medicinsk forskning ut ett könsperspektiv

den 8 mars

Interpellation 2001/02:298

av Ulla-Britt Hagström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om medicinsk forskning ur ett könsperspektiv

Det finns ingen svensk lagstiftning vad gäller könsspecifika kliniska prövningar av läkemedel. Vid kliniska prövningar i USA förpliktigas däremot National Institutes of Health att utfärda riktlinjer för att kvinnor deltar i den kliniska forskningen. Det gäller såväl den rent biomedicinska som den mer beteendevetenskapligt inriktade forskningen. I Sverige kan man däremot i Läkartidningen läsa artiklar som "Könsperspektivet i klinisk forskning försummas @ ofta till nackdel för kvinnorna", "Därför uteslöt forskarna kvinnor ur sina studiepopulationer" osv. Paradoxalt är äldre kvinnor inte med i kliniska prövningar trots att de är de största läkemedelsanvändarna.

Varje år fördelar Vetenskapsrådet 10 miljoner kronor till genusforskning, varav en tredjedel går till nya projekt och två tredjedelar till pågående projekt. För år 2002 fördelar Vetenskapsrådet drygt 3 miljoner kronor för nya forskningsprojekt inom området medicin/hälsa/vård i ett genusperspektiv. Inom genusforskningen på medicinområdet studeras hur andra förhållanden än de rent biologiska påverkar hälsan.

Studier av reproduktion, könsspecifika sjukdomar eller olikheter i läkemedels effekter är inte genusforskning. Vad biologiska skillnader mellan könen betyder fysiologiskt, kliniskt och prognostiskt är en typ av forskning som t.ex. det nyligen inrättade Centrum för genusmedicin vid Karolinska sjukhuset kommer att bedriva.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande frågor till utbildningsminister Thomas Östros:

På vilket sätt avser utbildningsministern genom lagstiftning främja kvinnors deltagande i kliniska läkemedelsprövningar?

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att följa upp resursfördelningen till genusmedicin?