nedläggning av tingsrätter

Fru talman! Lars Elinderson har frågat mig om regeringen kommer att ompröva redan genomförda nedläggningar av tingsrätter för det fall att den kom- mande utredningen av genomförda förändringar av tingsrättsorganisationen ger vid handen att den lokala förankringen försämrats på berörda orter, eller om kravet på närhet och lokal förankring enbart gäller de tingsrätter som ännu inte lagts ned. Vidare har Lars Elinderson frågat mig om riksdagen kommer att få ta ställning till ett samlat förslag om domstolsorganisa- tion för riket eller om regeringen har för avsikt att fullfölja den tidigare linjen att successivt förändra organisationen, inklusive rikets indelning i domsagor. Hela landet har behov av dömande verksamhet av hög kvalitet. Samhällsutvecklingen har under lång tid gjort det allt tydligare att dagens organisation måste reformeras för att vi även i framtiden ska ha ett väl fungerande domstolsväsende. Som riksdagens leda- möter känner till pågår därför sedan flera år en om- fattande reformering av domstolsväsendet. För att ge riksdagen en helhetsbild över pågående och planerade reformer överlämnade regeringen en skrivelse, Reformeringen av domstolsväsendet - en handlingsplan (skr. 1999/2000:106), till riksdagen våren 2000. I skrivelsen Reformeringen av domstol- sväsendet - information och uppföljning av hand- lingsplanen (skr. 2000/01:112) som överlämnades till riksdagen i mars i år informerade regeringen om hur reformarbetet utvecklats. För att genomföra reformeringen av domstolsvä- sendet krävs en yttre domstolsorganisation där verk- samheten vid varje domstol är av tillräcklig omfatt- ning för att nå högt ställda mål för kvalitet, snabbhet och service. Samtidigt ska domstolsorganisationen möta medborgarnas berättigade krav på geografisk närhet till dömande verksamhet. För att förena dessa mål krävs olika lösningar i olika delar av landet. Under de senaste åren har ett relativt stort antal tingsrätter och domkretsar varit föremål för översyn och förändring. Den organisatoriska lösning som har valts har varit att skapa större domkretsar. I några fall har det skett genom sammanläggning av två eller flera tingsrätter till en större enhet och i vissa fall genom att verksamheten i den nya större domkretsen även fortsättningsvis bedrivs på mer än en ort. I några fall tillgodoses tillgängligheten och den lokala för- ankringen genom att domstolen har tingsställe på en eller flera orter. Regeringen har regelmässigt under- rättat riksdagen om planerade organisationsföränd- ringar. Riksdagens majoritet har ställt sig bakom de av regeringen i handlingsplanen (skr. 1999/2000:106) fastlagda principerna och de organisatoriska lösning- arna för reformarbetet inom domstolsväsendet (bet. 1999/2000:JuU22, rskr. 1999/2000:255). De organisationsförändringar som har genomförts har i första hand rört de mindre tingsrätterna. I upp- följningen av handlingsplanen aviserades att rege- ringen nu har för avsikt att se över tingsrättsorganisa- tionen i storstäderna. Riksdagens justitieutskott utta- lade vid behandlingen av uppföljningen av hand- lingsplanen tillfredsställelse över att organisationen i storstäderna nu ska övervägas. Regeringen har den 1 november 2001 gett generaldirektören i Dom- stolsverket Stefan Strömberg i uppdrag att utreda Stockholms tingsrätts ledningsfunktioner, organisa- tion och arbetsformer samt att lämna de förslag som översynen föranleder. Om det framstår som lämpligt får utredaren också lämna förslag på förändringar av tingsrättsorganisationen i Stockholms län. Reformar- betet har således inte avbrutits. I uppföljningen av handlingsplanen aviserade re- geringen den utvärdering av genomförda förändringar av tingsrättsorganisationen som Lars Elinderson hän- visar till i interpellationen. Vid riksdagsbehandlingen framhöll justitieutskottet vikten av att organisations- förändringar som genomförs följs upp och utvärderas. Arbetet med den närmare utformningen av direktiv för genomförandet av utvärderingen pågår för närva- rande inom Justitiedepartementet med ambitionen att besluta om direktiven före årsskiftet. Avsikten är att resultatet av utvärderingen ska lig- ga till grund för regeringens inriktning av det fortsatta arbetet med att reformera tingsrättsorganisationen. Det vore därför olämpligt att föregripa det arbete som ska utföras inom ramen för utvärderingen eller att spekulera om utfallet av denna utvärdering. Mot den bakgrunden är det nu för tidigt att besvara Lars Elin- dersons frågor. Avslutningsvis vill jag framhålla att även om det ankommer på regeringen att besluta om rikets indel- ning i domsagor och därmed om antalet tingsrätter, så har regeringen valt att informera riksdagen om plane- rade organisationsförändringar. Regeringen åter- kommer självfallet till riksdagen med information om resultatet av utvärderingen och om hur regeringen ser på den fortsatta reformeringen av tingsrättsorganisa- tionen.

Fru talman! Jag kan i och för sig ha en viss förstå- else för att jag inte kan få svar på de konkreta frågor jag ställer, men jag är ändå lite besviken över utform- ningen av detta interpellationssvar. I stort sett upp- fattar jag det som en redovisning av vad som faktiskt har skett under senare år och de tankar som regering- en redan tidigare har redovisat när det har gällt dom- stolsorganisationen i landet. När jag hade läst det pressmeddelande som låg till grund för min interpellation avvaktade jag ett par veckor i väntan på att få besked om direktiv gällande den utvärdering man avser att göra. Anledningen var formuleringarna i själva pressmeddelandet, där det står att det finns skäl att göra en utvärdering av för- ändringar eller försämringar på grund av minskad lokal förankring. Jag tolkar det som att statsrådet har en lite annan inriktning än sin företrädare, som redan från början valde att gå till riksdagen och be om ett bemyndigan- de att genomföra en förändring successivt och fortlö- pande och sedan komma tillbaka till riksdagen och redovisa vad man faktiskt har gjort eller vad man, i vissa fall, avser att göra i framtiden. Från vår sida har vi varit kritiska mot själva handläggningen av denna fråga. Vi tycker att det är rimligt att se över domstolsorganisationen. Vi kan också ställa upp bakom en hel del av de principer både statsrådet och hans företrädare har redovisat som ska ligga till grund för en framtida domstolsor- ganisation, men vi tycker att det är lämpligt att göra en sådan bedömning i ett sammanhang och inte ge- nomföra, som vi uppfattar det, ad hoc-lösningar bero- ende på tillfälliga situationer. Det mest extrema är att man, när en domare går i pension, lägger ned tings- rätten därför att man inte kan rekrytera en efterträda- re, som har skett i något fall. Vi vill alltså ha grundläggande principer för vilka idéer som ska ligga till grund för vår domstolsorgani- sation, där också frågan om den lokala förankringen ska finnas med. Redan innan förändringen som påbörjades för några år sedan hade vi i vårt land, i förhållande till jämförbara länder, relativt få lokala domstolar med tanke på antalet invånare i respektive domsaga eller motsvarande. Vi kan jämföra t.ex. med Norge, Dan- mark eller Finland, eller än hellre med en del länder på kontinenten. Detta har tidigare i varje fall inte ansetts vara en fördel. Det har i vissa sammanhang naturligtvis inne- burit att frågan om den lokala förankringen har fått lösas på andra sätt. Förändringen av domstolarnas arbetsuppgifter, då man plockade bort bl.a. inskrivningsverksamheten och bouppteckningsverksamheten, var motiverad med hänsyn till de stora domstolarnas behov. Men de små domstolarna fick ett minskat tjänsteunderlag för sin verksamhet, som inte diskuterades utifrån domstolar- nas dömande uppgifter utan enbart utifrån domstolar- nas administrativa uppgifter. De två frågor jag ställde, fru talman, avsåg inte innehållet eller de grundläggande principerna för domstolsorganisationen i framtiden - jag förstår att statsrådet kan ha svårt att svara på sådana frågor nu - utan hur regeringen tänker hantera frågan formellt. Kommer man att bedöma förändringar och försäm- ringar i den lokala förankringen på de orter där tings- rätten eller domstolen redan lagts ned på samma sätt som man bedömer situationen på de orter där det inte ska ske någon förändring? Kommer man i framtiden att ge riksdagen möjlighet att ta ställning till en sam- lad princip för hur vi ska organisera domstolsväsen- det i vårt land?

Fru talman! Det är glädjande att vi nu får en ut- värdering av dessa reformer som också är sanktione- rad av justitieministern. Det skulle behövas mer så- dant på andra områden av regeringens verksamhet. Domstolsverket och regeringen har under ganska lång tid kört sitt eget tingsrättsrace, trots protester bl.a. här i kammaren. En utvärdering är bra, även om den kommer i senaste laget. Dock har flera personer med ansvar för Dom- stolsverket fullföljt sin planering på den linje man har varit inne på. Man trodde att det skulle fortsätta så och inte att man skulle stoppas av någon utredning. T.ex. har Örebro tingsrätt med anledning av detta anskaffat ett centralt bankpalats, som sannolikt skulle inrymma Karlskoga och Lindesbergs tingsrätter. Ryckigheten i ordergivningen leder nu till en hel del merkostnader. Jag hoppas att det inte drabbar domstolarna och undrar om justitieministern har nå- gon synpunkt på det. Den lokala förankringen är väldigt viktig. Jag kan leva med större domkretsar med tingsställen eller verksamhet på flera platser, men en intressant aspekt är lekmannainflytandet. En viktig tanke bakom sys- temet med nämndemän är att de ska ha en viss lokal förankring. Ska man samla allting i ett enda justitie- palats i varje län? Jag vet inte vilka visioner som har funnits på Justitiedepartementet eller Domstolsverket. Det vore kul att höra justitieministerns syn på den frågan.

Fru talman! När vi nu ska göra en utvärdering vill jag inte säga saker som kan uppfattas som förutfatta- de meningar eller som att jag spekulerar i hur det ska bli. Det är möjligt att jag är extra försiktig, men jag vill vara det. Jag tycker att det är viktigt att man gör en ordentlig utvärdering av det som har skett, med undantag för det som gäller Stockholms tingsrätt. Det är också viktigt att det genomförs av en myndighet som inte på något sätt kan föranleda misstankar om förutfattade meningar. Regeringen återkommer, som jag sade, självklart till riksdagen med information om resultatet av denna utvärdering och om hur regeringen ser på den fort- satta reformeringen av tingsrättsorganisationen. Det finns alltid skäl för och skäl emot att lägga samman tingsrätter. Men det är just denna utvärde- rings resultat som kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Jag har avsikten att informera riksdagen om allt som sker i denna fråga alldeles öppet.

Fru talman! Jag får ha respekt för justitieminis- terns ambition att vara opartisk i denna fråga. Jag uppfattar det fortfarande positivt, på samma sätt som jag uppfattade pressmeddelandet, och tror att man med öppet sinne prövar eventuella fortsatta föränd- ringar av domstolsorganisationen. Jag tycker att frågan om riksdagens uppgift och roll är viktig i sammanhanget. Jag skulle vilja - det bör inte påverka själva utvärderingen - att justitiemi- nistern tar ett resonemang kring den frågan. Den stora principfråga som vi har varit oeniga om när det har gällt domstolsorganisationen under de senaste åren är frågan om regeringens och Dom- stolsverkets bemyndigande att i efterhand rapportera förändringar i domstolsorganisationen. Jag tycker inte att det är en riktig princip. Om man efter den utvärde- ring som nu kommer att ske har grunderna för hur organisationen ska se ut tycker jag, återigen, att riks- dagen ska få en möjlighet att ta ställning till en sam- lad bild av vilken indelning i domsagor och domkret- sar vi ska ha i det här landet. Det är viktigt inte minst för att vi också ska kunna ta ställning till andra as- pekter av förändringar i domstolsorganisationen. Det gäller t.ex. det förhållandet att de lokala domstolarna också är en del av infrastrukturen på många små orter. När det gäller den kommun som jag kommer ifrån kan vi konstatera att uppdragen till de lokala advoka- terna i stort sett försvann när tingsrätten försvann för bara några månader sedan. Så är det. Åklagarna och domstolarna engagerar oftare advokater som är sys- selsatta på samma ort som domstolarna är belägna i. I min kommun har det inneburit att advokaterna nu överväger att flytta sin verksamhet. En grannkom- mun, Ulricehamn, genomgick samma förändring 1974. Det finns i dag ingen praktiserande advokat i Ulricehamn. Jag tror att det fanns sex eller sju styck- en förut. Det här är en förändring som också måste vägas in i den bedömning som vi gör när vi diskuterar den framtida domstolsorganisationen. Jag skulle gärna vilja ha åtminstone ett litet reso- nemang kring hur frågan ska hanteras i framtiden.

Fru talman! Jag vill återkomma till frågan om det finns några synpunkter på att den dömande verksam- heten i t.ex. Örebro tingsrätt inte ska bli lidande av den ryckighet som har föranletts av ordergivningen och de snabba kasten. Likadant undrar jag om det finns några synpunkter på lekmannainflytandet i domstolarna när det gäller behovet av att det är lite lokalt. Det kan bli problem om alla nämndemän ska samlas på ett enda ställe per län.

Fru talman! Om det här på något sätt skulle fort- sätta, vilket jag vill understryka att vi inte vet någon- ting om, kommer riksdagen att få information inför föreslagna förändringar. Jag ser inga som helst skäl till att vi inte skulle ha största möjliga öppenhet. Men jag vill understryka att vi nu har en utvärdering. Vi får se vad den leder till. När det sedan gäller Örebro vet jag inte. Men att det här stannar upp och att vi gör en utvärdering skulle i och för sig kunna innebära att det blir en oro på olika ställen där man har förväntat sig det ena eller det andra. Men det viktigaste är att vi nu får en or- dentlig utvärdering och att den görs så ordentligt att den kan ligga till grund för ett eventuellt fortsatt re- formarbete eller för att vi kommer fram till att det inte ska göras något mer. Det är det som det är fråga om. Jag hoppas att herrarna är nöjda med det svar som jag kan ge i dag. Jag kommer att informera om direk- tiven och det fortsatta reformarbetet så fort som möj- ligt.