ökad öppenhet i statliga företag
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenNäringsminister Björn (S)
- Hoppa till i videospelarenOla Karlsson (M)
- Hoppa till i videospelarenNäringsminister Björn (S)
- Hoppa till i videospelarenOla Karlsson (M)
- Hoppa till i videospelarenNäringsminister Björn (S)
- Hoppa till i videospelarenOla Karlsson (M)
- Hoppa till i videospelarenNäringsminister Björn (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 62 Näringsminister Björn (S)
Anf. 63 Ola Karlsson (M)
Anf. 64 Näringsminister Björn (S)
Anf. 65 Ola Karlsson (M)
Anf. 66 Näringsminister Björn (S)
Anf. 67 Ola Karlsson (M)
Anf. 68 Näringsminister Björn (S)
den 19 mars
Interpellation 2001/02:325
av Ola Karlsson (m) till statsminister Göran Persson om ökad öppenhet i statliga företagHela svenska folket borde ha rätt till en god insyn i förvaltningen av de statligt ägda företagen. Ett stort antal företag ägs helt eller delvis av svenska staten. Totalt arbetade 237 000 i de statligt ägda företagen år 2000 och bolagen hade en nettoomsättning på 247 miljarder kronor. Företagen hade samma år totala tillgångar om ca 858 miljarder kronor. Företag med statligt ägande utgör en stor del av det svenska näringslivet. Förvaltningen av de statligt ägda företagen påverkar därmed vår vardag i betydande omfattning.
Hanteringen av vissa statliga bolag visar att det finns betydande brister i form av mörkläggning och hemligstämplar. När statliga bolaget Teracom hade extra bolagsstämma i november 2001 hemligstämplade Kulturdepartementet dagordningen till bolagsstämman. Riksdagsledamöter, som har rätt att närvara, kunde alltså inte i förväg få veta vilka frågor stämman skulle avhandla. Allmänhet och journalister hade inte ens rätt att närvara.
Vid färdigställandet av propositionen om kreditgaranti på 2 miljarder till samma bolag gjorde regeringen bedömningen att bolagets ekonomiska ställning inte kunde redovisas i propositionen och heller inte var nödvändig för riksdagens beslut. Riksdagens ledamöter skulle alltså inte få veta bakgrunden till behovet av nya friska pengar. Allmänheten, som ytterst får stå för risker och pengar, skulle heller inget få veta.
I ett privatägt börsnoterat företag vore ett sådant hemlighetsmakeri fullkomligt otänkbart. Att inte redovisa viktiga ärenden på bolagsstämman strider mot börsreglerna. Att hemlighålla bolagets ekonomi för de som skulle ställa en garanti vore fullkomligt verklighetsfrämmande. Att utestänga journalister från bolagsstämmor i ett börsnoterat företag vore lika märkligt.
Jag anser att öppenheten i statliga företag bör öka. Allmänhet och journalister borde ges möjlighet att närvara vid bolagsstämmor och dagordningar borde självklart vara utan hemligstämplar. Underlag för större beslut på bolagsstämmor borde även de vara offentliga.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka öppenheten i förvaltningen av statligt ägda bolag?