Migrationsverkets skulder till kommunerna

Fru talman! Det här är en interpellationsdebatt som är snarlik den debatt som vi alldeles nyligen har haft, men Boriana Åberg har frågat mig om jag bedömer att Migrationsverket kommer att vara klara med utbetalningarna till kommunerna innan årsskiftet och om jag och regeringen ämnar vidta åtgärder för att Migrationsverket ska göra de försenade utbetalningarna.

Den stora ökningen av antalet asylsökande under 2014 och 2015 ledde till att kommunernas ansökningar om ersättning ökade kraftigt. Det tidigare administrativt krävande ersättningssystemet för kommunernas mottagande av ensamkommande barn bidrog till fördröjningar i handläggningen. Systemet medförde en lång eftersläpning från att den faktiska kostnaden uppstod till dess att kommunerna eftersöker ersättning och sedan slutligen får betalt av Migrationsverket.

För att effektivisera utbetalningarna till kommunerna införde regeringen den 1 juli 2017 ett nytt ersättningssystem för kommunernas mottagande av ensamkommande barn. Det nya ersättningssystemet bygger i större utsträckning på schabloner som betalas ut automatiskt utan att kommunen behöver ansöka om ersättningen. Införandet av det nya ersättningssystemet har effektiviserat utbetalningarna till kommunerna för kostnader som uppstått från och med den 1 juli 2017. Kommunerna har fram till den 31 december 2017 möjlighet att ansöka om ersättning för kostnader som har uppstått innan det nya ersättningssystemet infördes.

Bland annat för att i högre takt kunna betala ut äldre anspråk om ersättningar föreslås en ökning i höständringsbudgeten 2017 med 6,3 miljarder kronor av det anslag inom utgiftsområde 8 som ska finansiera de statliga ersättningarna till kommuner och landsting.

Migrationsverket bedömer att de kan betala ut större belopp till kommuner och landsting under 2017 än vad som tidigare har antagits, bland annat genom direkta delutbetalningar. Delutbetalningarna innebär att Migrationsverket betalar ut en större andel av de sökta ersättningarna i inkomna och ännu inte avslutade ärenden. Genom denna hantering kommer Migrationsverket således att kunna betala ut en större del av ersättningsanspråken under 2017 än vad som tidigare har prognostiserats. Kontroll och sedvanlig handläggning av de ersättningsanspråk som delutbetalas kommer i stället att ske under 2018.

Det är mitt inledande svar.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag noterade att det var exakt samma svar som Lotta Finstorp fick. Jag har också i mitt inlägg vissa upprepningar som jag ska försöka framställa på ett annat sätt, men jag vill inte på något sätt förringa vikten av den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska inte förtiga att Migrationsverket har hanterat sina skulder till kommunerna på ett väldigt dåligt sätt. Det har ställt till mycket problem för kommunerna och fortsätter att göra det för de flesta kommuner, inte bara i Skåne som min interpellation handlade om utan även i resten av landet.

Enligt de senaste siffrorna som jag har är staten fortfarande skyldig kommunerna 10 miljarder. Det är en ofantlig summa pengar som kommunerna får ligga ute med. I min kommun, Kävlinge, har vi tvingats låna pengar för att betala de anställdas löner. Kävlinge är ändå en kommun med väldigt bra ekonomi. Det finns många som har det mycket värre.

Min kollega Lotta Finstorp ställde frågan, och jag kan också göra det, om det är meningen att kommunerna ska agera bank åt staten. Det är omoraliskt. Det räcker inte att Migrationsverket har intentionen att betala. Man sa förra året att man jobbade på, att belastningen på systemet blivit mindre och att man skulle jobba snabbare, men så blev det inte.

Frågorna som infinner sig är: Vilka räkningar ska kommunerna strunta i att betala? Eller vilka verksamheter ska kommunerna dra ned på? Är det skolan, barnomsorgen eller äldreomsorgen? Vi kan vända på perspektivet: Vad händer om en individ har skulder till staten? Har staten överseende med individens problem? Nej, det är raka vägen till Kronofogden. Du ska betala, och du ska betala saftiga böter på beloppet du är skyldig.

Jag undrar om ministern skulle kunna tänka sig att ändra lite på systemet så att kommunerna inte ska skicka in en ansökan som lämnas till Migrationsverkets godtycke utan att man i stället skickar en räkning på sina kostnader. Man kan ha förtroende för att kommunerna inte försöker lura staten.

Vi vet att man på Migrationsverket har varit väldigt godtrogen när det gäller andra bedömningar, till exempel ålder på asylsökande då 40-åringar har betraktats som 18- eller till och med 15-åringar bara på grund av det som de själva har sagt.

Det skulle vara klädsamt om Migrationsverket kunde ha förtroende för de bedömningar som kommunerna gör och om de inte ifrågasatte alla kostnader, på ett sätt som man själv betraktar som närapå ohederligt.

Fru talman! Det här är två nästan identiska debatter. Därför delar jag upp mig lite.

Jag lyssnar med intresse, framför allt på att ministern nu utlovade att det kanske inte skulle vara mer än 4-5 miljarder kvar vid årsskiftet. Det låter bra. Men med tanke på att Morgan Johansson i oktober förra året sa att vi skulle vara i balans vid föregående årsskifte tar jag siffrorna med en nypa salt. Jag misstror inte ministern. Hon har säkert fått uppgifterna från Migrationsverket. Men jag litar inte riktigt på Migrationsverket i frågan. De kom som sagt med felaktiga uppgifter vid förra årsskiftet.

Den stora tillströmningen av asylsökande kom hösten 2015 och våren 2016. Trots detta har man inte förändrat regelverken och hittat enklare sätt att hantera ersättningarna. Jag förstår inte varför det ska vara så komplicerat. Vi ska inte behöva ha luddiga regelverk som leder till rättstvister om vilka poster man ska få ersättning för eller inte. Lagar och förordningar från regeringen borde vara så pass tydliga att kommunerna enkelt kan bedöma vad de kommer att få ersättning för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med den osäkerhet som råder nu - jag instämmer i det Boriana säger och som Lotta nämnde tidigare - finns det risk att kommunerna börjar snåla ordentligt på mottagandet eftersom de inte riktigt vet vad de kommer att få betalt för. Det kan inte vara det regeringen vill när de skjuter till mer pengar till Migrationsverket för mottagandet. Det finns en stor risk i detta.

Jag har varit runt i olika kommuner och träffat socialtjänst, talat med tjänstemän och så vidare. De känner en osäkerhet när det gäller vad kommunerna kan erbjuda och vilka kostnader de kan ta på sig eftersom de inte vet vad de får täckning för. Jag tycker att ministern ska ta det på allvar. Det kan inte vara avsikten.

Jag är fortfarande lite fundersam. Ministern säger nu att hon är nöjd med att vi har ett nytt system. Men när jag frågade förut om det nya systemet med a conto-utbetalningar och sådant verkligen gäller all form av mottagande eller om det bara gäller ensamkommande barn var ministern osäker och ville återkomma om det. Ändå får jag en bild av att ministern menar att vi har ett helt nytt system som ersätter det gamla. Jag vill ha svar på om det nya systemet med a conto-utbetalningar gäller all form av mottagande, eller om det bara gäller mottagande av ensamkommande barn.

Fru talman! Boriana Åberg, Moderaterna, har ställt nästan samma interpellation som Lotta Finstorp, Moderaterna, har ställt till mig i kväll. Men tonläget är betydligt högre. Jag tycker att det är viktigt med en respektfull och ödmjuk debatt.

Jag känner som sagt den här världen ganska väl och vet mycket väl vilken frustration man upplever och har upplevt ute i kommunerna. Men att beskriva det på det sätt som Boriana Åberg gör tror jag inte gynnar utvecklingen. Jag tror att det som gäller är samverkan och samarbete.

Min fråga tillbaka till Boriana Åberg skulle kunna vara om Kävlinge, hennes kommun, nu har valt att ansluta sig till avtalet om e-tjänster. I så fall är man med i det nya systemet och får möjlighet till kontinuerligt informationsutbyte som underlättar för samverkan, samspel och utbetalningar till respektive kommun. Jag tror att det är viktigt att vi försöker lösa uppgiften ihop på det sättet.

Jag vill också erinra Boriana Åberg om att det system som hon kritiserar så kraftfullt, och som prövades 2014 och 2015 när det kom så många, är ett system som hennes regering hade ansvar för och som den här regeringen har valt att arbeta bort. Vi har valt att låta Migrationsverket komma fram med ett nytt och mycket enklare system.

Jag uppskattar att Jan Ericson tydligtvis har arbetat tidigare för att systemet skulle förenklas i den riktning som man nu har gjort. Den typen av förändringsarbete är viktigt för att vi ska kunna hitta bra system. Sedan måste det finnas respekt för att det tar tid. I det gamla systemet hade man ett år på sig att eftersöka. Hösten 2015 kom det 10 000 på en enda vecka i november. Då prövades systemet. Efter det har man alltså ett år på sig att eftersöka detta.

Ungefär vid den tidpunkten började också resonemangen om att finna ett nytt system. Och ett nytt system är på plats sedan sommaren. Jag vet inte riktigt hur man skulle ha kunnat hantera de erfarenheter man har av det tidigare systemet som man inte var nöjd med och samtidigt hitta ett nytt system på ett snabbare sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jan Ericson! Jag skulle gärna vilja svara rakt av på din fråga, och jag tror att jag har svaret. Men det finns risk för att jag inte kan nyansera det fullt ut. Jag vet att vi kommer att ses den 19 december. Då kommer du också att fråga mig om balansen på utbetalningarna som är kvar. Och jag ser fram emot att få den frågan den 19 december. Vi återkommer alltså till den delen.

Fru talman! Jag beklagar om statsrådet uppfattade min ton som konfronterande eller ohövlig. Det var inte min mening. Det kan vi tillskriva mitt sydländska temperament.

Jag är väldigt orolig över Migrationsverkets skuld till min kommun. Jag pratade med kommunalrådet i dag, och det rör sig om 60 miljoner. Det är mycket pengar, som skattebetalarna står för. Det är min uppgift att se till att det inte fortgår längre än till den 31 december. Jag har uppfattat det som ett löfte, i princip, från ministern att Migrationsverket ska reglera sina skulder till Kävlinge och de andra kommunerna.

Nu ska vi återgå till frågan om Migrationsverkets bestridande av kommunernas kostnader. Lotta Finstorp berättade om sina erfarenheter. Jag ska berätta om erfarenheter från Skåne.

Örkelljunga är en kommun som tog ett enormt stort ansvar. De har fått avslag på i stort sett hälften av sina fordringar på Migrationsverket. Dessa skulder har uppkommit på grund av att barnen och ungdomarna som har kommit till Örkelljunga har haft särskilda behov i skolan. I princip 100 procent av dem som kom har dessa behov eftersom de inte har fullgången skolgång, om alls någon skolgång.

För att kunna fungera i det svenska samhället, med alla krav som ställs, måste man kunna läsa, skriva och ha en bra utbildning. Därför är det extra stötande att Migrationsverket lämnar avslag till exempel för att dessa asylsökande barn, som de kallas, påbörjade sin utbildning i gymnasieskolan efter att de hade fyllt 18 år. Då omfattas de inte av asylersättningsförordningen.

Vi vet alla om problemen med åldersbestämningen. Folk har lockats att säga att de är yngre men har sedan bedömts vara äldre. Men om de en gång har fått komma till en kommun och kommunen har avsatt resurser för att hjälpa dessa barn eller ungdomar att lyfta sina kunskaper och sin utbildning ska Migrationsverket inte bestraffa kommunen för det. Det är omoraliskt.

En annan anledning till att begäran om ersättning för kostnader förknippade med utbildning avslås är att dessa ungdomar har blivit kommunplacerade. När de är kommunplacerade kommer det inte några nya pengar från ovan. Någon måste betala dessa kostnader. Antalet ungdomar som kom 2015 och fördelades på kommuner kan inte ha varit någon överraskning för Migrationsverket. Man måste ha kunnat förutse de extra behoven och svårigheterna för dessa ungdomar att få en bra framtid i Sverige. Alternativet är mycket värre: att lämna dem utanför utbildningssystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag är fortfarande lite fundersam. Ministern säger att dagens regering ärvde det här systemet från den tidigare regeringen. Så var det naturligtvis. Det var det systemet som gällde tidigare. Men då var det förhållandevis få asylsökande jämfört med 2015. Då handlade det också om mycket mindre summor som kommunerna hade i fordran.

När det blir en så här stor volym av asylsökande och samtidigt handlar om så mycket pengar tycker jag att regeringen har varit lite senfärdig med att se över systemet för att få det att fungera.

Jag konstaterar också att ministern vill fundera över den fråga som jag har ställt till den 19 december, så vi får återkomma till den då.

En sak kan vi konstatera, och det är att regeringen och Migrationsverket tyvärr skyfflar över alla problem på kommunerna och i viss mån på landstingen. Det handlar om bostäder och om skola. Skolan är kanske den allra största frågan för kommunerna, precis som Boriana nämner. Många av dessa unga har väldigt stora behov i skolan, och det finns inte personal, inte tolkar, inte psykologer och inga särskilda resurser tillgängliga i den mängd som skulle behövas. Dessutom kostar det stora pengar.

Jag nämnde gode män i mitt första anförande. Det är ett ganska stort problem både att hitta gode män till alla ungdomar och att betala dem. Det är en fråga som hänger väldigt mycket i luften hur detta ska ersättas av Migrationsverket. Till detta kommer sjukvårdskostnader och kostnader för tandvård.

Min konkreta fråga till ministern är om hon är beredd att prata med Migrationsverket för att få Migrationsverket att förstå att det inte är läge att vara småsint, utan det gäller att snabbt göra rätt för sig så att kommunerna kan göra ett bra arbete.

Fru talman! Då vill jag säga till Boriana Åberg att jag inte vill stå här i dag och behandla vare sig Kävlinges eller Örkelljungas ersättningsanspråk. Jag tror inte heller att det är riksdagsledamotens avsikt att vi här i riksdagens kammare ska avgöra om Migrationsverket har bedömt en ansökan från en kommun rätt eller fel.

Det som jag har sagt i debatten och som är regeringens besked är att vi på alla sätt under åren sedan det höga mottagandet under 2015 - som inleddes redan 2014 - har gjort väldigt stora insatser för att detta ska fungera på ett så bra sätt som det är möjligt med det väldigt höga mottagande som Sverige har haft och har.

Regeringen tillför redan i höstbudgeten drygt 6 miljarder kronor för att Migrationsverket ska göra sitt yttersta för att hantera utbetalningarna på ett bra sätt. Jag har också redovisat i debatten att man jobbar intensivt med detta. Man har mångdubblat antalet anställda som arbetar med frågan. Man har nu en högre andel av utbetalningar i prognosen än vad man hade för bara någon månad sedan. Utbetalningarna är i dag uppe i över 44 miljarder kronor. Det gör att Migrationsverket kan nå en balans på mellan 4 och 5 miljarder vid årets slut.

Jag vill också understryka att vi från regeringen på alla sätt vill ha en nära samverkan med kommunerna. Vi har en bra dialog med Sveriges Kommuner och Landsting. Vi tycker inte alltid helt lika, och så ska det inte vara. SKL driver naturligtvis kommunernas intressen i den här frågan och agerar på alla sätt för att regeringen å sin sida ska agera för att Migrationsverket ska klara uppdraget att betala ut de ersättningar som har att göra med det äldre ersättningssystemet. Det är viktigt att vi nu sätter punkt för det, så att vi kan gå över till det nya, mer schabloniserade ersättningssystemet via den nya e-tjänsten som står till kommunernas förfogande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen arbetar med frågan. Vi kommer såklart att föreslå också andra åtgärder, om vi bedömer att det blir läge för att ytterligare agera i denna fråga.

Fru talman! Självklart är det inte meningen att vi ska diskutera enskilda kommuner. Frågan är principiell, och det handlar om hela landet. Men det är alltid bra ta upp ett konkret exempel som illustrerar det som man säger. Om inte annat skänker det lite mer trovärdighet i diskussionen. Det ger också förtröstan hos dessa kommuner att någon har sett att saker och ting inte fungerar som de ska och är beredd att åtgärda problemet. Just nu kan vi inte åtgärda det, men jag hoppas verkligen att de goda intentioner som ministern ger uttryck för blir verklighet.

Debatten handlar i grund och botten om att det är dåligt när den ena parten, kommunerna, påtvingas nya skyldigheter hela tiden, också med hot om sanktioner, medan den andra parten, Migrationsverket, struntar i sin del av avtalet. Det är det som är kärnan i problemet.

Jag tycker att det är väldigt bra att ministern säger att det bara är 4-5 miljarder kvar av skulden till kommunerna. Men jag skulle gärna vilja veta: När kommer Migrationsverket att ha betalat alla sina skulder och hamnat på noll? Kommer Migrationsverket att reglera alla skulder utan kattrakande och ohederliga diskussioner om vilka kostnader som ska hänföras till vem?

Fru talman! Den avslutande frågan från Boriana Åberg går det inte att svara på. Det vet Boriana Åberg också, eftersom kommunerna har fram till den 31 december 2017 på sig att inkomma med anspråk och ansökningar om ersättning.

Det jag har redovisat här är att balansen kraftigt har minskat. Migrationsverket har ett pågående arbete med att klara uppdraget att avsluta utbetalningarna enligt det äldre ersättningssystemet, och detta sker skyndsamt.

Avslutningsvis vill jag tacka interpellanten och dem som har deltagit i debatten. Jag tycker också att det är en väldigt viktig debatt. Jag är väldigt mån om att det ska fungera i ett bra samspel mellan Migrationsverket och kommunerna.

Jag hoppas också att kommunerna ser - och det vet jag att de gör - att de asylsökande i en kommun kan bli nyanlända och också bli medborgare. Jag vet att de flesta kommuner har antagit omfattande visionsprogram där man gärna ser att kommunen växer och att man blir en starkare kommun om det blir fler medborgare.

Jag hoppas att man ser positivt på det uppdrag man har att också i det arbetet välkomna nya medborgare från andra länder och inte bara ser det som en kostnad.

Jag hoppas också att vi framöver kan diskutera satsningarna på välfärden, som är så viktiga även i detta sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack för en bra debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.