Ordningsvakter och entrévärdar

Herr talman! Lena Olsson har frågat om jag avser att verka för vissa förändringar i bland annat regelverket för ordningsvakter och om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av de av Justitiekanslern konstaterade problemen med så kallade entrévärdar. Frågorna är ställda mot bakgrund av att Justitiekanslern nyligen meddelat beslut i ett initiativärende där han har granskat vakters och polisers agerande i samband med ingripanden vid klubbar och restauranger. Inledningsvis kan jag konstatera att Justitiekanslern i sitt ärende har funnit att polismyndigheternas rutiner i samband med ingripanden i krogmiljö är sådana att risken för att någon blir utsatt för övervåld eller annat felaktigt beteende från polisens sida får anses vara liten. Han har vidare funnit att de rutiner som polismyndigheterna har beträffande avvisitering av kvinnor är väl avvägda. Justitiekanslern konstaterar också att polisens tillsyn över ordningsvakter synes fungera bra och att det inte har framkommit något som tyder på att det skulle föreligga några större problem med osunda lojaliteter i förhållandet mellan poliser och ordningsvakter i krogmiljö. Justitiekanslern har emellertid också funnit att det förekommer bland annat obefogat våld och osjyst beteende från ordningsvakters sida i samband med ingripanden mot kroggäster. Han framhåller även att det tycks förekomma att vissa ordningsvakter talar helt eller delvis osanning i mål rörande krogvåld. Justitiekanslern pekar dessutom på att det finns omständigheter som tyder på att så kallade entrévärdar utan lagstöd ingriper med våld mot kroggäster. Att det förekommer sådana problem som Justitiekanslern har funnit är naturligtvis allvarligt. Ordningsvakter anlitas av både det allmänna och enskilda för att upprätthålla allmän ordning. Uppdraget innebär ett stort ansvar eftersom samhället har överlämnat maktbefogenheter som normalt bara tillkommer polisen till privata aktörer. Det är avgörande för förtroendet för ordningen med ordningsvakter att verksamheten bedrivs på ett seriöst sätt och i enlighet med gällande lagstiftning. För att säkerställa detta ställs höga krav på en ordningsvakt i fråga om bland annat lämplighet och laglydnad. Polisen kontrollerar regelbundet att en ordningsvakt uppfyller kraven. Om polisen upptäcker att en ordningsvakt brutit mot kravet på laglydnad och lämplighet, genom att till exempel obefogat använda våld, får förordnandet återkallas. En ordningsvakt som gör sig skyldig till obefogat våld eller övervåld eller som talar osanning torde dessutom i regel göra sig skyldig till brott. Det finns således rättsliga instrument för att kunna vidta åtgärder mot denna typ av oacceptabla uppträdanden. Berörda myndigheter bör så långt som möjligt vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga för att komma till rätta med de rättssäkerhetsproblem som Justitiekanslern pekar på. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att alla samhällets aktörer har ett gemensamt ansvar och att således även näringsidkarna i krogbranschen gör vad de kan i sin verksamhet och i sitt samarbete med tillstånds- och tillsynsmyndigheter. När det gäller behovet av förändringar av regelverket rörande ordningsvakter och av att införa en reglering av de så kallade entrévärdarnas verksamhet övervägs nu inom departementet - mot bakgrund av Justitiekanslerns granskning och beslut - om några ytterligare utredningsåtgärder behöver vidtas på området.

Herr talman! Jag tackar för svaret som jag tycker är väldigt utförligt. Jag är också glad över att vi har fått höra att det ska komma ett förslag om yrkeskvalifikationer för väktare. Jag vill fråga om det också innefattar ordningsvakter och entrévärdar. Det är min första fråga till ministern. Jag skulle också vilja skicka med att utbildningen till ordningsvakt är fruktansvärt kort. Den skulle nog behöva förlängas ytterligare. Väktare har en mer gedigen utbildning. Man skulle kanske snegla lite på den. Jag tycker att svaret på den här interpellationen är positivt.

Herr talman! De här sakerna hänger delvis samman. Riksdagen fattade tidigare ett beslut som gällde bevakningsföretagen och väktarna och har skärpt regelverket. Det förs naturligtvis fortsatta diskussioner. Jag tycker att det är viktigt att säga att vi nu under våren analyserar den granskning som Justitiekanslern har gjort. Vi vill att det ska ligga till grund för ett fortsatt arbete med frågorna. Kanslern har i flera fall efterlyst ytterligare utredning. Han tar upp frågan om ordningsvakters utbildning, koppling till polisen och anställningsförhållanden och även frågan om entrévärdarnas rättsliga ställning. Det finns en gammal promemoria från 2003 som handlar om ordningsvakter och väktare. Där föreslås att man i förordningen ska tydliggöra att anmälningar mot ordningsvakter som påstås ha begått brott i tjänsten ska hanteras ungefär som man hanterar frågor när poliser har gjort fel. Det finns ingen enhetlig uppfattning hos remissinstanserna. Det här har varit ute på remiss. Jag ska inte säga att man fick lika många olika svar som antalet remissinstanser, men det finns ingen enhetlig uppfattning. Därför vidtog inte heller den förra regeringen några åtgärder med anledning av detta. Vi kommer nu att behandla frågan om hur anmälan mot ordningsvakter ska utredas tillsammans med utredningen om brottsmisstankar mot polis och åklagare. Sammanställningen av remissynpunkter och annat får bli det underlag som vi har. När det gäller entrévärdar är det lite mer bekymmersamt. Det finns skilda regler för dessa i dag. De arbetar också delvis olika. Det är inte helt enkelt att definiera avgränsningarna mellan de här grupperna. Det är klart att människor som är ansvariga för ordningshållningen måste ha vissa regler att rätta sig efter. Problemet med entrévärdar är att de egentligen inte har det ansvaret i rättslig och i myndighetsprövningens mening. Det finns sådana här värdar i lite olika varianter. Jag tror att det skapar ett problem. Vi har anledning att fundera mycket över detta. Det är väl ingen tvekan om att det här är ett problem. Det förs mycket diskussioner om det. Det skapar också väldigt mycket irritation, inte minst i nöjeslivet. Vi vet allihop att det är just i nöjeslivet, och inte minst bland unga människor som är ute på fredagar och lördagar, som det händer mycket. Där har vi anledning att på olika sätt verka för bättre ordning. Jag tror också att regeringens storsatsning på fler poliser och att fler poliser ska arbeta i yttre tjänst på tider när det är befogat kan betyda att vi får bättre ordning på den typ av problem som man har uppmärksammat när det gäller ordningsvakter och entrévärdar.

Herr talman! Tack för svaret! Då berörs inte ordningsvakter och entrévärdar av det förslag som kommer. Vi har yrkeskvalifikationer för väktare på justitieutskottets arbetslista. Det ska komma den 10 april. Det kan hända att de har skrivit fel, inte vet jag, men så står det. Jag kan förstå att det inte är så enkelt med entrévärdarna. Det är oftast restauranger eller nöjesställen som anställer dessa själva. Då befästs också lojaliteten till uppdragsgivaren. Kroggästen är ganska chanslös. Det är skrämmande när man läser det som Justitiekanslern skriver, och det har också förekommit en hel del i medierna, bland annat i Uppdrag granskning. Det finns en del lojalitet också från polisen där man bara lyssnar på de här entrévärdarna eller ordningsvakterna. Nu säger jag absolut inte att alla är sådana, men det finns rötägg på alla områden och i alla yrkeskategorier. Så är det. Det är bra om jag får bekräftat att det här förslaget är på gång även om ni sitter där och samtalar. Vilka är det som ska omfattas? Är det bara väktare? Eller omfattas ordningsvakter och entrévärdar också? Vilket jag trodde.

Herr talman! Jag är ledsen om jag både lyssnar och pratar samtidigt. Det är många olika saker som är i luften hela tiden. Först vill jag gärna säga att Justitiekanslern faktiskt inte har hittat osunda lojaliteter mellan polis och ordningsvakter. Det ska ändå sägas. Det påtalar han särskilt. Den proposition som kommer i vår handlar främst om det vi arbetar med, nämligen genomförandet av ett direktiv som handlar om yrkeskvalifikationer för väktare och att man måste erkänna vissa utländska examina och annat. Frågan om ordningsvakter och väktare i den mening som tas upp i interpellationen är en större fråga som har mer bäring på den här utredningen från 2003. Där var det, om man får säga så, lite oreda i remissvaren och synpunkterna. Det kommer vi nog inte att mäkta med nu. Avsikten med den propositionen är att ta hand om det här direktivet i första hand. I det här svaret har jag försökt säga att vi, mot bakgrund av de synpunkter som Justitiekanslern har kommit med, har anledning att fundera vidare på det som interpellanten tar upp, men det kommer tyvärr inte att vara med redan nu i april. Jag tror att det finns anledning att diskutera de här frågorna ganska noga. Vi kommer att behöva utreda en del gränsdragningsfrågor och annat ganska ordentligt eftersom vi inte har ett underlag från 2003, och ingenting gjordes heller efter det för att bereda frågan bättre. Vi har dessvärre en hemläxa att göra.

Herr talman! Då förstår jag, och då blir min nästa fråga följande, eftersom det är angeläget att det kommer fram någonting i och med att det skapas så mycket problem: Hur ser ministern på tidsperspektivet? När kan det här tänkas vara utrett i så fall med förslag och remissomgång? Det kanske inte blir förrän nästa mandatperiod, eller kommer det att hända inom den här mandatperioden?

Herr talman! Nu har vi ju en väldigt flitig regering, så vi får väldigt mycket gjort, men jag vill ändå säga att man får sätta de här problemen lite i proportion till annat. Det stora problemet som vi har när det gäller krogmiljöer och den typen av miljöer där vi använder oss av ordningsvakter är framför allt att vi har för få poliser och att den typ av resurser som man skulle behöva inte finns. Vi har precis haft ett projekt som alla länsmyndigheter har arbetat med som har gällt att fokusera på ungdomskriminalitet, inte minst i krogmiljö, där man har ökat närvaron och arbetat mer med poliser ute. Det ska bli otroligt spännande att se resultatet av det. Det här projektet blev färdigt förra torsdagen, så jag vet faktiskt inte vad man kan dra för slutsatser sedan. Jag tror att det i stor utsträckning handlar om att vi behöver fler poliser ute i de här miljöerna. Att ersätta det arbete som riktiga poliser kan göra med ordningsvakter eller sådana här entrévärdar är ingen bra lösning. Det innebär inte att det inte är viktigt att fundera över ordningsvakternas utbildning, hur man rekryterar dem och så, men det kommer nog tyvärr att ta lite mer tid. Jag vågar inte i dag sätta någon agenda för det. Vi tittar på frågan eftersom vi tar Justitiekanslerns rapport på stort allvar, men vi har inte satt någon tidsplan för detta än. Jag måste nog därför återkomma i den frågan.