiken. Det är en politik som uppfattas som spretig, inkonsekvent och otydlig.
Jag undrar därför om finansministern tycker att det är viktigt att ha Sveriges näringslivs förtroende. Om svaret på den frågan är ja undrar jag vilka besked finansministern är beredd att ge i fråga om åtgärder som håller över tid för att våra företag ska känna trygghet i att våga utvecklas och att anställa.