Otryggheten för företagare

Herr talman! Helena Bouveng har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att lugna de företagare som oroar sig för fler försämringar.

Låt mig börja med att notera att vi efter den förra regeringens mandatperioder ser stora underskott i statens finanser samt en hög arbetslöshet, i synnerhet bland unga. De stora skattesänkningar som genomfördes i syfte att öka sysselsättningen och sänka arbetslösheten har helt enkelt inte fått avsedd effekt.

Regeringen vidtar andra jobbskapande åtgärder än sänkta skatter. För att finansiera angelägna satsningar som syftar till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten krävs att vi höjer skatten. Det görs i första hand genom att avskaffa särskilt ineffektiva nedsättningar och undantag. Det är vidare missvisande att bedöma politiken genom att se till enskilda finansieringsåtgärder. Man måste även se till vad pengarna kommer att användas till.

Under våren har ett antal förslag på skatteområdet varit ute på remiss. Dessa förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Någon förändring avseende restaurangmomsen har inte aviserats.

Herr talman! Historiskt sett har det inte alltid varit givet vilket parti en företagare ska lägga sin röst på, om han eller hon enbart röstade utifrån sitt företagarperspektiv.

Själv är jag född och uppvuxen i en entreprenörsfamilj. Mina klasskompisar tog det ofta för givet att jag var den inbitna moderaten, men på den tiden var jag inte helt övertygad. Inte sällan pratade min pappa om respekt för den socialdemokratiska politiken, som i många stycken gjort att företagare hade bra och långsiktiga förutsättningar. Företagen kunde rekrytera bra medarbetare. Det var bra och sjysta villkor för den som arbetade, vilket ledde till att strejkdagar lyste med sin frånvaro. Det resulterade i att Sverige som exportland fick ett starkt varumärke på en internationell marknad i form av kvalitet, pålitlighet och leveranssäkerhet. Respekten för ett hederligt dagsverke var otroligt stor.

Men detta var i slutet av 60-talet och början av 70-talet. Respekten tog slut när min pappa en dag konstaterade att han betalade över 100 procent i skatt.

Herr talman! Det har hänt en hel del sedan dess med Socialdemokraternas politik. Men om vi ser på 2014 års valresultat var näringslivet inte helt avogt inställt till det socialdemokratiska partiet och den industrioffensiv som både statsminister Stefan Löfven och Magdalena Andersson gjorde före valet. Till och med det tillväxtfientliga Miljöpartiet kunde uppfattas som lite framtidsinriktat, urbant och teknikvänligt - allt enligt en ledare i Dagens Industri. Samarbetspartiet verkar nu ha gjort en rejäl U-sväng.

Herr talman! Förväntningarna fanns, även om en del förslag inte helt skulle falla i god jord. Förväntningarna har nu förvandlats till en supersågning av den rödgröna regeringens jobb- och näringslivspolitik. Förväntningar och löften om innovationer, forskning och stärkt konkurrenskraft har nu förvandlats till besvikelse och osäkerhet.

I den av Ipsos genomförda mätningen är det hela nio av tio näringslivstoppar som anser att regeringen gör ett dåligt jobb. Förtroendet för regeringens näringslivspolitik är i en riktig bottennotering där hela 90 procent av cheferna har dåligt förtroende för den förda politiken. Det är en politik som uppfattas som spretig, inkonsekvent och otydlig.

Jag undrar därför om finansministern tycker att det är viktigt att ha Sveriges näringslivs förtroende. Om svaret på den frågan är ja undrar jag vilka besked finansministern är beredd att ge i fråga om åtgärder som håller över tid för att våra företag ska känna trygghet i att våga utvecklas och att anställa.

Herr talman! Att politiken uppfattas som spretig är inte så konstigt eftersom vi fortfarande styr med en borgerlig budget. Det kan vara en av orsakerna till de mätresultat Helena Bouveng hänvisar till.

Regeringen kommer i samband med att vårpropositionen - vårändringsbudgeten - röstas igenom i riksdagen att få möjlighet att starta arbetet med att uppfylla de vallöften som vi ställde i valet.

Det handlar om att förbättra företagens möjligheter att rekrytera kompetent personal via de satsningar som görs på ett kunskapslyft för människor som i dag står lite längre från arbetsmarknaden.

Det handlar om att få insatsvaror till fabrik och sedan få varor ut från fabrik med hjälp av förstärkt infrastruktur, bland annat i form av en satsning på järnvägsunderhåll - som tyvärr Helena Bouveng var med och stoppade i december.

Det handlar också om att kunna rekrytera personal. Det handlar om en fungerande bostadsmarknad där regeringen gör viktiga insatser. Det kommer att ske i höstens budget.

Det handlar även om att starta en närmare samverkan med näringslivet, bland annat via regeringens innovationsråd som precis har börjat att arbeta. Vi har avsatt resurser till Innovationsrådet i vårändringsbudgeten.

Jag ser verkligen fram emot det arbete som regeringen nu kan påbörja och som kommer att stärka svenskt näringsliv och stärka de svenska tillväxtförutsättningarna och jobbskapande möjligheterna under de kommande åren.

Herr talman! Vid Ipsos mätning intervjuades 4 000 människor inom det befintliga näringslivet. Det är ingen liten undersökning. Man skulle kunna tycka att det skulle räcka för att den rödgröna regeringen skulle tänka om.

Vad som är ännu mer oroande är att antalet svenska entreprenörer blir färre. I en rapport av GEM, Global Entrepreneurship Monitor, som presenterades den 9 juni, visas att andelen svenska entreprenörer sjönk från 8,2 procent till 6,7 procent från 2013 till 2014. Framför allt nyskapandet av företag är oroväckande lågt.

GEM är den största studien i världen som möjliggör internationella jämförelser av entreprenörskap. Sverige har sedan mitten av 00-talet ökat sin andel av entreprenörer i befolkningen, men förra året bröts den uppåtgående trenden.

Herr talman! Den svenska nedgången med 1 ½ procentenhet 2014 är särskilt anmärkningsvärd om vi jämför Sverige med andra länder eftersom den svenska nedgången är större än i något annat jämförbart land. I många av dessa länder ökade i stället antalet entreprenörer. Tappet i svenskt entreprenörskap drivs främst, tyvärr, av ett fall i andel entreprenörer bland kvinnor. Närmare 40 procent färre kvinnor var entreprenörer 2015 jämfört med året dessförinnan. År 2015 vågar jag inte ens tänka på med de aviserade förändringarna från regeringen.

Resultaten i den här rapporten visar således att osäkerheten om framtida regler inte bara påverkar existerande företag utan även morgondagens företag, något som exempelvis Nyföretagarcentrum i Habo, som jag träffade för ett tag sedan, underströk. Intresset för nyföretagande har aldrig varit så lågt som i år, trots en genuin tradition av nyföretagaranda i kommunen.

Vilka åtgärder är finansministern beredd att vidta för att Sverige återigen ska ta en plats i tätklungan när det gäller nyskapande av företag, där människor vågar förverkliga sina affärsidéer till livskraftiga företag som bidrar till tillväxt och till att fler människor har ett jobb att gå till?

Herr talman! Det är en intressant undersökning som Helena Bouveng hänvisar till. Det baserar sig helt i en tid då vi har haft en moderatledd politik som har styrt det här landet och är rimligen resultatet av Helena Bouvengs egen politik.

Detta visar hur viktigt det är att vi nu ändrar inriktning för Sverige och att den misslyckade politik som Helena Bouveng står för inte längre är den politik som styr landet.

Herr talman! Det är anmärkningsvärt vilken liten förståelse vår egen finansminister har för nyföretagande. Undersökningen visar att det handlar mycket om tjänstenära produktion, som är otroligt beroende av långsiktiga regler men också bra skatteregler. Att de aviserade förändringarna av RUT och ROT har påverkat visas tydligt i undersökningen.

Finansministern säger i sitt svar att regeringen vidtar andra jobbskapande åtgärder än sänkta skatter. För att finansiera dessa åtgärder, strävan att öka sysselsättningen och att få in fler människor på arbetsmarknaden höjer man i stället skatten.

Jag vet inte hur historiskt bevandrad finansministern är, men jag är övertygad om att Magdalena Andersson vet precis vad som hände på 70- och 80-talen, då man gjorde just detta. Sveriges ekonomiska utveckling stannade av.

40 år senare vill den rödgröna regeringen pröva samma lösning igen, en lösning som inte fungerade då och som inte kommer att fungera i dag. De aviserade skattehöjningarna kombinerat med tveksamheter kring Bromma flygplats, haveriet med Förbifart Stockholm och begränsade vinster i välfärden, som är tydliga löftesbrott, gör sammantaget att det inte är svårt att förstå varför osäkerheten bland landets företagare är stor, oavsett om det är stora eller små aktörer.

Därför vill jag fråga finansministern om hon tror att det blir fler eller färre som har ett jobb att gå till om landets företagare känner en osäkerhet och otrygghet med den politik som den rödgröna regeringen nu tänker bedriva.

Herr talman! Det vore kanske klädsamt om Helena Bouveng såg det faktum att resultatet i den rapport hon hänvisar till är resultatet av åtta och ett halvt års moderatledd politik i det här landet.

Det är så det är. Den politik som Helena Bouvengs parti stod för när de ledde Sverige har skapat en stor osäkerhet för företagarna. Det är osäkerhet kring om man får tag på kompetent arbetskraft när man behöver rekrytera, om insatsvarorna till fabriken kommer i tid, om exportvarorna kommer ut från fabriken, om man kommer att kunna rekrytera personal och om personalen kommer att kunna flytta om man finns i Stockholmsregionen, till exempel.

Den osäkerhet som de entreprenörer och företagare som jag träffar talar om handlar mycket om dessa saker. Kan jag rekrytera personal? Om jag hittar någon utanför Stockholmsområdet eller något annat tillväxtområde, kommer de att kunna flytta dit? Kommer transporterna att fungera?

Här har åtta år av moderatledd regering skapat en väldigt stor otrygghet och osäkerhet för företagare, och det är det vi ser resultatet av i den undersökning som Helena Bouveng hänvisar till.

Överläggningen var härmed avslutad.