Omprövning av synen på RUT och ROT

Interpellationsdebatt 12 november 2015

Protokoll från debatten

Anföranden: 11

Anf. 35 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Fru talman! Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat närings- och innovationsminister Mikael Damberg om ministern och regeringen är beredda att ompröva sin syn på RUT och ROT för att behålla viktiga vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända.

Eftersom frågeställningen berör arbetsmarknad och nyanländas etablering besvarar jag frågan.

Skatteverket uppskattar att det för 2014 betalats ut nästan 17 miljarder kronor i ROT-avdrag. Samtidigt som kostnaderna för ROT-avdraget skenar råder det en akut bostadsbrist. Regeringen avser att begränsa nuvarande subvention av renovering, om- och tillbyggnation och använda pengarna som frigörs för att bland annat öka byggandet av nya bostäder. Genom att öka investeringarna i infrastruktur och bostäder skapar vi jobb här och nu och förutsättningar för jobb på sikt.

Regeringen avser även att förändra RUT-avdraget så att det riktas mer till vanliga barnfamiljers och pensionärers behov av hushållsservice. De föreslagna förändringarna bedöms ha mycket begränsade effekter för kunder och företagare i RUT-branschen samt på sysselsättningen och de nyanländas situation på arbetsmarknaden.

Regeringen och allianspartierna enades den 23 oktober om vissa insatser för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande och stärka etableringen av nyanlända. I överenskommelsen föreslås bland annat att RUT-avdraget också ska omfatta utökat trädgårdsarbete, flyttjänster och it-tjänster i hemmet.

Regeringens ambition är att fler nyanlända ska komma i arbete eller utbildning under etableringstiden. I budgetpropositionen för 2016 tar regeringen ett helhetsgrepp och föreslår flera investeringar som ska leda till en snabbare etablering på arbetsmarknaden, däribland en stor valideringssatsning och en rejäl höjning av ersättningen till kommunerna för mottagande av nyanlända.


Anf. 36 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret!

Resan med reformerna ROT och RUT kommer dels ur konjunkturåtgärder, dels ur att svarta jobb blivit vita med pensionsgrundande inkomster och försäkringar. Det är reformer som har tjänat oss väl för att få hjulen att snurra i vårt land med företag och arbetstillfällen, inte minst ur två aspekter.

Det fanns en tid under den senaste finanskrisen då Sverige behövde en rejäl knuff i den egna konsumtionen då företag slutade få in ordrar. Det påverkade många stora och medelstora företag men också små företag, inte minst hantverkare som skulle kunna göra jobb i hemmen och därmed elda på konsumtionen.

Så har då också skett, vilket arbetsmarknadsministerns summa för ROT-avdraget visar på. Det som summan inte svarar på är hur mycket pengar som sektorn med ROT-avdraget gett till staten för att personer har anlitat företag vitt för att få deras tjänster tillhandahållna. Detta var förut ett stort problem.

De andra som har gjort att reformerna tjänat oss väl är att de har gynnat företag och arbetstillfällen, inte minst för kvinnor inom RUT, och då även kvinnor som stått långt från arbetsmarknaden. Inte minst har detta gett kvinnor som kommit från andra länder en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, med lägre trösklar. De har kanske startat eget efter en tid och sedan kunnat anställa fler.

Statistik från Konjunkturinstitutet, Skatteverket och SCB är ett tydligt kvitto på att alliansregeringens reformer på dessa områden har varit steg i rätt riktning. Om man nu tänker sig att ROT och RUT får fortsätta på det sätt de används kommer användandet att öka, och det är stor potential för en reform som vinner mark och växer mer och mer över tid. Uthållighet i reformen ger fler kunder, fler arbetstillfällen och fler företag. Det behövs en långsiktighet.

Reformerna har många fördelar. De är som jag ser det en viktig del av näringspolitiken, därav min fråga till näringsminister Damberg utifrån näringsutskottets arbete med att bekämpa svartjobb och för att skapa nya växande marknader. När jag blickar framåt ser jag ett arbetsliv där kvinnor och män på lika villkor tar plats på arbetsmarknaden. I den kontexten är jag övertygad om att också de här reformerna och ett antal fler skapar möjligheter för stjärnfamiljer att få ihop sitt livspussel.

Vårt samhälle har förändrats. Jag menar att det är viktigt att se tjänstesektorn i ljuset av framtiden och vad den kan erbjuda för funktioner. De här tjänsterna kan skapa möjligheter för många människor. Där delar jag övertygelse med mitt parti.

Med detta resonemang är vi också inne på arbetsmarknadspolitik, vilket är arbetsmarknadsministerns område. Jag kan konstatera att reformerna har gett positiva effekter på sysselsättningen samtidigt som antalet vita jobb har ökat, inte minst för kvinnor. En ökad efterfrågan på RUT-tjänster bidrar till högre sysselsättning i en bransch som för många kan bli det första steget mot en etablering på arbetsmarknaden. Dessa jobb är oerhört viktiga, bland annat som instegsjobb för dem som kommer hit.

Konjunkturinstitutet har rapporterat om hur svarta jobb blivit vita. Statistiska centralbyrån har lämnat en redogörelse för hur avdraget för hushållsnära tjänster har öppnat för ökat företagande, och då finns återigen utrikesfödda kvinnor i statistiken. Skatteverket och SCB visar att två tredjedelar av dem som använder avdraget tjänar mindre än 32 000 kronor i månaden.

Almega rapporterar att RUT-avdragen ökar. 570 000 personer har gjort avdrag, vilket är 30 500 fler än för ett år sedan. Kanske skulle man kunna tro att detta är ett storstadsfenomen, men så är det faktiskt inte. Dorotea, Sorsele, Osby, Aneby och Grästorp är kommuner där det ökar.

Jag välkomnar att regeringen i överenskommelsen den 23 oktober enades om vissa insatser där RUT-avdraget finns med och som omfattar utökat trädgårdsarbete, flyttjänster och it-tjänster i hemmet, men jag skulle också vilja se en långsiktighet i detta, därav min fråga till ministern.


Anf. 37 Ulrika Heindorff (M)

Fru talman! Företagande och entreprenörskap är inget som vi politiker skapar, hur gärna vi än skulle vilja det. Men vi kan i vart fall ge rätt förutsättningar och stimulera detta genom reformer.

Vi i Moderaterna är tydliga med att vi vill se en utveckling av ROT och RUT, inte en avveckling som regeringen ger uttryck för genom kraftiga sänkningar av avdragsrätten. Regeringen planerar att sänka RUT från dagens 50 000 kronor per person och år till 25 000 kronor per person och år. När det gäller ROT gör man en sänkning från 50 till 30 procent.

I Moderaternas budget ligger ROT- och RUT-avdragen kvar på samma nivåer som under alliansregeringstiden. Dessutom vill vi gärna se en utökning, så att de även omfattar flyttjänster. Flyttjänsterna kommer att kosta ungefär 550 miljoner kronor årligen och ge 1 000 nya jobb. Det är jobb som verkligen behövs, och det finns de som verkligen behöver dem.

Fru talman! Rekordmånga svenskar har hittills under 2015 nyttjat RUT-avdraget. Fram till september i år är ökningen hela 9 procent. Jag har tillsammans med interpellanten AnnCharlotte besökt ett av alla de företag som sysslar med hushållsnära tjänster i Helsingborg. I och med regeringens förslag kommer de att få vidta åtgärder. Antagligen kommer de att behöva höja priserna, men de såg det som ganska svårt i och med att svartjobben kommer att öka i branschen. Denna bedömning är det inte bara jag som gör, utan även Näringslivets skattedelegation och Svenskt Näringsliv delar den.

Vi ska inte glömma bort att denna reform har sänkt trösklarna till arbetsmarknaden, där svarta jobb har blivit vita och där arbetstagarna har fått både pensionsgrundande inkomster och försäkringar.

Enligt statistik från SCB ökade antalet företagare inom lokalvård med hela 24 procent på tre år sedan RUT-avdraget infördes. Detta kan jämföras med den totala ökningen under samma tid, som var på 7 procent. Av de nya företagarna utgjorde kvinnorna 59 procent. RUT är dessutom en sektor inom vilken många utrikesfödda kvinnor har startat företag. Av de 950 nya företagarna var 63 procent utrikesfödda.

Vi har en regering som kallar sig feministisk, vilket jag personligen kan tycka är lite förmätet då halveringen av RUT kommer att slå mot framför allt kvinnliga företagare. Det är ju faktiskt inte vad man säger som räknas utan vad man gör.

Fru talman! Jag vill se feministiska förslag på riktigt, inte förslag som motverkar kvinnligt företagande.


Anf. 38 Erik Andersson (M)

Fru talman! Jag kunde inte låta bli att gå upp i debatten, då den här frågan är väldigt viktig. Det handlar också om varför man från regeringens sida valde att göra denna förändring, en försämring av RUT. I de tidigare debatter vi har haft här liksom när man i budgeten proklamerade att man skulle göra denna försämring har finansministern sagt att man inte anser att skattebetalarna ska subventionera rengöring av inomhuspooler eller anställning av bartendrar.

Jag har då återkommande ställt frågan till regeringen om man har tagit reda på hur många inomhuspooler som har rengjorts tack vare RUT-avdraget. Det var ju detta man hänvisade till när man presenterade försämringen. Man gjorde det till något slags klasskampsretorik. Men jag har inte fått något svar på min fråga. Därför undrar jag om statsrådet har ett svar på den frågan i dagens debatt: Har detta varit ett problem? Hur många inomhuspooler har rengjorts med hjälp av RUT-tjänster?

En annan sak som är intressant när det gäller denna fråga är att man argumenterar för försämringen genom att säga att det är bara 1 procent som den berör. Då är frågan varför man ska göra försämringen över huvud taget. En sådan här försämring skapar egentligen bara osäkerhet inom branschen. I Danmark har vi sett hur den osäkerheten och de förändringar som har gjorts har skapat oro i branschen. Man har inte fortsatt att anställa de människor som behövs. Långsiktighet är alltså väldigt viktigt, i synnerhet för den som är företagare och behöver veta vad som kommer att gälla framöver.

Sedan är det i och för sig glädjande att ni har valt att utvidga RUT när det gäller vad man ska kunna använda det till. Det handlar om exempelvis trädgårdstjänster och annat. Vi är glada för att regeringen har valt att svälja det. Men min fråga är: Har det varit ett problem med att man har använt RUT-avdraget till att rengöra inomhuspooler, och hur många inomhuspooler har i så fall rengjorts?


Anf. 39 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Fru talman! Här går det upp ett pärlband av moderater som, får man säga, lite grann slåss mot väderkvarnar.

Regeringen föreslår att RUT-avdraget ska behållas. RUT-avdraget har med stor sannolikhet bidragit till att svarta jobb har blivit vita och till att det har blivit fler jobb i sektorn. Därför väljer regeringen att behålla RUT-avdraget och gör endast marginella förändringar. Vi har också nu i en överenskommelse med sex partier föreslagit att vi ska utöka RUT-avdraget, till exempel till flyttjänster, som nämndes här i debatten.

Det är alltså lite grann att slåss mot väderkvarnar att måla upp regeringen som en stor fiende till RUT-avdraget.

Eftersom vi behåller RUT-avdraget - det är samma avdrag som tidigare - har jag svårt att se varför det ska leda till att företag tvingas höja priserna. Subventionsgraden är kvar på samma nivå som tidigare.

När det gäller ROT däremot är det faktiskt en försämring. ROT-avdraget behålls, men det blir ett lägre avdrag än vad det har varit. Bakgrunden till det är att vi har en ohyggligt bekymmersam bostadsbrist i landet. Och vi har under många års tid sett att alltför mycket av bostadssektorns kapacitet har gått till att bygga om kök och verandor. För lite har gått till att bygga nya bostäder.

Vi tycker inte att man ska ta bort ROT-avdraget, men vi har gjort en lite annan balanspunkt. Det har vi gjort eftersom vi behöver frigöra både resurser och arbetskapacitet för bostadsbyggande. För mig som arbetsmarknadsminister är det oerhört angeläget, eftersom bostadsbristen har en bevisat hämmande effekt på tillväxten och är ett viktigt skäl till att vi har en arbetsmarknad där många lediga jobb i dag inte kan tillsättas. Därför är det akut. Det handlar om att vi kan frigöra resurser och kapacitet för bostadsbyggande. Det kommer också fortsättningsvis att vara subventionerat att använda ROT-tjänster.


Anf. 40 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Det är positivt att höra arbetsmarknadsministern prata för de här tjänsterna. Jag är dock inte av uppfattningen att det helt är att slåss mot väderkvarnar. Jag hörde arbetsmarknadsministern på tv för ett antal dagar sedan, i samband med att Miljöpartiet flaggade för fler jobb inom RUT-sektorn, peka på oron för att det kan uppstå klyftor.

Men steg in på arbetsmarknaden och sänkta trösklar för att få arbete är för mig ett tillträde till arbete och inkomst. Jag ser det som väldigt bra i livet. Det är ett första steg mot olika vägar framåt. Antingen trivs man med sitt jobb och fortsätter, eller så studerar man längs vägen. Man kan också komplettera en utbildning som man redan har och göra någonting av den eller skaffa sig ett annat yrke.

Det finns även möjlighet att bli duktig på det man gör inom RUT-sektorn och starta ett eget företag. Det är också en väg framåt. Detta har många kvinnor gjort, även de som stått långt från arbetsmarknaden.

Jag har hemma i Skåne träffat och samtalat med ett par av dem som driver eget företag. Jag har också träffat företag som drivs i familjeregi där man erbjuder tjänster för äldre personer. Här kan man se en annan sida av effekterna med ROT och RUT. Det är personer som har mer att ge, som har skolat om sig under livet från att ha haft hantverksyrken eller som väljer att utföra RUT-tjänster på timmar efter eget önskemål. De arbetar för att ha lite mer pengar i månaden att röra sig med. Samtidigt utför de tjänster för äldre, som är i behov av tjänsterna och som vill köpa dem.

Det här är för mig en pusselbit av många. Det är personer som i andra änden av livet har gott om tid efter pensionen. De har tid att även ha en social stund när de utför sitt arbete hos de äldre. Några av dem berättade att de till och med hade gått upp i vikt, för de fick "gofika". Detta är alltså ett smörjmedel i vårt system som påverkar annat än bara jobben när det gäller ROT- och RUT-sektorn.

Det är ännu en reform som fallit väl ut och som länkar in i RUT och ROT, nämligen reformen som handlar om att man får behålla mer pengar när man fortsätter att arbeta efter pensionsavgången. Nu har regeringen gått ut och sagt att man tänker titta på förslag om att höja pensionsåldern, vilket man var emot tidigare. Man vill inte ha kvar den fortsatta stimulansen av sänkt skatt, jobbskatteavdrag, för dem som arbetar. Det är feltänkt, tycker jag.

Jag ser att det går att utveckla ROT och RUT. Där finns det möjligheter att uppnå inte bara arbete och inkomster utan även pluseffekter och mervärden.

I sitt svar tar arbetsmarknadsministern upp att ROT-avdraget skenar samtidigt som det är en akut bostadsbrist. Det nämnde arbetsmarknadsministern nu igen. I det sammanhanget kan man titta på de här frågorna utifrån en annan aspekt, nämligen den som handlar om de statliga bolagen, till exempel Akademiska Hus. Akademiska Hus förvaltar universitet och högskolor. De har fått ett nytt och bredare uppdrag som handlar om att även kunna bygga och förvalta studentbostäder. Samtidigt med det breda uppdraget har regeringen talat om bostadsbrist. Under 2015 görs det en utdelning på 1,45 miljarder kronor, som bolagsstämman fastslagit under våren. Därefter, på en extra bolagsstämma den 19 oktober, beslutas det om en extra utdelning på 6,5 miljarder kronor.

Det här går inte ihop. Speciellt märkligt tycker jag att det blir när Socialdemokraterna under åtta års tid, med alliansregeringen, har predikat om hur mycket som behöver göras inom infrastrukturen. Det är ett eftersatt område sedan många decennier som det tar tid att bygga upp, förnya och förändra.

Nu väljer regeringen dessutom när det gäller det statligt ägda bolaget SJ att göra på liknande sätt. På en bolagsstämma i april delades det ut 229 miljoner. I september hölls en extra stämma. Där var det 1,7 miljarder i vinstutdelning från bolaget, som ansvarar för vitala delar av rikets infrastruktur och dess funktionssätt.

Arbetsmarknadsministern! Hur ska man investera, och hur ska man förstå det här med att infrastruktur och bostäder ska göras samtidigt som man tar pengar från bolagen?

(forts. § 10)


Anf. 110 Ulrika Heindorff (M)

Svar på interpellationer

Herr talman! Jag har några kommentarer på det som statsrådet pratade om tidigare. Det pratades om att slåss mot väderkvarnar likt Don Quijote. Det anser jag inte att jag, Erik och Ann-Charlotte gör i dag. Vi slåss för mer företagande.

Jag har en liten fundering. Man är inte sämre än att man kan ändra sig, finns det ett uttryck som heter. Så verkar det vara med statsrådet Johanssons kollega statsrådet Damberg - tyvärr, får jag säga denna gång. År 2010 skrev han en debattartikel i Svenska Dagbladet. Han skrev: "Skattereduktionen för hushållsnära tjänster till barnfamiljerna bör därför öka. Till skillnad mot vad den omfattande debatten kanske givit sken av, så är kostnaden för dagens skattereduktion för de hushållsnära tjänsterna relativt måttlig."

Det finns ju mycket som man vill kommentera i det citatet, men jag funderade lite på det här med barnfamiljerna och utökningen som din kollega statsrådet Damberg då pratade om. Jag vill med anledning av detta ställa en fråga till statsrådet Ylva Johansson. Finns ambitionen att öka RUT-avdraget för barnfamiljer fortfarande kvar? Regeringens nu liggande förslag går stick i stäv med detta. Det klingar rätt illa med den ambitionen om den fortfarande ligger kvar.

Sedan vill jag avslutningsvis poängtera att RUT- och ROT-avdragen inte innebär att man får mer pengar från staten utan att man får behålla mer av sina intjänade och skattade pengar.


Anf. 111 Erik Andersson (M)

Herr talman! Jag ställde frågan tidigare om anledningen till att försämra RUT, och då fördes det fram att man inte ska städa inomhuspooler eller ha bartender hemma. Grunden till det är den här klasskampsretoriken. Jag tror att Socialdemokraterna har oerhört svårt med denna fråga. Det är en reform som har varit mycket populär och som har gjort svarta jobb vita. Det måste vara svårt att vara socialdemokrat och bestämma sig i den här frågan, och då väljer man att halvera.

När jag frågade hur många inomhuspooler som hade rengjorts med hjälp av RUT-avdraget fick jag inget svar. Jag har forskat lite i frågan med hjälp av riksdagens utredningstjänst, som lustigt nog förkortas RUT. De kunde inte få fram hur många inomhuspooler som har rengjorts med hjälp av RUT-avdraget. Min konklusion när det gäller försämringen är att det här är ren klasskampsretorik och att man vill tala om för svenska folket att avdraget används till någon sorts lyxkonsumtion som det faktiskt inte används till. I själva verket handlar det inte om lyxkonsumtion utan om att få vardagen att gå ihop för tusentals familjer runt om i landet.

Vi har också sett att användandet av RUT-tjänster har ökat. Man skulle kunna tro att det bara var i Stockholm, men ute i övriga landet har det ökat mycket. Det här är en bra reform som ska finnas kvar. Jag förstår inte varför regeringen väljer att försämra det hela.


Anf. 112 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Herr talman! Till Ann-Charlotte Hammar Johnsson som tydligen hade hört mig säga i tv att RUT-avdrag skulle leda till ökade klyftor vill jag säga att du måste ha missuppfattat eller lyssnat dåligt. Det är inte min uppfattning, och det är inte heller vad jag har framfört i tv.

När man genomför skattesänkningar för vissa tjänster eller vissa grupper är det en viktig fråga hur det ska finansieras. Det påverkar naturligtvis utfallet när man genomför skattesänkningar, och det finns ju alltid en alternativ användning för pengarna. Men regeringen behåller RUT-avdraget. Den 23 oktober presenterade jag som representant för regeringen förslag om utökning av RUT-avdraget för flyttjänster, trädgårdstjänster och it-tjänster i hemmet.

Till Erik Andersson som verkar ha en fixering vid rengöring av inomhuspooler - det har inte jag - vill jag säga att det är lätt att vara socialdemokrat. Mitt fokus är jobben, och då tror jag att det leder till en återvändsgränd att fokusera på rengöring av inomhuspooler. Jag tror att det är en mycket begränsad del av RUT-avdraget som hittills har använts till detta, och jag tror att den användningen kommer att fortsätta vara begränsad. Erik Andersson beskrev det som att tusentals familjer ska få ihop vardagen med hjälp av RUT-avdrag, och jag tror inte att de kommer att påverkas av en förändring som gäller inomhuspooler. Det är alltså inget fokus för mig.


Anf. 113 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Jag vill säga till arbetsmarknadsministern att rätt ska vara rätt. Jag hörde ökade klyftor på tv:n och skrev ned det. Men om jag har hört fel beklagar jag det.

Det är bra. Det handlar om viktiga jobb för att man ska komma in på arbetsmarknaden. Jag vill understryka att RUT-avdraget innebär lägre trösklar in på arbetsmarknaden. De blir en sorts instegsjobb som är oerhört viktiga pusselbitar. Jag är glad över överenskommelsen som gjordes den 23 oktober. Men jag tror också att långsiktighet behövs. Det är den som jag, Erik och Ulrika är ute efter i våra inlägg. Vi ser dem som vardagsjobb.

Det är som sagt också en jämställdhetsreform. Jag vill understryka att jag tror att den kommer att ge mycket bättre effekter än en pappamånad, som man inte har kunnat se de effekterna av.

RUT-avdrag är en pusselbit i vardagen för familjer, inte bara här och nu utan även framöver. Jag tänker mig att vi kommer att få se mycket mer av den sektorn växa fram. Det är en arbetsskapande åtgärd.

När det gäller valideringen, som arbetsmarknadsministern tog upp i sitt svar, tycker jag att det är bra att man jobbar med frågan och inser att den har legat långt efter. Upphandling gör att de tjänsterna kan bli väldigt precisa och kan leda till snabbare handläggning med bibehållen kvalitet.

Det är också bra att det ges ersättningar till kommunerna. Det tar lite lång tid. Det är gamla lösningar. Jag har förstått att man faxar in papper i dag. Det känns lite gammalmodigt och leder till en tröghet i systemet som blir tungt i ett sådant läge som vi befinner oss i. Det talas om en nio månader lång procedur för att få in papperen till Migrationsverket.

Sist men inte minst sa Ylva Johansson, som jag uppfattade det i alla fall, att det är pragmatik när det gäller vardagsjobb och att man lyfter på alla stenar. Det tackar jag för.


Anf. 114 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Herr talman! Jag återkommer till att jag anser att Moderaterna slåss lite mot väderkvarnar. Regeringen behåller RUT-avdraget. Vi har också, tillsammans med fyra borgerliga partier, föreslagit en utökning av RUT-avdraget. Att därmed måla upp att regeringen skulle vara stor motståndare till detta tycker jag är att slåss mot väderkvarnar.

Jag vill också säga att vi har mycket stora utmaningar att lösa på arbetsmarknaden. Många av dem löses inte med RUT-avdrag. En av de största utmaningarna är att vi i dag har rekordmånga lediga jobb som inte tillsätts, och vi har en dåligt fungerande arbetsmarknad. För att den ska fungera bättre krävs stora investeringar i utbildning. Det krävs en radikal reformering av arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitik, och det krävs kraftiga satsningar på bostadsbyggande. På så sätt kan människor utbilda sig till och flytta till de lediga jobben.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2015/16:102 Omprövning av synen på RUT och ROT

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

RUT- och ROT-avdragen är träffsäkra reformer som har sänkt trösklarna till arbete för dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden, där svarta jobb har blivit vita med pensionsgrundande inkomster och försäkringar för arbetstagarna.

Företag har startats, utvecklats och expanderat. Detta har gett nya jobb och fler kunder. Fler människor kommer i arbete och underlättar vardagen för andra när tjänsteföretag startas och nyanställer.

RUT underlättar samtidigt vardagen för bland annat småbarnsföräldrar, personer mitt i livet som har svårt att få tiden att räcka till, och seniorer. År 2013 använde fler än en halv miljon människor RUT-avdraget.

Konjunkturinstitutet har rapporterat om hur svarta jobb blivit vita, och Statistiska centralbyrån har gett en redogörelse för hur avdraget för hushållsnära tjänster har öppnat upp för ökat företagande, framför allt bland utrikes födda kvinnor. Samtidigt har regeringen beslutat att minska avdraget på RUT- och ROT-tjänster, och många företagare har flaggat för att de kommer att behöva lägga ned sina företag eller minska antalet anställda.

 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg om ministern och regeringen är beredda att ompröva sin syn på RUT och ROT för att behålla viktiga vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända.