Miljöaspekter i hamnstrukturen

Fru talman! Michael Hagberg har frågat mig vilken vikt jag avser att lägga på miljöaspekterna och om det bara är Stockholmsperspektivet som ska gälla vid utformandet av landets hamnstruktur. Först vill jag säga att det är riktigt som Michael Hagberg säger i sin interpellation att hamnutredningen, mer korrekt benämnd Hamnstrategiutredningen, nyligen lämnat sitt betänkande. Michael Hagbergs påstående att Hamnstrategiutredningen föreslår att en ny hamn byggs i Norvik i Nynäshamn är däremot helt felaktigt. Något sådant förslag lägger inte utredaren fram. Jag vill poängtera att jag inte tar ställning till byggandet av den nya hamnen eftersom byggandet av hamnar normalt är en kommunal fråga. Hamnstrategiutredningens huvuduppgift har varit att identifiera hamnar av särskilt strategisk betydelse för det svenska godstransportsystemet och föreslå regeringen vilka hamnar som ska ges prioritet i förhållande till övriga hamnar när det gäller statligt finansierad infrastruktur. Jag konstaterar också att utredaren pekat ut tio strategiska hamnar med spridning från Luleå i norr till Trelleborg i söder. Förslaget är nu ute på remiss till den 14 december och kommer att utgöra ett viktigt underlag till den infrastrukturproposition som regeringen avser att presentera för riksdagen nästa år. Många aspekter, däribland miljöaspekten, kommer att ha betydelse i detta arbete. Det är min ambition att den kommande infrastrukturpropositionen kommer att behandla infrastrukturfrågor som också berör den svenska hamnstrukturen.

Fru talman! Jag får tacka för svaret. Det ska bli spännande att i eftermiddag diskutera vår hamnpolitik. Jag vill understryka att det när det gäller vår transportpolitik är oerhört viktigt att vi lyfter upp miljöfrågorna. Att lyfta fram miljöaspekterna i hamnpolitiken har enorm betydelse. Regeringen måste ta ett samlat grepp och ta initiativ till forskning och utveckling när det gäller godsflödena i hela landet. Även här måste klimatpolitiken sättas i framkant. Vårt land behöver en nationell hamnpolitik så att hamnverksamheterna drar åt samma håll, konkurrensen blir på samma villkor och miljöfrågorna sätts i främsta rummet. I mångt och mycket är det i dag de större kommunernas hamnpolitik som gäller. De svenska hamnarnas verksamhet har vuxit med ca 20 procent sedan år 2000 och förväntas fortsätta att växa. Det är bra med sjötransporter. Det gäller att envist skapa förutsättningar med samlade infrastruktursatsningar runt hamnarna och få godsflödena att fungera både ekonomiskt och miljömässigt rätt. Jag vill nämna Oxelösunds och Norrköpings hamnar som i gott samarbete i samma infrastruktursystem bägge förklaras som strategiska i det svenska transportsystemet. Samarbetet mellan hamnarna kommer även att kunna ge stora synergieffekter. Fru talman! Jag vill fråga infrastrukturministern om de globala miljöfrågorna ska belysas tydligt i transport- och hamnpolitiken i den proposition som är på gång. Vi behöver ha en samlad hamnpolitik i vårt land, och jag undrar om ni kommer att ta med det som ett avsnitt i propositionen liksom att forskning kring trafikflödena med koppling till miljön och ekonomin måste förstärkas.

Fru talman! Jag delar statsrådets syn på det kommunala självstyret. Byggandet av Norviks hamn är en kommunal fråga, och Stockholms kommun beslutade om detta under våren. Om det är en felsatsning är det kommunen som också står för risken. Men det finns givetvis också frågor som berör staten när det gäller detta. Det handlar om järnvägsanslutningar, om väganslutningar och om kapacitet och bärighet på anslutande järnvägsnät. Mälardalen är en strategiskt viktig region. Här finns en stor marknad - kanske den största i landet - som också kräver en stor hamnkapacitet. Om det finns utrymme eller behov av en stor hamn i Norvik får framtiden utvisa. Vi kan konstatera att vi redan i dag har ett antal kustnära hamnar i Mälardalen. Vi har inlandshamnar i Västerås och Köping. Nyttjandet av sjöfarten och hamnarna är en strategisk fråga utifrån såväl näringsliv som miljö. Jag förutsätter att regeringen i kommande infrastrukturproposition hanterar sjöfartsfrågorna som de strategiska frågor de tveklöst är. Ca 90 procent av vår export levereras via sjöfarten. Då är hamnar, kombiterminaler och sjöleder mycket viktiga. En ödesfråga i det inre av Mälardalen är exempelvis utbyggnaden av slussen i Södertälje. Jag förväntar mig att den finns med i den kommande infrastrukturpropositionen. Nu har jag en sådan förhoppning. Den dialog som regeringen har fört i regionen och den grund man nu också förankrar det beslut i som man tänker ta genom utredningar, exempelvis Hamnstrategiutredningen och så vidare, och den ambition på infrastrukturområdet som jag noterar från regeringen gör mig lugn i dagsläget. Fru talman! Mot den bakgrunden förväntar jag mig också ett positivt besked i de här frågorna under våren i den infrastrukturproposition som regeringen kommer att lägga fram.

Fru talman! Det gläder mig att lyssna på infrastrukturminister Åsa Torstensson som just betonar att hamnfrågan är en kommunal angelägenhet. Jag tänker på det beslut som har tagits i Stockholms stad om att bygga ut en hamn i Norvik. Vad jag förstår finns det också en anledning bakom detta resonemang. Det handlar bland annat om tillförseln av varor. Det är också så att den hamn som finns i Stockholm ligger vid Värtahamnen, och det är inte alla varor som behöver passera genom hela Stockholms innerstad. Genom en hamn i Norvik ökar möjligheterna till miljövänliga transporter genom att transporterna förs utanför staden. För att inte heller föregå det arbete som regeringen gör vill jag säga att jag ser fram emot den infrastrukturproposition som kommer under våren 2008, och jag ser fram emot det samlade resonemang som kommer att föras när det gäller transporter - sjö- och havstransporter, järnväg, väg, flyg med mera - för vi behöver ju alla transportslagen för att kunna tillgodose transporter av varor och tjänster men också passagerartrafik. Jag tackar för de svar som infrastrukturministern har gett.

Fru talman! Jag tackar Michael Hagberg för den här interpellationen, även om det kanske skett något missförstånd, inte minst på grund av rubriken, Miljöaspekter i hamnstrukturen . Just frågan om miljöaspekterna är ju väldigt viktig. Om man då anlägger, som det har blivit här nu, ett Stockholmsperspektiv på detta kan man säga att Stockholm är en fantastisk hamnstad, men problemet är att så många stora fartyg som vi nu får in till Stockholm inte bör komma in till Stockholm av just miljöskäl. Stockholms hamn tar för närvarande emot 25 miljoner passagerare. Det handlar om Finlandstrafik, kryssningstrafik och så vidare. Det är ett betydande antal, betydligt mer än Arlanda, som hamnar på ungefär 17 miljoner om året. Det handlar alltså om utomordentligt stora volymer av personer. Men när det gäller gods av olika slag - olja, styckegods och så vidare - är det väldigt angeläget att se till att transporterna inte behöver gå genom Stockholms mycket känsliga skärgård. Därför håller jag med dem som säger att Hamnstrategiutredningen är väldigt viktig av den anledningen att vi måste se till att av olika skäl föra godset till andra ställen i så stor utsträckning som möjligt. Jag håller till exempel med Jörgen Johansson om att Västerås, Köping och även Hässelby är väldigt viktiga mottagare av gods inne i Mälaren och att detta kräver en upprustning av Södertälje sluss. Men i övrigt har vi på östkusten viktiga hamnar i Gävle, Kapellskär, Nynäshamn, Södertälje, Oxelösund, med sina enormt goda förutsättningar att ta emot gods med tanke på djupet där, och även Norrköping. Jag ser framför allt satsningen på Norvik som en väldigt viktig miljöinvestering. Vi måste långsiktigt se till att inte få in så mycket gods i centrala Stockholm som det nu är fråga om. Det är här i närheten som det bor mycket folk - det bor ungefär två miljoner i detta område - och mycket av transporterna måste ske till det nya Norvik. Jag ser positivt på detta. Sedan måste man också lyfta blicken till andra delar av landet. Där spelar Hamnstrategiutredningen också en väldigt viktig roll. Jag brukar alltid, trots att jag bor på den här sidan av landet, säga att det inte finns någon enskild plats som är så viktig för Sverige som Göteborgs hamn. Där måste vi se till en sak som jag har observerat, nämligen att transporterna på land till Göteborgs hamn är en väldigt känslig fråga som man måste fundera på. Om den enda bron som finns dit ut skulle brista till exempel skulle det få vådliga konsekvenser. Vi har också i söder väldigt viktiga hamnar, nämligen Ystad, Trelleborg och Helsingborg, av andra skäl. Men alla dessa hamnar, särskilt Ystad och Trelleborg, visar ju upp en enorm tillväxt som har att göra med att handeln med de gamla östländerna, Polen och andra länder söderut, växer till sig. Här finns det också mycket att göra. Det jag framför allt ville säga, fru talman, var att interpellationens namn, Miljöaspekter i hamnstrukturen , är synnerligen viktigt att beakta just för Stockholm. Vi behöver mindre gods till Stockholm, speciellt in i Stockholms centrum.

Fru talman! Det är mycket riktigt så, som Michael Hagberg efterlyser, att miljö- och klimatfrågan i allra högsta grad kommer att utgöra den dominerande styrningen för kommande transportpolitik. Klimatutmaningen är en av de största utmaningarna för transportsektorn. Men i Michael Hagbergs interpellation finns ett fokus på Stockholm och Stockholmsperspektivet. Han kritiserar Hamnstrategiutredningen på ett sätt som gör att jag undrar om Michael Hagberg de facto har läst Hamnstrategiutredningens förslag. Hamnstrategiutredningen har ju visat på vikten av att vi klarar av att lägga fokus på ett antal strategiska hamnar från Luleå till Trelleborg för att därtill ha en bra landinfrastruktur, som är den nationella statliga politikens roll, just för att vi ska finna en hamnstruktur som har ett tydligt miljöperspektiv och tydlig effektivitet beträffande logistiken. Det är i allra högsta grad anledningen till att utredaren, parallellt med Hamnstrategiutredningen, också har lämnat ett förslag om en kombiterminalutredning just för att finna en transportkedja som är klimateffektiv och ekonomiskt effektiv för godstransporter, allt i syfte att stärka sjöfartens roll i transportkedjan. För svensk del är det väldigt viktigt att den är effektiv, både klimatmässigt och ekonomiskt. Frågeställningen om Stockholmsperspektivet tolkar jag alltså som att Michael Hagberg inte har lagt så mycket kraft på att studera det förslag som utredaren har lämnat och det, tycker jag, gedigna underlaget från utredaren och utredningen i sig, som den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte. Jag kommer efter remissomgången att ta del av vad remissinstanserna har svarat på det i mitt tycke mycket intressanta underlaget om strategiska hamnar. Naturligtvis pågår parallellt med detta ständigt ett arbete med forskning och det underlag som regeringen har att ta till sig när det gäller just kommande inriktningsmål i syfte både att klara av ett omvärldsperspektiv och att klara av det vi känner till i dag: den stora klimatutmaning som bara kommer att bli än tydligare, men också nya tillväxtkorridorer och nya möjligheter att skapa en infrastruktur som skapar jobb och tillväxt i alla delar av landet. Det handlar alltså om allt annat än att man har en Stockholmsfixering. I stället gäller ett tydligt perspektiv på att hela landet har och spelar en stor roll i att hitta ett effektivt transportsystem.

Fru talman! Jag får tacka för infrastrukturministerns kommentarer. Det gläder mig att stor vikt kommer att läggas på miljöfrågorna när det gäller infrastrukturpropositionen, som tydligen ska lämnas i vår enligt Jörgen. Jag tycker att det är bra om ni är så effektiva att ni får till det redan till våren. Jag hade trott att det skulle bli till hösten. Det är glädjande! Det känns faktiskt som om vi är på väg att få en samlad hamnpolitik i vårt land. Jag tycker att det har varit fixerat kring Stockholm. Det är precis som Andrén sade alldeles nyss: När det gäller persontransporter är Stockholms hamnar naturligtvis outstanding , men när det gäller godstransporter är det oerhört viktigt att man kan styra transporterna till andra hamnar än inne i centrala Stockholm, vilket vi har gjort i alldeles för många år. Ett exempel är Värtahamnen och all den olja som har kommit in där genom åren, även om det har blivit mindre av det nu. Jag tänker också på andra gods- och lastbilar som ska trassla sig igenom stan. Det är gott att vi kommer att kunna få spridning på de här godstransporterna på ett annat sätt i vårt land. Jag hör också att man kommer att diskutera på vilket sätt vi kan bredda forskningen när det gäller godsflödena i korridorer och annat så att vi på så sätt kan miljömässigt styra godstransporterna ut till produktionen. Produktionen av olika produkter finns ju inte direkt i storstäderna, utan den finns utefter hela kusten och upp emot Göteborg. När vi fortsätter att diskutera utsläppsrätter skulle jag också vilja veta om regeringen avser att ta med transportsektorn i handeln med utsläppsrätter. Det är som Åsa Torstensson sade alldeles nyss: De frågorna måste lyftas upp. Det här är en sektor som inte är riktigt med på vagnen än. Har regeringen för avsikt att ta med transportsektorn i den delen så tar vi ytterligare ett steg mot ett bättre miljötänkande i vårt land.

Fru talman! Det jag ser som den stora vinsten när det gäller hamnen i Norvik är ju att den kommer att frigöra möjligheter att öka persontransporterna i bland annat Värtahamnen men också tillgodose behovet av transport av varor, flöden, i hela Stockholmsregionen. Då menar jag inte bara Stockholm utan jag menar områdena runt omkring. Det är trots allt så att i den här regionen bor en fjärdedel av Sveriges befolkning. Jag tycker att det understryker behovet av att det finns en väl fungerande infrastruktur, inte bara i Stockholms stad utan i mycket närbelägna områden. Därför tycker jag också att det beslut som fattades i Stockholms stad är positivt för hela regionen.

Fru talman! För att ytterligare uppehålla mig och oss vid miljöaspekten skulle jag vilja aktualisera en annan fråga som har samband med detta, nämligen hur de stora fartygen ligger i hamn. Nästan alla större fartyg är ju utrustade med två sorters maskineri, dels ett för att driva fartyget framåt, dels ett för att generera elektricitet. Den tidigare finansministern Pär Nuder hade vid något tillfälle en god idé som jag ser det. Han hade säkert många, men särskilt en gång i samband med en stor mässa eller överläggning i Göteborg aktualiserade han frågan om man skulle kunna leverera skattebefriad elektricitet till de fartyg som lägger till i hamnar så att de slapp köra generatorerna. Vi ser ju överallt att de kör sina generatorer. Att stimulera dem till att använda bättre elektricitet är också, även om det inte är en jättestor fråga, en miljövänlig åtgärd. Jag skulle gärna vilja höra om infrastrukturministern är beredd att bereda också denna fråga tillsammans med infrastrukturpropositionen.

Fru talman! För ovanlighetens skull skulle jag vilja säga att jag instämmer i Åsa Torstenssons svar på den här interpellationen. Det är precis som sagts här, att när det gäller Norviks hamn konstaterar Hamnstrategiutredningen att det kommer att byggas en hamn i Norvik - punkt. Sedan tar man inte vidare ställning. Man kan inte ta ställning till en hamn som inte finns. Det är ganska enkelt. Det som är tråkigt är att Michael Hagberg i den här interpellationen försöker hävda att det finns något slags Stockholmsperspektiv på hela hamnpolitiken i Sverige. Om det skulle finnas ett perspektiv när det gäller någon stad eller region är det väl snarare ett Göteborgsperspektiv som finns på hamnpolitiken i Sverige. Allting beträffande sjöfart utgår i alla fall från Göteborg. Det tror jag att alla som har varit inne i transportsektorn kan ha uppfattat. En annan sak som jag också noterar är att jag aldrig har träffat en hamnledning - och jag tror att jag har träffat de allra flesta åtminstone från de större hamnarna - som inte har sagt att de har ambitionen att ha den mest miljövänliga hamnen och att de ska arbeta för att ha en global miljöstrategi för att se till att de har en effektiv hamn och framför allt en attraktiv hamn. Jag tror att alla hamnar har samma ambitioner, och då borde detta vara väldigt bra. Det här sättet att försöka ställa den ena hamnen mot den andra tycker jag är väldigt tråkigt. Alla i salen just nu utom infrastrukturministern kommer faktiskt från östkusten. På västkusten har man ju löst detta på ett alldeles föredömligt sätt. Man har nämligen ett samarbete mellan tre av de allra största hamnarna där man har fördelat godset mellan sig. En del går till Varberg, en del går till Uddevalla och huvuddelen går till Göteborg. Tänk om vi på östkusten kunde sätta oss ned och föra samma diskussion. Då behövde vi inte ha denna diskussion om vem som är störst, vem som är bäst, vem som är starkast, vem som växer mest, vem som inte växer mest och framför allt vem som ska få de infrastruktursatsningar som ska komma med Hamnstrategiutredningen. Jag måste också säga att jag inte delar Michael Hagbergs uppfattning att vi ska ha en nationell hamnpolitik. Jag tror att det skulle vara dumt, och det skulle vara krångligt. Då skulle man också behöva ta ett statligt ansvar för hamnarnas mark och hamnarna som sådana. Jag tror att det är utmärkt att det är kommuner, i enstaka fall också någon privatperson, som äger hamnar i dag. Det är på det sättet man ska arbeta med det här. Jag skulle också vilja säga att forskningen när det gäller trafikfrågorna självklart ska fortsätta. Sjöfarten är en oerhört väsentlig del. Alla partier i denna sal är fullständigt överens om att vi måste överföra mer av godsflödena till sjöfarten och mindre till vägtrafiken. Där tror jag att vi är helt eniga. När det gäller Norviks hamn är Stockholmsregionen inne på att huvuddelen av det gods som går från Norviks hamn också ska gå via järnväg på olika sätt. Man är beredd att investera i just järnväg för att kunna klara av att få denna nya stora hamn. Slutligen skulle jag vilja säga så här: Låt oss inte göra hamnfrågorna i Mälardalen till något som man ska kämpa mot varandra om. Låt oss i stället samarbeta så att vi får ett bra samarbetsavtal mellan de olika hamnarna, för jag är helt övertygad om att detta går att få fram om bara viljan finns.

Fru talman! Michael Hagberg hänvisar återigen till att det har varit Stockholmsfixerat så fort vi har pratat om hamnstrategier. Jag kan inte hålla med om det. Skulle det på något sätt ha varit så utifrån en allmän debatt beror det väl snarare på att Stockholmsregionen i sig har varit aktiv i hamndiskussionen utifrån att det just är en lokal och regional fråga, väldigt kommunalt styrd. Både Gunnar Andréns kommentar och Börje Vestlunds kommentar om Göteborgs hamn visar naturligtvis på att Göteborgs hamn som Nordens största hamn också har mycket höga ambitioner att bli än större och att ta till sig än mer verksamhet i förhållande till andra hamnar i EU för att just kunna bli en tydligare hamnnod i det nordiska perspektivet. Upplevelsen av fixering beror antagligen på vilket geografiskt område man befinner sig i. Men det är bra att det förs en aktiv diskussion om hamnens roll i en aktiv transportpolitik. Det är jag den första att bekräfta. Därmed kommer också Gunnar Andrén in på någonting som inte ligger specifikt i interpellantens frågeställningar. Det är sjöfartens miljöpåverkan, inte hamnstrukturerna i sig. Det är klart att sjöfarten i sig inte är lika med god miljö. Sjöfarten i sig har stora utmaningar att ta sig an. Det arbetet pågår också till stor del inom sjöfarten och med den svenska rederinäringen på ett mycket aktivt sätt. Utifrån svenska rederiers perspektiv är det här naturligtvis ett konkurrensredskap som det är otroligt viktigt att det också får ett stort internationellt genomslag, eftersom sjöfart liksom flyg är av internationell karaktär. Vad gäller transportsektorn generellt i handeln med utsläppsrätter är det precis i linje med vad alliansregeringen anser bör ingå i handeln med utsläppsrätter. Nu går vi vidare med flyget som i ett EU-sammanhang inkluderas i handeln med utsläppsrätter. EU går i det sammanhanget före. Målet är att hela transportsektorn ska inkluderas i detta. Det är transportsektorn som står för den största utmaningen när det gäller att ta sig an klimatfrågor. När vi pratar om hamnar och Hamnstrategiutredningens roll vill jag återigen förtydliga att det är fråga om kommunala hamnar, precis som Börje Vestlund sade. Staten tänker inte ta över några hamnar. Staten är intresserad av att hitta en struktur av prioriterade strategiska hamnar. Anledningen är att hitta en bra, säker och effektiv landinfrastruktur som stärker en effektiv transportkedja och skapar bra övergångar för de olika transportslagen.

Fru talman! Jag vidhåller att infrastrukturministern är på väg mot en nationell hamnpolitik. De hamnar som ska utses ska kläs med gott miljötänkande, har jag fått löften om. De ska kläs med god infrastruktur runt hamnarna så att godsflödena blir bra och miljöriktiga. Det ställs krav på att hamnarna ska vara öppna dygnet runt så att de kan utnyttjas på ett bra och effektivt sätt. Då driver väl regeringen på. Jag säger inte att regeringen ska äga hamnar. Kommunerna kan äga sina hamnar. Det finns företag som äger hamnar. Jag är inte ute efter ägandet utan ett samlat grepp så att vi drar åt samma håll. Då kan vi lyfta upp de viktiga frågorna om hamnverksamheten, och det är frågor som infrastrukturministern har nämnt här. Miljöfrågorna ska sättas i främsta rummet. Miljöfrågorna rör gods i hamnen, från hamnen och ut i produktionen. Det är oerhört viktigt. Jag är faktiskt tacksam över de svar jag har fått. Jag ser att man tänker lite bredare än tidigare när det gäller en samlad hamnpolitik i vårt land. Det kommer att bli till glädje för miljön. Jag ser också fram emot när vi får se de program som även tar med transportsektorn i handeln med utsläppsrätter. Det är oerhört viktigt, och det var tydligen också på gång.

Fru talman! Jag har en kort kommentar om utsläppen från sjöfarten. Vi har diskuterat att det skulle vara det mest positiva. Vi har de senaste månaderna sett att det kanske inte helt och hållet har varit alldeles positivt. En del saker om sjöfart har kommit fram som det är bra att beakta i debatten. Jag reagerar när man ställer miljötänkande mot att man bygger en ny hamn i Norvik. Resonemanget om detta går inte ihop. Det ena står inte mot det andra. Det finns i alla hamnar i dag, var de än befinner sig i landet, ett stort miljötänkande. Det kan vi som har varit runt i svenska hamnar konstatera. Det tråkiga är när saker och ting ställs mot varandra, till exempel miljötänkande i förhållande till att bygga Norviks hamn. Man försöker att ställa byggandet av Södertälje sluss mot att bygga Norviks hamn. Det finns en lång rad saker som görs. De har inte med varandra att göra. Det ena kan byggas utan det andra. Det som saknas i sammanhanget och i Östersjöområdet är att vi inte har ett gemensamt samarbete. Hur ska vi organisera hamnverksamheten tillsammans mellan de olika huvudmännen? Det är tråkigt. Det var inte ämnet för dagens debatt, men det är där det skorrar. Alla hamnar - oavsett om de heter Norrköping, Oxelösund, Södertälje, Västerås, Stockholm eller Gävle - vill vara Stockholms hamn. Detta går inte ihop, fru talman, utan man måste hitta ett samarbete mellan hamnarna för att nå dithän.

Fru talman! Just nu känns det som att jag är överflödig i debatten. Jag kan rekommendera Börje Vestlund och Michael Hagberg att ta debatten om miljö kontra Norviks hamn i deras riksdagsgrupp. De får lösa frågan där. Jag anser, fru talman, att den debatt som interpellanten lyfte upp handlade om Hamnstrategiutredningen. Den frågan har jag besvarat. De flesta allmänna hamnar fungerar som antingen nationella, regionala eller lokala logistiknoder. I det fortsatta arbetet är det viktigt att hamnarna används av flera trafikslag för omlastning eller lagring. Det är därför som också Hamnstrategiutredningen, det remissunderlag som nu är ute, som vi väntar på att få tillbaka till departementet, ska vara en del av den framtida infrastrukturplaneringen. Det är oerhört viktigt att alla trafikslag har en väl fungerande samverkan. Det är nödvändigt för att ha en internationellt sett konkurrenskraftig transportkedja. Här står otroligt stora utmaningar på spel. Förutom att vi ska ha en klimateffektiv transportkedja har vi en stor utmaning i att våra transportkedjor och vår logistik ska vara effektiva så att vi kan fortsätta att ha internationellt sett konkurrenskraftiga jobb.