Ökade insatser för energieffektivisering

Fru talman! Fredrik Olovsson har frågat mig om jag avser att vidta ytterligare åtgärder för att nå det av riksdagen beslutade energieffektivitetsmålet och, om så är fallet, vilka åtgärder som kan förväntas vidtas.

Sveriges nationella mål för energieffektivitet om 50 procent effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005 mäts som energiintensitet, det vill säga mängden tillförd energi divideras med bnp. Både en minskad mängd tillförd energi och en positiv utveckling av bnp innebär alltså en lägre energiintensitet, och båda faktorerna bidrar till målet.

De senaste åren har stora händelser inträffat i vår omvärld, såsom Rysslands invasion av Ukraina med efterföljande energikris och höga energipriser. Just nu ser vi därtill en svagare bnp-utveckling, mycket på grund av att hushållen pressas av hög inflation och höga räntor. Prognoserna för framtida bnp-utveckling är osäkra. De höga energipriserna de senaste åren har lett till energibesparingar, både genom tillfälliga neddragningar i energianvändning och genom ökade investeringar i mer beständiga energieffektiviseringsåtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det pågår en omfattande elektrifiering av framför allt industrin och transportsystemet för att både klara klimatmålen och stärka den långsiktiga konkurrenskraften för Sveriges näringsliv. Elektrifieringen förväntas innebära en ökad energianvändning inom industrin, men en minskad energianvändning inom transportsektorn på grund av den höga verkningsgraden i elmotorer. Nettoeffekten blir dock en kraftigt ökad energianvändning de kommande 20 åren.

För att bibehålla och stärka Sveriges konkurrenskraft och välfärd behöver tillgången till och därmed användningen av fossilfri el till konkurrenskraftiga priser främjas. Vi behöver givetvis också använda energi mer effektivt i energisystemet, fru talman. Mellan 2023 och 2025 satsar regeringen cirka 1,2 miljarder kronor på energieffektivitetsåtgärder för att framför allt minska småhusägares sårbarhet vid höga el- och gaspriser. I satsningen ingår både ett investeringsbidrag och informationsinsatser för att öka medvetenheten om vikten av att energieffektivisera.

Inom ramen för Fit for 55 har vi fått en revidering av direktivet om energieffektivitet. Den ska implementeras i svensk lagstiftning senast den 11 oktober 2025. Regeringen analyserar nu de förslag till lagändringar och andra åtgärder som kan vara nödvändiga för genomförandet. Åtgärder för att genomföra EU:s energieffektiviseringslagstiftning kommer självklart även att påverka utvecklingen mot det nationella energieffektiviseringsmålet.

Fru talman! Tack så mycket, statsrådet, för svaret på min interpellation!

Sverige står onekligen inför en omfattande elektrifiering. Det är precis som statsrådet säger. En del av elektrifieringen leder också till en ökad energieffektivitet. Men bara för att elsystemet behöver växa och vi vill att det ska växa kan man heller inte strunta i att effektivisera användningen på det området. Det är egentligen tvärtom.

Sverige har haft samma elanvändning i decennier, ungefär 140 terawattimmar per år, trots att vi under samma långa tidsperiod har haft en kraftigt ökande befolkning och en industri som ändå producerar mer i dag. Att det hänger ihop beror förstås på att man har velat effektivisera sina processer och använda el och annan energi mer effektivt.

På kort sikt är regeringen något ovillig - eller man har snarast en oförmåga - att tillföra mycket mer el till systemet. Vi har återkommande talat om det i den här kammaren. Vi ser att vi skulle behöva ytterligare 60 terawattimmar till 2030.

Men även om man inte klarar det kommer i stället effektivisering att vara ett viktigt verktyg för att göra det möjligt för fler aktörer att komma in i systemet. Den som har en möjlighet att effektivisera frigör kapacitet för den som behöver mer på ett annat område.

Vi socialdemokrater har föreslagit många insatser och åtgärder som skulle kunna öka effektiviseringen av elanvändningen. Ett är att använda rotavdraget mer styrt, det vill säga att höja subventionsgraden till 50 procent men att rikta in det helt mot energieffektivisering.

En väldigt fin poäng med det är att den som vill lyxrenovera sitt hus kan stå för det själv, för det skapar inte värde för någon annan än den personen själv, medan den som lägger resurser för att spara exempelvis på sin elanvändning bidrar till att sänka elpriset för alla. Det kostar inte mer för staten att göra på det sättet. Det skulle tvärtom förbättra för hela samhället att stötta de hushåll som vill göra en insats både för sig själva och för andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringspartierna har dessutom med precision utformat sin politik så att flerbostadshus inte får del av pengar till energieffektivisering. Där har inte minst Kristdemokraterna återkommande tagit bort stöd som tidigare har funnits.

Vi tycker att det vore hög tid att införa ett sådant stöd igen. Även den här sektorn kan bidra till att minska sin energianvändning. De statliga kronor som läggs på det skulle också komma hela samhället till del.

Dessutom borde man uppmuntra fler att göra som exempelvis ÖBO, allmännyttan i Örebro. Det har skapat förutsättningar att styra sitt system så att man kan avlasta det nationella kraftnätet och bidra till frekvenshållning till nytta för många.

Det här är några tips från oppositionspartierna. Det är ett par tre bra förslag som skulle kunna användas också av regeringen. Det krävs fler åtgärder. Att omformulera målet kan behövas, inte minst när EU fortsätter sitt arbete.

Men vi vet en sak: Det kommer att behövas fler insatser. Frågan är: När kommer egentligen regeringens?

Fru talman! Jag menar att vi har ganska kraftfulla åtgärder redan i den budgetproposition som träder i kraft på allvar vid årsskiftet, som jag tidigare redogjorde för.

Dessutom har vi det som vi kallar för småhusbidraget. Under vintern 2022/23 var energipriserna exceptionellt höga, som vi alla vet. Många svenska hushåll hade väsentligt högre kostnader för att värma sina hem än tidigare. För att kunna främja energieffektivisering och minska hushållens sårbarhet mot de höga energipriserna valde vi att göra en tydlig prioritering i budgeten om 1,2 miljarder för ett nytt bidrag för energieffektivisering i småhus. Vi tror att detta har goda förutsättningar att få ganska rejäla effekter för många hushåll.

Bidraget är riktat till småhus med direktverkande el eller gas som uppvärmningssätt; det är ju de som har varit allra mest sårbara. Det ska såklart ses som ett komplement till det historiskt stora elprisstöd som gick ut för att lindra på kort sikt. Det här blir i stället en långsiktig åtgärd för att öka energieffektiviseringen för våra hushåll.

Vi ser gärna mer av den typen av åtgärder, men det gäller att utforma dem rätt så att de även i ett perspektiv av energieffektivisering blir effektiva bidrag som verkligen når rätt.

Den andra del som jag vill lyfta fram i budgetpropositionen handlar om energiplanering i stort. Också för detta har vi tillfört ytterligare medel i budgetpropositionen för 2024.

Vi ska försöka hitta en långsiktig modell, fru talman, för de kommande åren som gör att vi kan planera energitillförseln bättre, inte minst på regional nivå. Det handlar om att skapa incitament för regionerna att verkligen göra det här på ett bra sätt, men framför allt handlar det om att hitta modeller som är gångbara. Det är en viktig del. Det här räknas inte som klassisk energieffektivisering, men vi effektiviserar det sätt som vi planerar att fördela den el som vi ändå har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inte minst vill jag understryka att vi nu är i ett läge där vi vet att vår elkonsumtion kraftigt kommer att öka. Det är vårt bästa sätt att kunna nå våra högt uppsatta klimatmål och samtidigt värna vår tillväxtmöjlighet, jobbskapandet och vår starka välfärd. Den ekvationen kan vi få ihop genom att elektrifiera vår tunga industri och vår transportsektor. Då kommer det att behövas mer el, och inte mindre el.

Men det får inte förta att vi ska energieffektivisera där vi kan, och det är också regeringens mycket bestämda uppfattning.

Fru talman! Vi välkomnar de satsningar som regeringen gör i budgeten på energiplaneringen. Vi tror att det kommer att vara nödvändigt när systemet ska öka så kraftigt som vi vill att det ska göra, för det skulle innebära att vi får alla de jobb och investeringar till Sverige som vi har goda förutsättningar att få.

När det handlar om småhusägare är det ju inget nytt stöd i den här budgeten, utan det har funnits redan tidigare år. Vi tycker också att det är ett alldeles utmärkt stöd att införa just för att nå hushåll som har stora behov av att ställa om snabbt för att klara sin hushållsekonomi eftersom de är så utsatta för höga elpriser.

Det innebär dock inte att man inte borde använda andra insatser mer effektivt. Det gäller exempelvis rotavdraget, som ju inte är särskilt effektivt i dag. Det är inte inriktat på den här sektorn även om det förstås används för att göra insatser som sänker hushållens energikostnader. Men genom att både höja subventionsgraden och rikta om stödet just till insatser som kan sänka exempelvis elanvändningen skulle det enskilda hushållet få en ännu större möjlighet att sänka sina kostnader. Vi vet också att den som använder mindre el sänker kostnaden för alla andra för elen. Sparar vi någon procent sjunker priserna med mer än det.

Detta är alltså en viktig åtgärd som regeringen skulle kunna införa utan att det skulle kosta mer pengar. Det är snarare en fråga om fördelning än om mängden resurser som sätts in.

Jag tog även upp frågan om flerbostadshus. Där har stöd återkommande införts av oss och tagits bort av de borgerliga partierna. Frågan är hur statsrådet motiverar det i ett sådant här läge, när fler borde bidra mer till att effektivisera.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav 2021 en utredare i uppdrag att ta fram ett certifikatsystem för energieffektivisering. Syftet var att åstadkomma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som skulle kunna öka energieffektiviseringstakten i Sverige och bidra till de energipolitiska målen.

Utredningen lades ned för ett år sedan av Ebba Busch och regeringen. Vi tycker förstås att detta arbete borde ha slutförts. Det här är ett system som finns i andra länder, där det fungerar, och som skulle kunna användas också i Sverige. Det är både marknadsbaserat och kostnadseffektivt - ord som borde få statsrådet att bli glad och intresserad. Frågan är varför detta system och den möjlighet som finns att tillföra ytterligare ett verktyg i verktygslådan helt enkelt bara stoppades. Jag tror snarare att vi behöver fler förslag än färre, och jag har nu nämnt en rad sådana.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas att detta är någonting som statsrådet tar med sig så att arbetet inte bara handlar om en ny målformulering. Mål är viktiga, men insatser vet vi kommer att behövas redan nu. Mycket kan göras före 2026, som väl blir det årtal då det här kan börja gälla med tanke på det EU-arbete som pågår.

Fru talman! Det är inte varje dag man får medskick och önskemål om att statsrådet ska känna sig glad och intresserad, men det är självklart en fin målsättning här i livet när så är möjligt.

Jag tycker inte att man ska utesluta goda förslag som skulle kunna ha avsedd effekt. Sedan vet vi att det är tuffa ekonomiska tider, och även en regering behöver göra prioriteringar i budgetsatsningar. Jag tycker att vi har gjort en väldigt tydlig prioritering av energieffektivisering i stort både i kronor och ören sett och i uppdrag till våra myndigheter samt i styrning i stort, som på område efter område går mer och mer åt detta håll.

Jag vill understryka att nu när rot byggs ut för nästa år finns det ingenting som hindrar hushållen att använda det för just energieffektiviseringsåtgärder. Vi vet att det finns ett tryck på den här delen av branschen; detta är någonting som många hushåll har hört sig för om. De försöker se över vad som skulle kunna vara rimliga alternativ framöver för att kunna få ned elräkningarna och öka energieffektiviteten i sina bostäder. Det utbyggda rotavdraget går alldeles utmärkt att använda på det här sättet.

Fredrik Olovsson lyfter upp frågan om de vita certifikaten. Det är en åtgärd som jag är glad och nöjd över att vi valde att inte gå vidare med. Jag tyckte vid en första anblick att det inte var något lätt beslut.

Statens energimyndighet har dock vid tre tillfällen fått i uppdrag att utreda behovet av och konsekvenserna av olika sätt att utforma ett kvotpliktssystem för energibesparing. Myndigheten har då kommit fram till att ett sådant system inte bör införas i Sverige, bland annat på grund av att styrmedlet inte bedöms vara samhällsekonomiskt effektivt då det inte anses korrigera för något marknadsmisslyckande som inte andra styrmedel redan syftar till att korrigera. I klartext betyder detta att expertmyndigheten ett flertal gånger har kommit fram till att ett kvotpliktssystem inte är det mest verkningsfulla styrmedlet för att se till att energieffektiviseringen ökar. Då är det inte heller rimligt att gå vidare med ett sådant här förslag.

Vad jag förstår är det här ett förslag som har drivits väldigt hårt av framför allt Miljöpartiet, och jag förstår att även inom Socialdemokraterna pågår just nu en utvärdering och revidering av huruvida det har varit rätt att låta Miljöpartiets politik styra klimatpolitiken så mycket som den har gjort de senaste åtta åren. Jag tycker att efterfrågan på vita certifikat fortfarande, trots att systemet blivit så tungt utdömt av vår expertmyndighet ett flertal gånger, visar att den översynen gärna får fortsätta. Vi behöver fortsätta göra det som är bra, inte bara det som låter bra.

Sedan är jag gärna ödmjuk inför att det kan finnas flera förslag som Socialdemokraterna driver som skulle kunna vara bra, men vi har inte haft möjlighet att prioritera allt på en och samma gång i denna budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är ändå fascinerande att Miljöpartiet har lyckats genomföra det här systemet i så många nordamerikanska delstater och andra europeiska länder. Det är onekligen duktigt gjort i så fall.

Vi tycker att det hade varit rimligt att låta den särskilda utredare som hade detta uppdrag genomföra hela sitt arbete. Det var inte mer än ett knappt kvartal kvar. Då hade det också funnits möjligheter för både Ebba Busch och mig att tycka att det antingen var ett bra förslag eller ett dåligt förslag. Nu vet vi inte riktigt det, utan vi får förlita oss på andras uppfattningar som har förts fram i andra sammanhang. Jag tycker att det är synd.

När det handlar om förstärkningen, utbyggnaden eller vad man nu ska säga av rotavdraget blir det ändå någon form av lyx-rot som genomförs. Det är färre hushåll som har råd att använda sig av det systemet än det som vi har föreslagit, nämligen att man höjer subventionsgraden från 30 procent till 50 procent och dessutom riktar in avdraget helt mot energieffektivisering.

Det hade varit ett bra sätt att använda statens samlade resurser på. Det hade hjälpt många hushåll att dels hjälpa sig själva, dels därigenom sänka priserna också för andra. Det hade inte kostat mer; det hade snarare kostat lite mindre. Det hade också gett god effekt för hela samhället. Det hade sannolikt även haft en mycket bättre fördelningspolitisk profil, vilket jag också tycker är viktigt.

Nu finns det flera förslag som har lagts fram här. Något duger inte riktigt för Ebba Busch, men vi får väl se om det kommer några andra förslag i stället eller om några av dessa kanske kan återfinnas i en proposition så småningom. Även om elsystemet ska byggas ut - vi kommer att göra av med mer el framöver - måste vi se till att användningen blir så effektiv som möjligt, både bland hushållen och i industrin.

Fru talman! Till våra tappra lyssnare, nu eller i efterhand online, vill jag säga att det är ganska mycket som nu händer på detta område, både i det nationella arbetet och inte minst internationellt, specifikt inom ramen för vårt EU-samarbete.

Det handlar om energieffektiviseringsdirektivet, förkortat EED, och direktivet om byggnaders energiprestanda, förkortat EPBD - man kan verkligen gå vilse i förkortningsdjungeln. Alltihop mynnar ut i det stora klimatpaketet Fit for 55, som i grunden gick inte på grund utan över mållinjen under det svenska EU-ordförandeskapet. Det här ska som sagt implementeras i svensk lagstiftning den 11 oktober 2025. Vi ser fram emot att skrida till verket med det.

Arbetet pågår nu för fullt med att analysera förslagen till lagändringar och andra åtgärder som kan vara nödvändiga för att genomföra detta. Precis som interpellanten Fredrik Olovsson påpekar ska vi också presentera en ny proposition vad gäller energipolitiken, och där finns även energieffektiviseringsfrågorna med.

Jag har all anledning att tro att vi kommer att mötas igen i de här frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.