Ökat regelkrångel med regeringens företagarpolitik

Fru talman! Börje Vestlund har frågat mig om Sveriges mål om 25 procent lägre administrativa kostnader till 2010 fortfarande är möjligt att nå samt om jag avser att följa upp konsekvenserna för de mindre företagen av de genomförda arbetsgivaravgiftshöjningarna. Regeringens mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till 2010 är satt med framgångsrika regelförenklingsländer som förebild, bland annat Holland och England. Målet är ambitiöst i ett internationellt sammanhang, vilket är viktigt för att bibehålla och utöka de svenska företagens konkurrenskraft. Vi har noga studerat de åtgärder som framgångsrika regelförenklingsländer har vidtagit. En viktig lärdom är att en avgörande faktor för framgång är ett systematiskt angreppssätt. Man måste vara mycket målmedveten, och man måste ha bra verktyg för att lösa uppgiften. Dessa nödvändiga och grundläggande verktyg fanns inte på plats när regeringen tillträdde, trots att den tidigare regeringen sagt sig arbeta med regelförenkling sedan 1998. Vi har nu metodiskt och på mindre än ett och ett halvt år skapat en organisatorisk struktur och byggt upp centrala verktyg för regelförenkling. Vi har därmed lagt en stabil grund för regelförenklingsarbetet för att kunna uppnå målet. För att få en uppfattning om hur verkligheten ser ut för företagen har vi på mycket kort tid genomfört mätningar av företagens administrativa kostnader på alla för företagen relevanta regelområden. Mätningarna visar att kostnaderna uppgår till ca 100 miljarder kronor. Det har visat sig att en stor del av de administrativa kostnaderna på flera områden härrör från lagstiftning som har sin grund i EG-rättsliga krav, vilket påverkar möjligheterna att förenkla. En ny förordning om konsekvensutredning vid regelgivning beslutades i december 2007, enligt vilken effekterna för företag ska belysas särskilt. Regeringen kommer också inom kort att besluta om inrättandet av ett regelråd. Ett omfattande och kontinuerligt samråd har skett och sker med näringslivet på myndighets- och departementsnivå. Regeringen har också i två steg presenterat en handlingsplan som omfattar ca 600 åtgärder, baserat på ett underlag från 12 departement och 52 myndigheter. 170 av dessa åtgärder genomfördes redan under 2007, och resterande ca 430 åtgärder genomförs 2008 och framåt. Näringslivets regelnämnd uppskattar att de förenklingsåtgärder som regeringen har vidtagit innebär besparingar med upp till 10 miljarder kronor per år för företagen. De slopade generella avdrag som Börje Vestlund nämner som socialavgiftshöjningar togs bort av regeringen för att de var ineffektiva. Regeringen har i stället genomfört ett flertal andra åtgärder som gör det mer enkelt och lönsamt att starta och driva företag, åtgärder som ger bättre effekt. En rad sänkningar av företagens arbetsgivaravgifter har genomförts. Dessa har utformats för att ge en så stor och varaktig effekt på sysselsättningen som möjligt. Sedan halvårsskiftet 2007 är socialavgifterna för personer som fyllt 18 men inte 25 år nedsatta. Regeringen avser dessutom att föreslå att denna satsning på unga utökas från och med den 1 januari 2009 genom en sänkning av socialavgifterna för alla under 26 år till 15,74 procent. Vidare har införandet av nystartsjobb, instegsjobb och nyfriskjobb medfört väsentligt lägre kostnader för att anställa. Ytterligare en åtgärd som småföretag får del av är jobbskatteavdraget. Slutligen kan även nämnas att företagens medfinansiering av sjukpenningen har slopats från 2007. Detta tillsammans med andra åtgärder som regeringen har genomfört har minskat utanförskapet med 164 000 personer. Det är något som för den här regeringen har högsta prioritet.

Fru talman! Jag ska be att få tacka för svaret, även om jag har svårt att se vilka konkreta åtgärder för att nedbringa regelbördan för företag som regeringen kan anföra. Det är lite svårt att se det, både av svaret och av den skrivelse som överlämnats till riksdagen. Hittills har det mest handlat om den organisation som näringsministern tänkt sig, men knappast om konkreta åtgärder. Regeringen har efter en rejäl försening kunnat lägga fram sin skrivelse. I denna anger regeringen inte minst vilka ambitioner den har. Men det finns knappast någon konkretisering av vilka förslag som kommer i framtiden. Det är ungefär samma typ av redovisning som det var i den skrivelse som den föregående regeringen lade fram - 2004 tror jag att det var. Det är naturligtvis utmärkt att regeringen har samma höga ambition som den förra regeringen, men då man lyssnade på regeringen i valrörelsen var det en annan ton i skällan. Fru talman! Statsrådet anger att regeringen har lagt fast att man ska minska regelbördan för företagen med 25 procent. Men hallå! Vilket parti i denna kammare har inte denna uppfattning? Är det någon som har en avvikande uppfattning? Jag har i alla fall inte hört något. Från höger till vänster har vi ställt upp på detta. Jag förstår inte vad som skulle vara så speciellt med det i sig. Det är positivt att det finns en bred uppfattning i Sveriges riksdag, men för det första är det ingen ny uppfattning som den här regeringen har, och för det andra måste regeringens pratande börja handla om vilka konkreta förslag som kommer att läggas fram för att minska regelkrånglet för företagen. Näringsministern säger i sitt svar att det har tagit ett och ett halvt år att skapa en organisatorisk struktur för att minska regelkrånglet. Men då måste vän av ordning fråga sig: Hur lång tid ska det ta för att få ändringar i regelverket? Vi vet av erfarenhet att det är komplicerat, i synnerhet att döma av Nuteks rapport, som konstaterar att de dyraste regelverken för företagen finns just kring komplicerade frågor som elsäkerhet, driftshjälpmedelssäkerhet, säkerhet kring olika typer av maskiner och redskap, arbetsmiljö med mera. Det är lätt att säga att man ska ändra regelbördan, men ibland svårare att genomföra. Om man ändrar till exempel det som har med elsäkerhet att göra måste det ändå finnas ett regelverk som skyddar människor från att skadas eller till och med dödas. Väldigt många myndigheter är starkt engagerade på sina områden för att minska regelbördan, men samtidigt uttrycker de flesta att man ser det som svårt att ta bort 25 procent. Man anser att det inte räcker med osthyvelsprincipen. Hela regelverk måste tas bort. Då börjar vi närma oss pudelns kärna. Vi vet att av 150 nya regler har 95 regler inneburit större krångel för företagen sedan denna regering tillträdde. Man måste ställa sig frågan vilka regelverk som helt eller delvis kan tas bort. Regeringen ger inte någon hint om det i sin skrivelse och inte heller några andra konkreta åtgärder. I näringslivets egna organisationers förslag på områden är det lika ofta man vill ta bort regler som man vill omarbeta regelverk så att de blir bättre anpassade till just den branschen. Fru talman! Regeringen införde en ny förordning om konsekvensbeskrivning vid regelgivning i december 2007. Riksdagens utredningstjänst har utrett om denna efterföljs i de propositioner som har beretts och beslutats efter att förordningen trädde i kraft den 1 januari 2008. I endast ett fall har man i en proposition angett hur många företag som omfattas av regeländringen. Dessutom är det oklart om regelbördan verkligen minskar enligt vad propositionen tar upp i sina konsekvensbeskrivningar. Det anges att det blir lättare att följa regler och att det blir smidigare för företag. Det är mer vanligt förekommande än att man anger hur mycket regelbördan minskar.

Fru talman! Regler är till för att hjälpa och inte för att stjälpa. Tyvärr har ett omfattande regelverk för företagande här i landet under många år varit ett hinder för att starta och bedriva företag. Många människors kreativitet har dämpats av myndighetspålagor. Blanketter och krångliga regler kan dämpa även den mest företagsamme. År 2003 fanns enligt uppgift 22 000 sidor med regler för företagande. Under den förra regeringen tillkom ytterligare några hundra sidor. Vid en manifestation här i Stockholm på Drottninggatan - jag tror att det var under 2003 - stod det företagare från olika delar av landet och högläste ur dessa regler. Vi var flera centerpartister som på olika sätt deltog i läsningen. Även Maud Olofsson var med då. Men märkligt nog var intresset från den dåvarande regeringen med stödpartier inte så stort. Det visar än en gång hur väl det stämmer med det bevingade ord från latinet som jag ofta använde under förra mandatperioden: Ut desint vires tamen est laudanda voluntas. Det betyder: Även om den goda viljan är berömvärd fattas krafterna. Mona Sahlin sade: Företagarna är vår tids hjältar. Ett regelförenklingsarbete påbörjades men rann ut i sanden. Här tycker jag att vi ser skillnaden mellan alliansens och Socialdemokraternas politik. Nu är det både god vilja och krafter. Regeringen talar inte bara om hur viktiga företagarna är utan nu blir orden till handling. Det blir enklare, roligare och lönsammare att vara företagare. Det innebär många viktiga steg att bryta utanförskapet genom fler jobb i nya och växande företag. När det gäller att bryta utanförskapet har de sociala företagen en viktig roll. De kan skapa arbetstillfällen och tillfredsställa behov som varken den offentliga sektorn eller den privata marknaden kan tillgodose. Det är ett sätt att bedriva företag med medarbetarna och deras förutsättningar. Därför vill jag fråga Maud Olofsson hur hon ser på de sociala företagens betydelse och hur dessa företag gynnas genom regelförenklingar.

Fru talman! Låt mig först vända mig till interpellanten. Han säger att han inte ser de konkreta åtgärderna i interpellationssvaret. Man kan inte begära att vi ska räkna upp alla de förslagen. Jag kan upplysa om att hela handlingsplanen och alla förslagen finns att läsa på vår hemsida. Vi har tagit ut en del när vi skrivit skrivelsen till riksdagen. När vi tittat på hela regelkrånglet och gått igenom alla områdena har vi konstaterat att kostnaderna motsvarar ungefär 100 miljarder kronor. Ska vi få bort 25 procent innebär det att vi ska ta bort 25 miljarder kronor. Näringslivets regelråd, som bland annat är vår samarbetspartner, har räknat ut att det vi till dags dato har gjort och det som nu närmast ligger i pipeline motsvarar ett minskat regelkrångel på 10 miljarder kronor. Vi är alltså en god bit på väg. Det är bara det att ni socialdemokrater inte riktigt ser det. Jag tror att förklaringen till att ni inte ser det är att ni själva är så ineffektiva på att ta bort regler. Jag har försökt att studera förslagen som har kommit från olika grupper vilkas arbete pågår inom Socialdemokraterna. Det lättaste ni har att ta till är att krångla till livet för företagarna och höja skatterna för dem. Det är genomgående när man granskar förslagen. Det vi har lärt oss av omvärlden och som är väldigt viktigt är att vara systematiska. Det är därför vi jobbar med mätningar och utvärderingar. Det är därför vi arbetar interdepartementalt, det vill säga mellan alla departement med Näringsdepartementet som sammanhållande. Det är därför vi jobbar med konsekvensutredningar. Det är därför vi har en handlingsplan, och det är därför vi inrättar ett regelråd som ska granska våra förslag från ett småföretagarperspektiv. Jag kan konstatera att Socialdemokraterna inte vill införa regelrådet. Ni har strukit det i er budget. Tycker man inte att man behöver det instrumentet? Storbritannien och Holland, som har kommit långt, säger att det är en absolut nödvändighet för att man ska nå framgång. Jag är jättenoga med att det finns en ordentlig struktur, en ordentlig vilja och en ordentlig drivkraft för att förenkla för företagen. Om det nu innebär 10 miljarder i minskade kostnader motsvarar det mer än 1 procents arbetsgivaravgiftssänkning. Det väldigt viktigt för landets företagare. Jag är stolt över att vi redan har kommit så här långt med det systematiska regelförenklingsarbete som regeringen har påbörjat. För de sociala företagen innebär det naturligtvis minskad byråkrati och minskat krångel. Det är också en fördel för de sociala företagen. Det handlar många gånger om människor som arbetar ideellt inom de sociala företagen. Kan vi minska statistikuppgiftslämnandet, göra det enklare när det gäller semesterlagar, göra det enklare när det gäller kemikalielagstiftning och utförande av olika saker som har funnits i det gamla regelverket kommer de sociala företagen att gynnas av det. Det är vi väldigt glada åt i den här regeringen.

Fru talman! Det var just att detta var så viktigt som jag hörde Maud Olofsson säga i valrörelsen och före valrörelsen. Men ändå är det så när Maud Olofsson kommer till makten att 95 av 150 förslag innebär fler regler och inte minskade regler. Regelbördan har ökat under Maud Olofssons tid. Det är inte så att den har minskat. Det är en sak att man ville ha organisationen på plats och arbeta för att minska bördan. Men den har ökat, fru talman, och inte minskat. Då måste man fråga sig om det stämmer när man har ökat regelbördan med 95 av 150 förslag. Hur är det då med den berömda handlingskraften? Var tog den i så fall vägen? Det är gott och väl att få en organisation på plats. Men någon gång måste det inte bara handla om organisation. Det kan inte bara handla om formen. Det måste också handla om de konkreta förslagen. Dem kan man se på en lista. Jag kan för övrigt informera statsrådet om att Näringsdepartementets lista inte finns utlagd på hemsidan. Det gör de flesta andra departements men tyvärr inte de från Näringsdepartementet och Jordbruksdepartementet som är rätt väsentliga i de här sammanhangen. Maud Olofsson säger att vi vill höja skatter för företagen. Hur kan Maud Olofsson säga det när det första hon gjorde var att höja arbetsgivaravgifterna för alla företag för att sedan dela ut lite här och lite där? Vad får de företag som inte kommer att omfattas av sänkningen av arbetsgivaravgifterna för incitament att anställa och driva sina företag vidare? Detta är ingenting som generellt sett ger företagen en bättre situation. Låt mig också säga en sak som jag inte hann med i mitt förra anförande. Det är väldigt lätt att säga att man ska minska regelbördan. Men när man tittar vad man har gjort sedan konsekvensförordningen trädde i kraft den 1 januari 2008 är det ganska oklart på vilket sätt det minskar reglerna. I något fall säger man att det gör det. Företagen uppfattar det inte så. Det gäller till exempel fjärrvärmepropositionen. Där uppfattar företagen att de får en ökad regelbörda. De får mer av statistikuppgifter och mer av att redovisa i förhållande till vad de har i dag. På vilket sätt kan man då säga att man förenklar för företagen när man inför ett nytt regelverk? Maud Olofsson tog upp att det skulle bli enklare för de sociala företagen. Det är mycket möjligt att det blir det. Men vi har inte sett någonting av det. Vi kan inte se någonting av på vilket sätt de sociala företagen eller något annat företag skulle få en mycket bättre situation. Vi kan hela tiden konstatera att det enda vi vet med säkerhet är att regelbördan har ökat för företagen sedan Maud Olofsson blev näringsminister och inte minskat. Det är det som på något sätt är pudelns kärna. Man pratar och pratar och pratar. Men man kan inte prata bort regler, fru talman. Regler måste minskas genom att man ändrar regelverk. Man kan inte bara säga att de ska minska, för då försvinner de inte. Man måste komma med konkreta förslag på hur man ska få bort dem, och det har vi sett väldigt lite av så här långt i alla fall.

Fru talman! Under förra mandatperioden hade jag tillfälle att i arbetsmarknadsutskottets regi besöka Portugal under en vecka. Där fick jag information om att det går åt ungefär en dag för att klara av alla formaliteter för att starta ett företag i det landet. Vi har inte nått dit än i Sverige. Men jag tycker att det som Maud Olofsson redovisar i denna debatt tyder på att vägen ut ur regeldjungeln är utstakad. Till Börje Vestlund och andra inom socialdemokratin vill jag säga: Har ni inte märkt att det utöver naturens alla vårtecken nu även våras i företagarnas värld? Efter många år med jobbig höst- och vinterpolitik under den förra regeringen kan man säga att de friska vårvindarna nu blåser genom alliansregeringens företagsvänliga politik. Jag tycker att ni ska lyssna till näringsministerns redogörelse för vad som har gjorts och vad som kommer att göras. Det fanns 22 000 sidor med regeltexter. Det betyder att det fanns många sidor att ta av. Men det som den förra regeringen bara ordade om håller nu på att bli handling i ett aktivt regelförenklingsarbete, och det är någonting som Sveriges företagare verkligen välkomnar.

Fru talman! Låt mig först säga att jag tror att Börje Vestlund måste läsa på lite bättre. Det är lite tråkigt att behöva säga det. Men det finns mycket dokumenterat i det som redan är gjort och det som finns i handlingsplanen. Jag vill återigen hävda att det strukturerade arbetet är det som kommer att ge resultat. Det visar Storbritannien och Holland som exempel. I sammanhanget handlar det både om att förenkla och att förbättra. Det finns en del åtgärder som innebär visst regelkrångel men som är en bra sak för företagen. Hushållsnära tjänster är ett sådant exempel, där man kan säga att det är klart att det finns gränsdragningsproblem. Men det innebär ändå att det är 5 000 företag som i dag jobbar med hushållsnära tjänster och över 40 000 svenskar som får nytta av de hushållsnära tjänsterna. Det är Näringslivets regelråd som har gett uppgiften. Jag tror att det är bättre att de redovisar och utvärderar regeringen än att Socialdemokraterna eller vi själva gör det. Näringslivets regelråd säger att vi har minskat regelbördan med 10 procent. Det motsvarar 10 miljarder. Regelbördan har inte ökat; den har minskat med 10 procent, och det motsvarar 10 miljarder. Jag återupprepar detta. Det innebär att vi är på god väg att leva upp till målsättningen. Börje Vestlund säger att alla tycker att det är en bra målsättning. Jo, men då måste man leverera! Man måste göra någonting på området. Det finns en lång lista med alltifrån semesterlagen, kraven på dokumentation i föreskrifterna för systematiskt miljöarbete, Skatteverket som gör blankettöversyn, SCB som gör en-dörr-in-lösning, kemikalielagstiftning som slås samman, företag som exporterar och importerar och som får det enklare att göra det, och jordbruksföretagen som lämnar en uppgift till samlade myndigheter. Det finns en lång lista. Det är viktigt att se att detta ska göra skillnad i företagens vardag. Det är lite olika branscher och företag av lite olika storlekar som drar nytta av det. Men det är ett bra arbete som är på gång. Socialdemokraterna vill höja skatten på att anställa unga. Ni vill höja skatten på att anställa invandrare. Ni vill höja skatten på att anställa långtidsarbetslösa och långtidssjuka. Jag tycker inte att det är bra. Vår politik har lett till att 164 000 färre är i utanförskap. De som hade det svårast att komma in på arbetsmarknaden har nu fått det lättare. De har fått en möjlighet att komma in och visa upp sig. Tala om för landets invandrare, landets unga, landets långtidsarbetslösa och landets långtidssjuka varför de ska få höjda kostnader för att de ska få en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden! Det svaret är ni dem skyldiga.

Fru talman! Man ska inte kommentera dem som inte har ytterligare replikrätt, men låt mig säga en sak. Jag roade mig häromdagen med att gå in på företagarorganisationernas hemsidor apropå det som Lars-Ivar Ericson sade om den företagsfrämjande politiken. På många sidor står det ungefär så här: Vi tror fortfarande på regeringen, men nu börjar det snart bli dags att leverera. Det är en sammanfattning av det som står på många sidor - jag ska inte säga på de flesta, för jag har inte gjort någon statistisk undersökning. Men det står så på väldigt många sidor. Jag tror också att strukturellt arbete ger effekt. Där är vi överens, Maud Olofsson och jag. Men det innebär att man inte bara kan ägna sig åt strukturer. Någon gång måste man sätta i gång och leverera. Nummer ett av det som Näringslivets regelnämnd har sagt är: Sedan regeringen tillträdde har reglerna blivit krångligare. Nummer två är: Med de förslag som eventuellt kan komma minskar regelbördan med 10 miljarder. Det är vad Näringslivets regelnämnd har sagt. Det måste man vara tydlig med. Jag tänker inte ta diskussionen om hushållsnära tjänster i sak. Men vi kan konstatera att man inte kan säga att man inför lite nya regler bara för att det är bra för företagen. Då har man de facto tappat fokus på hela debatten. Det tredje som jag tycker är viktigt att komma ihåg är att långtidsarbetslösheten bland ungdomar ökar, fru talman. Den minskar inte. Det finns mycket att säga om det, men det är inte riktigt det som är ämnet för den här debatten. Den handlar snarare om hur vi ska få ned regelmängden för företagen. För vår del innebär det att vi tycker att man ska minska reglerna med 25 procent. Vi tycker att det är en viktig fråga. Däremot kan vi aldrig ställa upp på en politik där man har en regering som bara ägnar sig åt organisation och inte konkret åt vilka regler som ska tas bort.

Fru talman! Jag förstår om Börje Vestlund är besviken över att vi lyckas, men det får han försöka leva med. Jag läser innantill i Näringslivets regelråds bedömning av vårt förenklingsarbete: NNR uppskattar att de förenklingsåtgärder som regeringen hitintills har genomfört och aviserat innebär besparingar med upp till 10 miljarder kronor per år för företagen. NNR anser att nu när infrastrukturen för bättre regelgivning och regelförenkling kommer på plats är förutsättningarna goda för ett bättre företagsklimat i Sverige. Det är inte jag som säger det, det är inte utredningstjänsten som säger det, och det är inte oppositionen som säger det, utan det är faktiskt Näringslivets regelråd. Och det är rätt viktigt, för de är en viktig part när vi nu sammanfattar och jobbar med allt detta. Att sedan Socialdemokraterna är lite avundsjuka på att vi lyckas får jag försöka leva med. Jag tror att det är bra om Börje Vestlund studerar hela den långa listan med åtgärder, dels sådana vi har vidtagit, dels sådana vi kommer att vidta. Det finns naturligtvis en hel del saker som ni aldrig kommer att tycka är bra. Men hushållsnära tjänster är en bra åtgärd även om det för en del innebär vissa avgränsningar. Men det innebär ändå att det finns 5 000 företag och 40 000 svenskar som har fått möjlighet att få skattereduktion för hushållsnära tjänster. Det är en bra sak för Företags-Sverige. Min ambition som näringsminister är att se till att både skapa bra företagsklimat och att göra det enklare. Eftersom jag är en stark kvinna kan jag hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Jag jobbar med båda de här sakerna. Det skulle vara intressant att veta varför Socialdemokraterna inte tycker att regelrådet är ett väl fungerande system för att granska reglerna. Jag fick inget svar på det. Jag tror att det är en bra hållhake på alla regeringar oavsett kulör. Jag tycker att det är otroligt underligt att man nu vill öka kostnaden för unga, invandrare, långtidsarbetslösa och långtidssjuka genom att öka arbetsgivaravgifterna för dem. Där är ni också svaret skyldiga i den kommande debatten.