ny kemikalielagstiftning och djurförsök

Herr talman! Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att - inte EU:s kemikalielagstiftning ska leda till en ökad användning av försöksdjur, - få till stånd en ökad satsning på utvecklingen och valideringen av djurfria metoder inom EU, - de internationella processerna för validering och godkännande av fria testmetoder ska harmoniseras och snabbas upp, - forskare, veterinärer och djurskydds- och djur- rättsorganisationer ska ges inflytande över Sveri- ges ståndpunkt då det gäller EU:s nya kemikalie- lagstiftning. Den 7 maj beslutade kommissionen att lägga ut förslagen till ny kemikalielagstiftning (REACH) för en öppen konsultation på Internet. Förslaget ligger ute för synpunkter under åtta veckor. Under denna period önskar kommissionen bland annat få synpunkter på systemets effektivitet och på om förslaget är tekniskt och vetenskapligt pålitligt. Efter konsultationen kommer kommissionen att ta fram det slutliga försla- get, som därefter kommer att förhandlas i rådet och Europaparlamentet. Med anledning av kommissionens kommande In- ternetkonsultation höll Miljödepartementet den 10 mars 2003 ett brett informationsmöte för myndighe- ter, näringsliv, frivilligorganisationer etcetera. Infor- mationsmötet var välbesök med ca 70 deltagare. Un- der mötet gavs bland annat information om den hea- ring som ska ersätta remissförfarandet. Hearingen den 4 juni 2003 kommer att ge intressenter inklusive forskare, veterinärer och djurskyddsorganisationer möjlighet att framföra sina synpunkter, skriftligt eller muntligt, på kommissionens konsultationsförslag. Läsanvisningar till förslaget kommer att finnas på Kemikalieinspektionens hemsida. Kommissionens slutliga förslag, som troligtvis presenteras i oktober, kommer att remissbehandlas på sedvanligt sätt. Na- turligtvis är det viktigt att en fortlöpande kontakt med forskarsamhället ska bibehållas under det fortsatta arbetet med kemikalielagstiftningen. Den av riksdagen antagna proposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi för Giftfri miljö syftar till att kun- skapen om kemiska ämnens hälso- och miljöegenska- per ska öka. Sådan kunskap erhålls främst genom att testa kemikaliers egenskaper. Dagens metoder för att testa kemikaliers hälso- och miljöfarlighet utgörs i stor utsträckning av djurförsök. I propositionen anges att det är viktigt att Sverige såväl nationellt som inom EU kraftfullt verkar för att testmetoder som begränsar antalet djurförsök utvecklas och utvärderas, så att de kan ligga till grund för förändrade standarder. Vidare anges att regeringen avser att verka för en utvärdering av vilka djurfria testmetoder som kan ersätta de me- toder som används i dag. Som ett led i arbetet att begränsa antalet djurför- sök gav regeringen i vårpropositionen 2001 förstärk- ning till Centrala försöksdjursnämnden (CFN) för att främja utvecklingen av alternativa försöksdjursmeto- der. Till CFN avsattes 5 miljoner kronor 2002, 10 miljoner kronor 2003 och 15 miljoner kronor 2004. Det arbete som Sverige bedriver internationellt för att främja utvecklingen och harmoniseringen av alter- nativa testmetoder sker främst inom OECD:s testpro- gram. Kemikalieinspektionen och CFN har bland annat anordnat OECD-workshopar under 1996 och 2002 där harmoniserade kriterier för att kunna ut- veckla, utvärdera och acceptera alternativa testmeto- der har utarbetats. Genom regeringens förstärkning till Centrala försöksdjursnämnden har dessutom Sve- rige bland annat kunnat bidra med en svensk expert till OECD:s arbete med alternativa testmetoder. EU stöder den verksamhet som syftar till utveck- ling och utvärdering av alternativa testmetoder av kemiska ämnen främst genom inrättandet av och finansiellt stöd till ECVAM, European Centre for Validation of Alternative Methods, vid Joint Rese- arch Centre i Ispra. Jag anser att det arbete som be- drivs vid ECVAM är värdefullt. Hittills har ett tiotal alternativa testmetoder genomgått utvärderingar med lyckat resultat. Jag välkomnar kommissionens kommande förslag till ny kemikalielagstiftning. Lagstiftningen kommer att införa många viktiga nyheter och grundläggande förändringar till dagens system där industrins kun- skapsbrist framstår som ett av de stora problemen. I ett kort och medellångt perspektiv kommer det att behövas fler studier på djur för att täcka denna kun- skapsbrist. Målsättningen är dock att kunskapen om kemikalier i framtiden ska baseras på fler djurfria försök, och det är därför viktigt att arbetet med att vidareutveckla och utvärdera alternativa testmetoder fortskrider nationellt och internationellt.

Herr talman! Jag måste nog säga att detta är det mest oengagerade svar jag fått som riksdagsledamot under de åtta år jag suttit i riksdagen. Jag vet inte om oengagemanget beror på att miljöministern inte är engagerad i djurförsöksfrågor eller på att hon inte ser sambanden mellan kemikalielagstiftningen och för- söksdjur. Jag vet inte heller vilket som egentligen är värst: oengagemanget eller oförmågan att se dessa samband. Jag vill att vi ska ha bra testmetoder. Jag tycker precis som miljöministern att det är bra med den här kemikalielagstiftningen. Men jag vill att man ska hitta så mycket alternativa metoder som möjligt, det vill säga alternativ till djurförsök. Ingen vet i dag hur många djur som kommer att behöva användas i de nya försök som kommer att göras. Är det 10 miljoner djur? Är det 50 miljoner djur? Kanske miljöministern vet detta. Vi vet dock att en hel del av de här försöken kommer att vara plåg- samma för djuren. Det är därför jag har ställt fyra frågor till ministern. Första frågan var: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att inte EU:s kemikalielagstiftning ska leda till en ökad användning av försöksdjur? Det svar jag fått är att miljöministern konstaterar att djurförsö- ken kommer att öka och så är det med det så det får vi väl finna oss i. Det är det svar jag får, och det gör mig djupt besviken. Andra frågan var: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att få till stånd en ökad satsning på ut- veckling och validering av djurfria metoder inom EU? Där verkar regeringen inte vara speciellt pådri- vande utan tycker tvärtom att man inte behöver ta upp den här frågan så mycket. Regeringen tycks inte se att det finns ett samband mellan kemikalielagstiftningen och djurförsöksfrågorna. Min tredje fråga var: Vilka åtgärder avser reger- ingen att vidta för att de internationella processerna för validering och godkännande av djurfria testmeto- der ska harmoniseras och snabbas upp? Inte får jag mycket svar där heller. Den enda fråga jag får ett svar på är den fjärde: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att fors- kare, veterinärer och djurskydds- och djurrättsorgani- sationer ska ges inflytande över Sveriges ståndpunkt då det gäller EU:s nya kemikalielagstiftning? Jo, det ska vara en hearing den 4 juni. Det är det enda jag får svar på. Jag förstår inte varför regeringen är så passiv i denna fråga. Miljöministern tar själv upp den propo- sition som tidigare lagts fram till Sveriges riksdag där man pratar om att man ska minska antalet djurförsök. Ändå konstaterar miljöministern att de kommer att öka och så är det med det. Då ska man väl försöka göra något i EU för att komma till rätta med detta tillsammans med alla de länder som nu ska börja testa kemikalierna på djur. Jag tycker inte att det finns något större intresse från regeringen i den här frågan. Nu ska jag inte göra det komplicerat, men det finns en bilaga till kemikalielagstiftningen, bilaga 6, där det framgår att man för de kemikalier som ska testas inte behöver någon förhandsprövning eller något godkännande av testplanerna. Jag undrar varför det är så. Är det regeringens uppfattning att det bör vara så, eller ska man göra någonting åt det? På en del andra ställen står det att man faktiskt måste god- känna saker innan, men här verkar det fritt fram att välja att testa på djur. Miljöministern ser väldigt frågande ut när jag ställer denna fråga. Jag skulle dock vilja ha svar på detta och en del annat. Som jag sade blir jag faktiskt ledsen när jag läser svaret över att miljöministern inte kan uppbåda mer engagemang i den här frågan.

Herr talman! Det är tråkigt om Marietta de Pour- baix-Lundin uppfattar det på det sättet. Jag har för- sökt ge ett sakligt svar som grund, och det tror jag blir en bra utgångspunkt. Det ska inte uppfattas som att vi säger: Ja, det blir fler djurförsök och så är det med det. Tvärtom har jag ägnat en stor del av det här sva- ret åt att tala om vilken inställning regeringen har när det gäller försöksdjursfrågorna, och det är självklart också den inställning vi driver när vi nu tar fram och arbetar med den nya kemikalielagstiftningen. Här finns väldigt tydliga riktlinjer. Det handlar om ett helhetsgrepp som ligger i den nya djurskydds- lagen. Det är självklart samma politik som vi vill driva i EU. Det handlar om att minimera djurs lidan- de. Det handlar om att agera för att alternativa meto- der ska utvecklas och föras fram. Det handlar om att förhindra onödiga djurförsök. Detta är viktiga delar i den diskussion som nu kommer att föras om kemika- lielagstiftningen. Jag uppfattar det som viktigt att göra klart att det som nu läggs fram inte är ett färdigt kommissionsför- slag. Det är alltså viktigt att alla tar tillfället i akt att nu föra fram sina synpunkter på de förslag som före- ligger. Det kommer också den svenska regeringen att göra. Sedan gäller det vilka regler som ska gälla och den bilaga 6 som nämndes. Att jag såg lite frågande ut berodde på att utgångspunkten ju är att det ska finnas planer, att man ska förklara vad man gör och att man ska undvika djurförsök. Delning eller sam- manvävning av data är en grundpelare här så att man inte utför mer djurförsök än nödvändigt, liksom att intensifiera arbetet med att få fram alternativa meto- der. Här tycker jag att det finns anledning att se om vi kan föra fram fler förslag än de som nu föreligger. Det finns förslag om att myndigheter ska gå in och bedöma försöksplanerna, och en möjlighet i denna bedömning är att se över de försöksplaner som före- slås av företagen så att de inte innehåller onödiga djurförsök. Här menar jag dock att det finns anled- ning att gå fram och se om vi på andra sätt kan driva på arbetet med alternativa metoder. När det gäller läkemedelsföretagen har ju de själ- va bidragit och varit aktiva. Jag tycker personligen att det finns anledning att ställa krav och framföra för- slag när det gäller kemikalieindustrins ansvar att själv medverka till att få fram alternativa metoder. Sammanfattningsvis har vi samma linje när vi diskuterar frågorna om kemikalielagstiftningen i EU som vi har i Sverige. Den kommer också till uttryck i den svenska politiken. Vi har under senare år arbetat hårt med de här frågorna, och det är självklart en viktig utgångspunkt när vi nu går in i kemikalielag- stiftningen med dess mycket svåra processer. Jag tycker också att det är viktigt att vara ärlig. Jag tror inte att vi kan säga i dag hur många djurför- sök det blir, men vi ska se till att vi får en lagstiftning där vi minimerar djurförsöken och där vi får offensiva åtgärder för att få fram alternativ. Det har vi ett an- svar för att göra.

Herr talman! Jag ska citera något som miljömi- nistern har sagt i den här frågan: Vi måste kort tillägga från den politiska sidan att det för oss är viktigt att dessa frågor inte ställs mot varandra, det vill säga att djurfrågan används emot kemikaliepolitiken. Därför diskuterar vi inte alls frågan mycket på våra ministermöten. Det handlar alltså om när Sveriges representanter träffar de andra i EU. Då undrar jag: Om man inte tycker att djurför- söksfrågan ska diskuteras, hur har då Sveriges reger- ing och miljöministern tänkt påverka frågan i EU? Jag måste fråga det. Det är därför jag är så enormt kritisk. Såvitt jag har förstått och fått höra under hand har Sverige inte gjort någonting, medan andra länder har agerat, Storbritannien till exempel. Men Sverige är väldigt passivt. Det måste ju finnas en samordning mellan kemi- kalielagstiftning och EU:s uttalade målsättning att det gäller att begränsa användningen av försöksdjur. Då kan inte regeringen vara passiv. Det är ju de signaler jag får, att regeringen är passiv i den här frågan. Tvärtom har regeringen världens chans, precis som miljöministern säger. Man kan påverka, det här är inget färdigt förslag. Då har ju regeringen världens chans. Då kan man inte säga, som miljöministern gör här, att man inte får använda de här frågorna mot varandra. Försök att se att det är en fördel att de här frågorna kommer upp, att man faktiskt kan använda dem tillsammans. När kemikalielagstiftningen kom- mer har man ju världens chans att med underlaget för hur man använder djurförsök begränsa dem. Det kan bli ett avstamp för en snabbare utveckling för att hitta alternativa metoder och komma bort från djurförsök. Man har faktiskt världens chans att göra det. I stället skriver miljöministern i sitt svar, som jag sade: Ja, det ökar och så får det bli. Jag förväntar mig ett mer konkret svar från mil- jöministern nästa gång hon kommer upp i talarstolen. Vad tänker regeringen göra? Det som jag har fått mig till del hittills tyder på att regeringen inte vill, inte tycker att det är bra att de här frågorna diskuteras samtidigt. Om man inte tycker det kan man inte åstadkomma någonting över huvud taget.

Herr talman! Jag har lite svårt att förstå den här invändningen. Jag har uttryckt att de här frågorna inte ska ställas mot varandra. Jag har fått intrycket att det är precis samma uppfattning som Marietta de Pour- baix-Lundin har, att de här två sakerna inte behöver ställas mot varandra. Vi behöver inte välja mellan en bra kemikalielagstiftning och att ha en bra politik när det gäller försöksdjur. Vi ska försöka använda den här möjligheten på ett bra sätt. När jag har uttryckt mig på det sätt som jag gjorde i det citat som nu lyfts fram har det varit just därför att kemikaliefrågorna är tuffa och svåra frågor just nu. Många vill förhindra att vi får en skarp kemika- liepolitik som är viktig både för miljön och för män- niskors hälsa. Det är inte bra att man använder för- söksdjursfrågan för att driva den typen av politik. Jag tror att vi är helt eniga. Vi ser inte den motsättningen. Men innan vi har fått fram tillräckligt många bra alternativa metoder ska vi också se sanningen i vit- ögat. Det här blir svårt, det blir tufft, därför måste vi jobba med det. När det gäller hur vi arbetar i EU är det ju så att på många områden kommer vi framåt, vi är eniga, vi driver frågorna. Så är det i fråga om försöksdjur. Vi är med och diskuterar den här frågan, men på miljö- rådsmötena, där jag medverkar och som jag hänvisa- de till, har detta inte varit en kontroversiell fråga. Det råder enighet om att vi ska minimera djurförsöken, att vi ska minimera djurens lidande och att vi ska genomföra en kemikalielagstiftning som är förenlig med en djuretisk hållning som är bra. Därför är det inte en huvudfråga. Jag tror alltså att vi kan göra ett bra arbete. Jag tror att vi kan göra det tillsammans. Som jag inledde med att säga har vi nu en möjlighet att också få en ordentlig debatt om EU:s framtida kemikalielagstift- ning. Det tycker jag är utmärkt. Jag tror också att vi ganska noga behöver gå igenom de lagförslag som nu föreligger och se vad de innebär, både när det gäller djurförsöken och när det gäller övriga regler som hör hit. De bör granskas och diskuteras i detalj. Den chansen har vi nu och den ska vi ta. Alla har möjlig- heter att påverka diskussionen. Regeringen kommer att gå vidare. Vi kommer att behandla de här frågorna när kommissionens förslag har lagts fram. Jag kom- mer att fortsätta att verka för att vi i EU ska ha sam- ma politik som vi har drivit här hemma, som vi har fört fram i vår lagstiftning. Den ska vi också driva i EU så bra som vi kan.

Herr talman! Jag hoppas att det kommer att hålla hela vägen, så att det inte blir några missförstånd på vägen. Det har det varit förut när miljöministern har varit inblandad. Miljöministern vet kanske att jag tänker på valfångsten, en fråga som inte slutade så lyckligt. Alla som ska vara med och prata om det här i EU bör ha samma direktiv. Man kanske ska ta kemika- lielagstiftningen som ett avstamp för att minska djur- försöken, trots det som står i svaret, där miljöminis- tern konstaterar att de nog kommer att öka. Men för att de ska kunna minska måste man fak- tiskt göra någonting. Den här lagstiftningen ska ju träda i kraft vid lite olika tidpunkter. Olika undersök- ningar ska bli klara vid olika tidpunkter. Men för att klara att användningen av djurförsök inte ska öka måste vi se till att det kommer mer resurser till alter- nativ. Eller hur? Det tror jag att vi är överens om, liksom om att man gör bra utvärderingar så att de alternativa metoderna kan användas och att man spri- der kunskaperna. Jag har läst en del dokument. Där står att man ska - jag översätter encourage - uppmuntra andra och sprida vilka alternativa metoder de har använt. Det är ganska vagt. Det kan man liksom hålla på. Man be- höver inte sprida, så det finns väldigt mycket att göra. Som sagt, min förhoppning är att den här debatten har fått miljöministern att förstå att det här kan vara ett bra avstamp för att miljöministern och vi som svenskar ska göra stora insatser i EU för att pressa dem att se sambanden mellan de här två sakerna, kemikalielagstiftningen och djurförsöken, att de inte kan behandlas var för sig och att man faktiskt måste diskutera frågorna tillsammans. Annars kan det här sluta med katastrof. Miljöministern har inte svarat på den fråga jag ställde först, hur många djurförsök hon tror att det kommer att röra sig om. Är det 10 miljoner eller är det 50 miljoner djur som ska delta i djurförsök när den här kemikalielagstiftningen ska komma på plats?

Herr talman! Låt mig börja med det sista. Jag vill inte spekulera om antalet djurförsök, eftersom vi ännu inte ens har fått kommissionens hela förslag. Det kommer att bero på hur stora kraven blir på under- sökningar, försöksplaner och hur många ämnen som kommer att omfattas. När det gäller avstampen för fortsättningen vill jag tydliggöra att det kan bli så, precis som jag har sagt, att djurförsöken inledningsvis ökar. Vi kan inte garantera att det inte blir så. Det jag säger är att det här kan bli ett bra avstamp för att verkligen komma i gång med de alternativa metoderna, komma framåt på det området och att också försöka mobilisera mer resurser. Där har jag också sagt att jag tycker att ke- mikalieindustrin har ett ansvar i det arbetet. Det hop- pas jag att jag ska kunna driva i den här processen. När det gäller industrin ska vi också vara medvet- na om att det kan finnas problem som vi måste grans- ka noggrannare. Det handlar om att det är ämnen som ska prövas av industrin själv. Vi kommer att arbeta för att industrin ska samarbeta. Men det är självklart att vi ibland kommer att möta problem när det gäller denna önskan om att samarbeta. Här gäller det att vi tittar på lagstiftningen så att vi får tillräckligt skarpa verktyg för att verkligen se till att industrin samarbe- tar och därmed minimerar antalet försök och inte, på grund av att man kanske vill hemlighålla resultat eller hålla dem för sig själv, låter bli att dela med sig av resultat. Då får vi problem. Jag tror inte att vi ska säga att det här är lätt. Men jag tror att vi kan vara eniga om att vi ska arbeta för detta och att vi har samma målsättning när det gäller de alternativa metoderna och önskan att minimera djurförsöken.