ökad öppenhet i statliga företag

Herr talman! Ola Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att öka öppenheten i förvaltningen av statligt ägda bolag. Ansvarsfördel- ningen inom regeringen är sådan att det är jag som ska besvara interpellationen. Jag kommer inte att kommentera enskilda bolag som lyder under andra departement. Interpellantens fråga är en välkommen sådan då jag varmt förespråkar öppenhet i statligt ägda företag. Jag tar tillfället i akt att kort redogöra för det arbete som bedrivits inom Regeringskansliet under senare år för att öka öppenheten från både ägaren, staten, och bolagen. 1. Regeringens skrivelse och verksamhetsberättelse om företag med statligt ägande Innehållet i regeringens årliga skrivelse avseende företag med statligt ägande har utvecklats varje år sedan 1999 när en populärversion av skrivelsen i form av Verksamhetsberättelse för företag med stat- ligt ägande utkom för första gången. Verksamhetsberättelsen innehåller statens ägar- policy, regeringens inställning i vissa policyfrågor och konsoliderade räkenskaper för företag med stat- ligt ägande. De huvudsakliga målgrupperna för verk- samhetsberättelsen är massmedier, allmänhet och andra intressenter vilket starkt har bidragit till en ökad förståelse och kunskap om företag med statligt ägande. 2. Kvartalsrapporter om företag med statligt ägande Fr.o.m. 1999 utger Regeringskansliet kvartalsrap- porter för företag med statligt ägande. Syftet med rapporterna är att ge läsaren möjlighet att löpande under året följa utvecklingen i företag med statligt ägande. 3. Riktlinjer för den externa ekonomiska rapporte- ringen i företag med statligt ägande Regeringen beslutade den 21 mars 2002 om rikt- linjer för den externa ekonomiska rapporteringen i företag med statligt ägande. Syftet med riktlinjerna är att alla bolag med statligt ägande ska vara lika ge- nomlysta som svenska börsnoterade företag. 4. Bolagsstämmor i företag med statligt ägande I bolag där staten direkt äger minst 50 % av akti- erna och har minst 50 anställda står det inskrivet i bolagsordningen att riksdagsledamöter har rätt att närvara och ställa frågor vid bolagsstämmor. Kallelse ska tidigast fyra veckor och senast tre veckor innan bolagsstämman sändas till riksdagens kammarkansli. Riksdagsledamöter som önskar delta ska anmäla detta till styrelsen senast två veckor innan bolagsstämman. Detta ska alla statligt ägda företag följa. Näringsdepartementets inställning är att bolags- stämman är ett lämpligt tillfälle för bolagen att pre- sentera bolagets ekonomiska ställning och strategiska inriktning för en bredare grupp än ägarna och intres- serade riksdagsledamöter. Givet varje bolags verk- samhet, situation och allmänintresse inbjuds olika bolags intressenter till bolagsstämmorna. Vattenfall är ett exempel på ett av staten helägt bolag som har arrangerat offentliga stämmor sedan 1996. Vattenfall har bl.a. bjudit in riksdagsmän i de för Vattenfall mest relevanta utskotten, representanter från Näringsdepartementet, riksdagens partikanslier, personer från näringslivet och de fackliga organisa- tionerna liksom journalister och representanter från finansmarknaden. Jag uppmuntrar övriga statligt ägda bolag att på motsvarande sätt arrangera öppna bolags- stämmor. Statliga företag är nu mer genomlysta än de nå- gonsin har varit. För regeringen handlar det i första hand om att via aktivt ägande förmedla regeringens inställning beträffande öppenhet till styrelse och and- ra företrädare för bolagen.

Herr talman! Jag ska börja med att tacka för svaret som visar att mycket har gjorts även om det fortfa- rande återstår en hel del att göra. I svaret redovisar näringsministern möjligheten för riksdagsledamöter att närvara på statliga bolags bolagsstämmor. Skälet till att jag har ställt denna interpellation är att jag har utnyttjat den möjligheten i bolaget Teracom. Jag anmälde mig till detta bolags bolagsstämma i november i fjol. Jag fick ingen dag- ordning. Då begärde jag att få den från berört depar- tement. När den kom till mig kunde jag läsa ett antal punkter. Men några av punkterna var tomma. De var hemligstämplade. Jag som riksdagledamot, eller för den delen den intresserade allmänheten eller journalisten som ville veta vad som skulle hända på bolagsstämman, neka- des information om detta. Jag som riksdagsledamot och som företrädare för mina väljare i valkretsen som förväntas ta ansvar för en del av det här skulle alltså inte ens få veta vilka frågor som skulle avhandlas på bolagsstämman. Departementet, regeringen, hade bestämt att jag inte skulle ha rätt till det. Under punkten 7 var det tomt, likaså under punk- ten 8. Två andra punkter var blanka. Det som var hemligstämplat var bl.a. punkten om att styrelsen skulle redovisa Teracoms alternativa affärsstrategier. Man hade hemligstämplat det som stod om att styrel- sen skulle lämna ett förslag till nyemission av aktier. Jag tycker att detta är anmärkningsvärt. Det är inte acceptabelt att riksdagsledamöter, journalister och allmänhet ska undanhållas information om vilka ärenden som avhandlas på ett statligt ägt bolags bo- lagsstämma. Av svaret att döma finns det inga förslag till kommande åtgärder. Då måste jag fråga: Är statsrådet nöjd med den här ordningen? Är statsrådet nöjd med att regering och departement hemligstämplar dagord- ningar till bolagsstämmor? Är statsrådet nöjd med att journalister undanhålls information om viktiga ären- den som ska tas upp i statligt ägda företag? Eller vad tänker regeringen göra åt detta? Ett annat exempel på vikten av ökad offentlighet i statligt ägda bolag är de fallskärmar som nu droppar ned en efter en. Det senaste exemplet kunde vi läsa om i dag. Vin & Sprits nuvarande vd får en gyllene fallskärm ihoptjänad efter bara fyra år som vd. Efter fyra års jobb med 10 miljoner i ordinarie lön har han kvalificerat sig för en pension som faller ut med 32 miljoner kronor, enligt vad tidningen i fråga har räk- nat ut. Den här typen av information om gyllene fall- skärmar och om bolagsledningars generösa förmåner borde genomlysas bättre. Vad tänker statsrådet göra för att öka offentlighe- ten på den här punkten, så att vi kan vädra ut det som sker?

Herr talman! Får jag börja med att ta upp frågan om Teracoms extra bolagsstämma i höstas. Jag har fått information om att kallelsen till vissa delar blev belagd med sekretess men att sekretessen hävdes en eller möjligen två dagar senare. Jag vet att Ola Karls- son, liksom övriga riksdagsledamöter, hade möjlighet att närvara och hoppas att Ola Karlsson fick svar på sina frågor. I övrigt har jag inga ytterligare kommen- tarer om Teracoms extra bolagsstämma i höstas. Detta ligger under Kulturdepartementet, så jag kan inte svara på frågan om varför man sekretessbelade. Troligen fanns det skäl till det, men som jag nyss sade upphävdes sekretessen en eller två dagar före stämman. Jag kanske också ska klara av frågan om Vin & Sprit när det gäller den fallskärm som väl allmänt kan sägas sticker i ögonen. Detta har ingenting med öp- penhet att göra. Även det som är galet ska redovisas, om jag får uttrycka mig så. I verksamhetsberättelser- na från våra statliga bolag ska det vara inskrivet att cheferna har de och de avtalen. När det gäller av- gångsvederlag har vi tvåårsregeln. Den regeln gäller för alla statliga bolag. Oftast gäller också regeln att har man fått ett jobb blir det fråga om bara ett år. Två år är alltså det maximala. Styrelsen har gjort en pensionsöverenskommelse, men det här har inte med öppenhet att göra i den meningen att det inte ska redovisas - det ska vara redovisat. Det ska alltså redovisas, men sedan kan man alltid ha synpunkter på om det är omdömesgillt att bevilja sådana avtal etc. - jag ska inte gå in på det. Detta ligger under Finansdepartementet. Allmänt vill jag säga att min och regeringens syn på öppenhet tydligt har redovisats i verksamhetsbe- rättelserna för företag med statligt ägande. Min och regeringens inställning är att de statligt ägda företa- gen ska vara minst lika genomlysta som de börsnote- rade företagen. Det finns ett antal kanaler där företag kan informera såväl ägare som allmänhet om bolagets verksamhet och utveckling. Jag vill då särskilt fram- hålla Internet som en utmärkt kanal för informations- spridning och därmed ökad genomlysning. Jag välkomnar därför att flera statliga företag likt Vattenfall direktsänder sin bolagsstämma på Internet. Svenska folket, medier och andra intressenter kan på det sättet få aktuell information om bolagets verk- samhet och ekonomiska ställning oavsett var i Sveri- ge man bor. Dessutom vill jag framhålla att de av regeringen beslutade riktlinjerna avseende statligt ägda företags externa ekonomiska rapportering anger att företagen ska publicera kvartalsrapporter på Internet inom två månader från rapportperiodens slut. Ytterst ägs, som Ola Karlsson också säger, företagen av svenska fol- ket, varmed öppenhet blir en demokratifråga. Jag vill här och nu lova Ola Karlsson att regeringen kommer att följa upp hur de riktlinjerna efterlevs.

Herr talman! Anser näringsministern att den gyl- lene fallskärmen för Vin & Sprits vd ligger i linje med de riktlinjer som regeringen har gett de statliga företagen? Näringsministern talar om sin och regeringens syn på öppenhet i de statliga företagen. Men tillhör inte Kulturdepartementet och kulturministern regeringen? Varför gäller inte samma krav på öppenhet för de företag som sorterar under Kulturdepartementet? Accepterar Björn Rosengren som näringsminister, som enligt interpellationssvaret är den i regeringen som är ansvarig för de här frågorna, att dagordningar till statliga bolags bolagsstämmor är hemligstämpla- de, eller delvis hemligstämplade? Är detta en del av regeringens strategi för ökad offentlighet i statliga bolag? Eller vad tänker statsrådet och regeringen göra åt detta? Det paradoxala är att om ett börsbolag agerade på samma sätt skulle det nästintill ha blivit utslängt från börsen för ett sådant agerande. Där är man skyldig att offentliggöra dagordning och att redovisa underlaget till viktiga punkter på bolagsstämman. Det är man skyldig att redovisa genom annonsering, genom ut- skick till aktieägare och genom presentationer på olika sätt. Det paradoxala är alltså att det i börsbolag är en bättre insyn, en bättre offentlighet och bättre möjligheter att få tillgång till underlagen jämfört med hur det är i de företag som ägs av oss alla via staten. Är detta acceptabelt, Björn Rosengren? Är det ac- ceptabelt att journalister och riksdagsledamöter ska kunna mötas av hemligstämplar när de vill veta vilka ärenden som ska avgöras på en bolagsstämma - ja eller nej? Tänker regeringen göra något åt detta? Det är alldeles häpnadsväckande att sådant här kan ske. Bolaget självt säger att man gärna skulle se öppenhet, men det var regeringen som valde att hem- ligstämpla. Motivet var att informationen inte skulle vara allmänt känd trots att det ett halvår innan var redovisat att bolaget ville ha ett aktieägartillskott. Är detta ett acceptabelt beteende från regeringen? Är detta ett led i regeringens kampanj för offentlighet och öppenhet? Eller vad tänker statsrådet och rege- ringen göra?

Herr talman! Frågan om Teracom kan jag faktiskt inte exakt svara på. Den information jag fått var att man upphävde sekretessen en till två dagar innan och gjorde då redogörelser. Om Ola Karlsson hade varit där hade han haft möjlighet att ställa frågan om detta. Därmed hade man öppenhet. Jag kan inte riktigt svara på varför man gjorde så här. Men generellt har vi en öppenhet. Jag vill påstå, i motsats till vad Ola Karlsson sä- ger, att vi har en öppenhet som är större än hos de börsnoterade bolagen. Vi redovisar allt, och vi var också de som var först om att redovisa vilka villkor som gäller för chefer etc., vi har generella regler för detta. Därmed menar jag att man inte här i talarstolen utan något underlag kan säga att det är mycket bättre i de privata företagen, för så är det inte. I fallet Tera- com är det möjligt att det var en olyckshändelse, och det får inte tas som stämpling för att detta sker eller kommer att ske. Än en gång: Jag kan inte svara på varför det som skedde vid Teracom skedde. Men självklart ska vi följa den ordning och de regler som gäller enligt aktiebolagslagstiftningen. Därtill ska vi bli bättre med redovisningen, bli väldigt transparenta och genomlysa detta.

Herr talman! Statsrådet sade att det är en stor öp- penhet, t.ex. att de regler som gäller för chefer är offentliga och att det finns generella regler för detta. Då vill jag upprepa min fråga: Ligger de villkor som gäller för Peter Lagerblad, vd för Vin & Sprit, det mycket generösa avtalet, de mycket generösa villko- ren, i linje med de generella regler som regeringen utfärdar? Sedan säger statsrådet att han inte kan kommente- ra Teracom mera. Men är det acceptabelt att dagord- ningen till en bolagsstämma är hemligstämplad? Är det det, eller är det inte det? De som har rätt till gå till bolagsstämman, riksdagsledamöter, möttes av hem- ligstämpel. Är detta ett acceptabelt beteende från regeringen? Det var ju departementet som hemlig- stämplade. Jag menar att det finns mycket att göra när det gäller offentlighet och öppenhet i statligt ägda bolag. Man kunde generellt införa regeln att bolagsstäm- morna ska vara öppna för allmänheten, för journalis- ter, för intresserade, precis som man har gjort i bola- get Vattenfall, som är ett föredöme. Vattenfall har även ordnat direktsändningar på Internet från bolags- stämma. Det är bra att det är så. Varför kan man inte införa samma offentlighet och samma öppenhet också i andra bolag? Det är regeringen som äger frågan genom att man kan ge direktiv till de olika bolagen. Kommer statsrådet och regeringen att göra något åt detta?

Herr talman! Om det som har framkommit i pres- sen om avtalet för vd:n för Vin & Sprit stämmer tycker jag att det är ett utomordentligt olämpligt av- tal. Jag delar den uppfattningen. Men det är styrelsen som har fattat det beslutet, och den frågan får diskute- ras mellan styrelsen och ägarna. Teracom en gång till: Det var sekretess, men den- na sekretess upphävdes. Därav följer att om Ola Karlsson var där kunde han ställa frågor öppet, precis som om det inte hade varit sekretess. Då fanns det alltså ingen sekretess. Det är min poäng. Varför man beslutade om denna sekretess kan jag faktiskt inte svara på. Det har, vilket också Ola Karlsson erkände, hänt väldigt mycket de senaste åren vad gäller öppenhet. Det har hänt att Regeringens skrivelse och verksam- hetsberättelse om företag med statligt ägande ut- kommer, som jag sade. Den har blivit väldigt omfat- tande och ger klara och transparanta skrivningar om de olika statliga företagen. Vi ger ut Kvartalsrappor- ter om företag med statligt ägande sedan 1999. Där kan man följa per kvartal hur våra statliga bolag går. Riktlinjer för den externa ekonomiska rapporteringen i företag med statligt ägande beslutades det om den 21 mars 2002, och till bolagsstämmor i företag med statligt ägande med minst 50 % inbjuds riksdagsmän- nen. Jag tar initiativ till att alla statliga bolag bör göra som Vattenfall, dels bolagsstämmor på Internet, dels öppna bolagsstämmor där man redovisar sin verk- samhet.