Mängdrabatt vid flerfaldig brottslighet

Interpellationsdebatt 26 mars 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 40 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Adam Marttinen har frågat mig om jag och regeringen tänker tillgodose riksdagens vilja att mängdrabatten vid flerfaldig brottslighet revideras så att fler brott genererar ett större påslag i straffmätningen.

Kampen mot brottsligheten är ett långsiktigt arbete som är högt prioriterat av regeringen. En central fråga för att minska brottsligheten och öka tryggheten är att förbättra förutsättningarna för polisen att utföra sitt uppdrag. Här utgör utbyggnaden av Polismyndigheten en viktig del. Vid årsskiftet var vi mer än halvvägs mot regeringens mål om 10 000 fler polisanställda, och ytterligare nära 3 000 polisstudenter är på väg ut i verksamheten de närmaste åren. Det är en glädjande utveckling som på sikt kommer att göra stor skillnad för ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.

Den som begår flera brott ska få ett straff som står i proportion till brottslighetens allvar. Påföljdssystemet måste på ett trovärdigt sätt kunna hantera fall där någon vid samma tillfälle döms för flera brott. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör föreslå ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett effektivt sätt att minska risken för flerfaldig brottslighet är att ingripa snabbare. Regeringen har beslutat om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål. Försöksverksamheten har lett till ökad lagföring, kortare handläggningstider och ökad kvalitet i utredningarna. Regeringen har därför beslutat att försöksverksamheten ska fortsätta till 2022 och att den från den 1 januari i år byggs ut till delar av samtliga polisregioner i landet. Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att utreda ett permanent snabbförfarande i brottmål och andra åtgärder för en snabbare lagföring av brott.

Vidare har regeringen under förra mandatperioden skärpt återfallsregleringen på så sätt att fler gärningar ska behandlas som återfall i brott. Snabb lagföring och en skärpt återfallsreglering är åtgärder som tillsammans motverkar och markerar samhällets avståndstagande från upprepad brottslighet.

Regeringen har också reformerat sexualbrottslagstiftningen, och Sverige har nu den strängaste lagstiftningen vi någonsin haft. Genom reformen höjdes bland annat minimistraffet för grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn från fängelse i fyra år till fängelse i fem år. Men det behövs ytterligare åtgärder för att stärka lagstiftningen när det gäller sexualbrotten.

Regeringen har därför beslutat att en utredning ska se över bland annat straffskalorna för sexualbrotten och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar. När straffen skärps för de enskilda brotten leder det också till att den samlade brottsligheten bestraffas strängare.

Regeringen arbetar dessutom vidare med genomförandet av 34-punktsprogrammet, vilket är det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige. Paketet omfattar ett flertal nya verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna, hårdare straff, åtgärder för att bryta tystnadskulturen samt ett bättre brottsförebyggande arbete. Budskapet är glasklart - brott ska aldrig löna sig.

Det är viktigt att bekämpa såväl brotten som deras orsaker. Regeringen är beredd att vidta ytterligare åtgärder för att minska brottsligheten och öka människors trygghet.


Anf. 41 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret, som man kan sammanfatta som en redogörelse för vad regeringen har gjort snarare än ett svar på den fråga som faktiskt framgick av min interpellation.

Den fråga som jag vill att debatten ska kretsa runt handlar om mängdrabatten för flerfaldig brottslighet. Sverigedemokraternas uppfattning skiljer sig från regeringens, och vi har tillsammans med andra partier i justitieutskottet riktat ett tillkännagivande till regeringen om att skärpa synen på flerfaldig brottslighet.

Tillkännagivandet innebär att det ska ske en betydlig skärpning genom att dagens form av mängdrabatt ersätts av ett nytt system där de tre grövsta brotten ska tillmätas hela straffvärdet innan den så kallade asperationsprincipen tillämpas. Det är en hållning som vi har kunnat acceptera utifrån att det ser ut som det gör i dag. Det skulle innebära en rejäl framryckning för straffmätningen för dem som begår väldigt många allvarliga brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För Sverigedemokraternas del skulle man kunna slopa mängdrabatten för i princip alla brott som begås mot andra människor. Vi tycker att straffmätningen har ett värde utifrån ett brottsofferperspektiv. När man begår väldigt många brott, kanske mot flera olika personer, som står under samma åtal blir man i princip bara dömd för ett brott mot en person. Därmed lämnas de andra brottsoffren och deras kränkthet åt sitt öde.

Nyligen dömdes en man för 49 våldtäkter mot barn och 153 fall av grovt sexuellt övergrepp. Eftersom det stod under samma åtal blev den samlade straffmätningen, inklusive alla de rabatter som fortfarande finns efter sex år med den socialdemokratiska regeringen vid makten, cirka fyra år på anstalt. Utslaget på respektive brott skulle det kunna mätas till en veckas fängelse per våldtäkt mot barn.

Det är något som Sverigedemokraterna tycker är väldigt anmärkningsvärt, att vi fortfarande har en lagstiftning som inte beaktar det samlade klandervärda i den mängd brott som begås när straff ska utmätas i domstol.

Om Sverigedemokraterna hade fått bestämma hade den här personen förmodligen aldrig kommit ut ur fängelset. Det tycker vi är en rimlig utgångspunkt för en person som är så uppenbart missanpassad till samhället, så hänsynslös mot andra människor och - ursäkta att jag talar klarspråk - så störd i huvudet att han kan begå 49 våldtäkter mot barn, av vilka det yngsta barnet var nedåt ett år.

Det är häpnadsväckande att vi har en regering som efter sex år vid makten anser att det är tillfredsställande att vi har det så här. Den största delen av straffrabatten i det här enskilda fallet är mängdrabatten, sett till antalet brott som har begåtts.

Nu har hela riksdagen - eller inte hela riksdagen men en majoritet i riksdagen - riktat ett tillkännagivande till regeringen om att något borde göras åt det här. Vi tycker att det är fel att man får så låga straff. Trots att man kan ha begått så väldigt många allvarliga brott som kan ha drabbat så väldigt många brottsoffer utmäts inte straff fullt ut för de brott som begåtts.

Tänker regeringen lyda det tillkännagivande som riksdagen har riktat till den om att skärpa straffen för upprepade brott?


Anf. 42 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Till att börja med tänker jag inte torka på mig någon kritik för att inte ha skärpt straffen. Det är nämligen precis tvärtom. Jag tror inte att det finns någon justitieminister - i historien, nästan - som har skärpt straff i lika stor omfattning som jag har gjort.

Vi har skärpt straffen för så gott som alla de grova våldsbrotten. Vi har skärpt straffen för de allvarligaste narkotikabrotten. Vi har skärpt straffet för det grova vapenbrottet. Vi har skärpt straffen för sexualbrotten. Det senaste vi gjorde var att skärpa straffen för bland annat grov våldtäkt. Vi ser över straffmätningen för sexualbrotten även nu, inte minst straffskalorna, för att kunna göra ytterligare straffskärpningar.

Detta har också fått genomslag. År 2019 dömde svenska domstolar ut sammanlagt över 10 000 fängelseår. Det är en ökning med 30 procent på bara två år. Antalet utdömda fängelseår har alltså ökat kraftigt under vår period. Det beror på att man dömer fler gärningsmän nu än man gjorde tidigare och att man dömer dem till längre fängelsestraff.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nej, jag tänker inte torka på mig någon kritik för att inte ha höjt straffen, för det har vi gjort - inte minst på det här området.

Det ser man också i kriminalvården. Vi har 1 000 fler frihetsberövade i dag än vi hade för ett par år sedan. Vi har 100 procents beläggning på anstalter och 100 procents beläggning i våra häkten, och Kriminalvården planerar att bygga ut med ytterligare ungefär 3 400 platser på tio år, alltså en ökning med 45 procent.

Ja, straffen har skärpts på så gott som alla områden vi pratar om här. Ja, det har fått genomslag i domstolarna. Ja, det har betytt att fler som begår brott nu sitter bakom lås och bom.

Då frågar Adam Marttinen hur man ska göra när det gäller mängdbrott, alltså många brott. Den diskussionen kan man såklart alltid föra. Utgångspunkten är att man ska ta hänsyn till den samlade brottsligheten. Det tycker jag är en rimlig utgångspunkt, för annars får man helt orimliga effekter.

Om vi skulle gå på Sverigedemokraternas linje fullt ut skulle det innebära att ett antal mindre brott plötsligt skulle ge mycket högre straff än straffet för ett grovt brott om man bara skulle plussa ihop allting.

Maxstraffet för stöld är två års fängelse. Maxstraffet för grov våldtäkt är tio års fängelse. Det skulle alltså räcka med fem stölder för att plötsligt kunna komma upp i samma maxstraff som för en grov våldtäkt. Jag tror att de flesta tycker att det är ganska orimligt.

Det är likadant med inbrott kontra grov våldtäkt. Minimistraffet för inbrott ligger på ett års fängelse, och minimistraffet för grov våldtäkt är fem års fängelse. Skulle alltså fem inbrott vara lika mycket värt som en grov våldtäkt? Det tycker jag också är helt orimligt.

Det blir effekten om man skulle gå Sverigedemokraternas linje hela vägen ut och bara plussa på straffen. Därför måste man hela tiden ta hänsyn till den samlade brottsligheten och göra en bedömning utifrån det.

Jag kan konstatera att vi har fått ett tillkännagivande. Ja, det har vi fått. Problemet med det tillkännagivandet är det inte finns någon finansiering. De partier som har gått samman om tillkännagivandet har inte skickat med pengar till det. Ni kunde komma överens om att vara för tillkännagivandet, men ni har inte kunnat komma överens om finansieringen av det.

Det går igen på punkt efter punkt. Senast Adam Marttinens parti hade något inflytande över beslutsordningen i den här kammaren, när ni drev igenom en budget ihop med Moderaterna och Kristdemokraterna, då underfinansierade ni kriminalvården med 300 miljoner kronor.

Likadant gör ni nu. Ni står här och pratar om högre straff, men när det verkligen gäller är ni inte beredda att också skjuta till pengar till kriminalvården. Ni har ingen gemensam finansiering för det förslag som ni har lagt fram.


Anf. 43 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Jag förutsätter att ministern är läskunnig och kan läsa de budgetförslag som respektive parti lägger fram för varje år. Där kan han notera att vi sverigedemokrater har haft betydligt högre ambitioner än regeringen för varje år som vi lagt fram en budget för i den här kammaren.

Slutligen i den delen av diskussionen kan man bara konstatera att det är regeringens uppgift att ta hand om Finansdepartementet. Riksdagen kan staka ut en riktning, där tillkännagivanden ska vara en utgångspunkt, för hur regeringen ska arbeta med kommande lagförslag. Det är väl den ordningen vi måste ha här. Det ska väl inte vara så att riksdagen har hela ansvaret för finansieringen av statens finanser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): Jo!)

Men för att återgå till det specifika ärendet: Det gäller mängdrabatten, och där får vi ett klart svar från regeringen att om man har begått en våldtäkt mot barn ska det vara precis lika illa som om man har begått 49 våldtäkter mot barn. Hur många brott man begår ska alltså inte spela någon roll för straffmätningen.

Vi har föreslagit från oppositionens sida att de tre grövsta brotten ska tillmätas sitt fulla straffvärde fullt ut innan den så kallade asperationsprincipen träder in. Jag har inget problem med att det skulle leda till att vissa personer får längre fängelsestraff än en person som bara begått brott mot en person.

Jag har inget problem med den principen, men den principen har regeringen problem med. Det är just det problemet som har lett till det fall jag läste upp här i dag, där en man får fyra års fängelse för 49 fall av våldtäkt mot barn och 153 fall av grovt sexuellt övergrepp. Det leder till fyra års fängelse, en veckas fängelse per grovt brott mot barn.

Jag har respekt för att man har en sådan principfast hållning från regeringens sida att man tycker att det här är rimligt. Uppenbarligen tycker regeringen att det är rimligt eftersom man efter sex år vid makten lämnar domstolarna åt ödet att döma ut sådana straff att en person kan begå 49 fall av våldtäkt mot barn och sitta fyra år i fängelse. Här ligger den stora skillnaden, såklart.

I Ekots dokumentärserie Manipulatören, som går på Sveriges Radio just nu, kan vi höra om en person som 2009 blev dömd för våldtäkt mot barn. Han har kommit ut, och under permissionen har han tagit kontakt med nya barn och begått nya sexuella övergrepp mot barn. Under tio års tid har han återkommit till forna brottsoffer och skapat nya brottsoffer. I det senaste fallet har han kartlagt över 3 000 flickor efter att ha avtjänat ett straff.

Det här är den lagstiftning som finns efter sex år med en socialdemokratisk regering. Det är liksom ingen olycka i arbetet. Det är väl övervägda principer från en rödgrön regering. Det här tycker regeringen är rimligt.

Låt mig bara säga att det finns ett alternativ i alla dessa fall, där man tar större hänsyn till brottsofferperspektivet. Vi är för förvaringsdomar, som finns i exempelvis Norge. Pedofiler med hög återfallsrisk ska inte släppas ut över huvud taget. Finns det en hög återfallsrisk för personer som riskerar att begå brott mot barn ska de sitta kvar på anstalt; det är Sverigedemokraternas uppfattning.

Regeringens uppfattning kan vi ta del av i Ekots dokumentärserie Manipulatören. Där framgår resultatet av en rödgrön regerings värderingar när det gäller brottsoffer och brottslingar. Under tio års tid kan nya övergrepp begås mot nya barn för att man tycker att detta är en principiellt riktig uppfattning. Ska en våldtäktspedofil över huvud taget komma ut i samhället kan kemisk kastrering vara ett alternativ. Inte heller detta har regeringen övervägt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Återigen - livsfarliga människor släpps ut, och livsfarliga människor belönas. Ju fler brott de begår, desto lägre straff får de för varje enskilt brott. Det är en principfast hållning från regeringens sida. Jag tycker att det är bra att vi har den här debatten, så att skillnaden mellan regeringen och Sverigedemokraterna klargörs.


Anf. 44 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Till att börja med är det helt fel som Adam Marttinen påstår, att det inte spelar någon roll för straffmätningen hur många brott man begår. Så är det inte. Ju fler brott du begår, desto högre straff får du, såklart. Detta är inbyggt i det nuvarande systemet.

I det aktuella fallet var det väl inte fyra års fängelse? Det var sju år och sex månader - bara så att vi är korrekta. Domen var sju år och sex månader, inte något annat.

Det vi har gjort under de här åren är att vi, som sagt, har drivit fram den strängaste sexualbrottslagstiftningen någonsin. Vi har infört samtyckeslag och oaktsamhetsbrott, och vi har höjt minimistraffet för både grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn från fyra till fem års fängelse. Begår du flera sådana brott plussas det på så att straffmätningen ökar totalt - ett stort antal år kan läggas på. Så fungerar det. Jag bara pekar på att om man, som Sverigedemokraterna har sagt, ska plussa på varje enskilt brott riskerar det att få orimliga effekter. Fem inbrott skulle plötsligt ge ett högre eller lika högt straff som en grov våldtäkt. Det fungerar inte på ett bra sätt, tycker jag; det är orimligt.

Adam Marttinen säger att han inte över huvud taget tar ansvar för någon finansiering. Han stod till och med här och sa att riksdagen inte har hela ansvaret för finansiering av statsfinanserna. Jo, det är faktiskt det riksdagen har. Det är därför ni fattar beslut om budgetar. Det är riksdagen som har det fulla ansvaret för de beslut som fattas, även finansieringsmässigt.

Jag kan konstatera att det bakom tillkännagivandet inte finns någon gemensam finansiering från partierna i fråga. Sverigedemokraterna har satt av pengar i sin budget, men det finns ingen gemensam finansiering för detta tillkännagivande.

När man följer hur Sverigedemokraterna har uppträtt både i debatterna och i beslutet visar det sig att er politik inte hänger ihop över huvud taget. Ni har under dessa sex år haft ett tillfälle att påverka budgeten. Det gjorde ni hösten 2018, precis efter valet, när vi var en övergångsregering och inte kunde göra satsningar. Då tog ni chansen, ihop med Moderaterna och Kristdemokraterna, och trumfade igenom en budget här.

Vilka var då de stora delarna i den? Det var skattesänkningar på 20 miljarder. Det var nedskärningar på brottsförebyggande arbete. Och så var det en underfinansiering av Kriminalvården med över 300 miljoner kronor. Det första jag fick göra när jag återkom som justitieminister igen i januari 2019 var att hälla i ytterligare en halv miljard till Kriminalvården för att den skulle kunna lösa sin uppgift.

Det duger inte, fru talman, att stå här och prata om att vi måste höja straffen - särskilt inte om vi skulle ta steget fullt ut med era förslag som de ser ut nu - och sedan i nästa andetag inte vara beredd att anslå medel utan tvärtom underfinansiera Kriminalvården. Det finns fler exempel på just detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi håller nu som sagt på att bygga ut Kriminalvården kraftigt: 3 400 platser ligger i planen för de kommande tio åren. Då måste man kunna bygga fängelser. Vi hade långt framskridna planer på att bygga ett nytt fängelse i Svedala i Skåne. Vad gjorde Sverigedemokraterna då? Jo, då började man bilda opinion mot att denna anstalt skulle byggas, och till slut lyckades man få ett nej från kommunen. Vi tappade kanske två år i planeringen. Nu får vi bygga anstalten i Trelleborg i stället.

Återigen - det duger inte att stå här och prata sig varm för mer och högre straff om man samtidigt inte klarar av att finansiera de saker man vill göra och om man lokalt dessutom motverkar precis de investeringar vi måste göra för att klara av det.

Svenska domstolar dömde som sagt 2019 ut över 10 000 fängelseår. Det var en ökning med 30 procent på bara två år. Detta är en effekt av de straffskärpningar vi har gjort, och vi kommer att fortsätta att gå den vägen.


Anf. 46 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Det är alltså en riksdagsmajoritet som bär ansvaret för den budget som processas genom riksdagen, inte ett enskilt oppositionsparti. Därför är det märkligt att det kommer ett sådant krav på Sverigedemokraterna som enskilt oppositionsparti - att vi skulle komma med fullständig finansiering för ett tillkännagivande i Sveriges riksdag. Det är ett nytt besked från regeringens sida att varje tillkännagivande måste komma med full finansiering för att behöva beaktas från regeringens sida. Jag tror inte att det är så det är tänkt. Ministern får gärna klargöra om detta är en ny principiell inställning till tillkännagivanden från regeringens sida på den här punkten.

Bortsett från detta finns det en tydlig skillnad mellan regeringen och Sverigedemokraterna, som jag har tydliggjort i mina inlägg denna förmiddag. Vi tycker att det är orimligt och att det kanske rör sig om en särskild skicklighet från regeringens sida när man säger att man har gjort så extremt mycket för att nå en skärpning. Ändå har vi domstolar som mycket riktigt dömer ut sju och ett halvt års fängelse, vilket i praktiken innebär fyra år på anstalt med tanke på frigivningen efter två tredjedelar av tiden. Det var det jag refererade till: att man sitter fyra år på anstalt. Detta blir straffet för 49 våldtäkter mot barn och 153 fall av grovt sexuellt övergrepp. Det är resultatet efter regeringens alla ansträngningar under sex år.

Detta kan man givetvis vara stolt över. Jag har inget emot att regeringen är väldigt stolt över allt man gjort. Men jag kan också, å min sida, vara väldigt missnöjd med att det är så här resultatet ser ut. Det är ingen hemlighet för justitieministern att Sverigedemokraterna har haft högre ambitioner för både finansiering och politisk framtoning när det gäller straffskärpningar under de sex år som regeringen har suttit vid makten. Detta borde vara bekant för ministern, kan man tycka.

Då landar man i slutsatsen att Sverigedemokraternas politik hade gett ett annat resultat. Vi hade burat in pedofilerna; regeringen släpper ut dem.


Anf. 47 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Nej, det är snarare tvärtom. Den här regeringen har skärpt straffen just när det gäller våldsbrotten. Det gäller inte bara sexualbrott utan också grova våldsbrott generellt sett, vapenbrott, allvarliga narkotikabrott och en lång rad andra. Det gör att domstolarna nu dömer fler, och de som döms sitter också längre.

Dessutom har vi gjort en annan sak, apropå det som Adam Marttinen tar upp om villkorlig frigivning. Från och med den 1 maj kommer vi att ha en ny regel på plats, som säger att om du missköter dig i fängelset och inte deltar i den behandling du ålagts riskerar du att få sitta tiden ut. Då kan det mycket väl bli sju år och sex månader. Detta är ytterligare en skärpning vi har gjort. Vi tycker nämligen att det ska löna sig att ändra sitt liv, men det ska också straffa sig att inte göra det. Det tycker vi är en rimlig princip att hålla sig till.

Sedan återigen till detta med tillkännagivanden och finansiering. Riksdagen kan ju fatta beslut om olika önskelistor över saker man skulle vilja göra. Jag bara påpekar att detta tillkännagivande innebär ganska kraftiga kostnadsökningar, och den majoritet som står bakom tillkännagivandet är inte överens om hur det ska finansieras. Fortsätter man att jobba på detta sätt från oppositionens sida blir det till slut en ohanterlig situation. Då kommer man att urholka statsfinanserna på ett sätt som gör att vi får väldigt svåra bekymmer.

Jag tycker att oppositionen innan man driver fram ett tillkännagivande även ska tänka igenom hur finansieringen ser ut. Annars kommer vi att hamna i mycket svåra situationer framöver. Då hamnar man i precis den svårighet som Adam Marttinen har haft i denna debatt, nämligen att man står och talar sig varm för straffskärpningar och samtidigt i realiteten, när man trycker på knappen och röstar igenom saker här, underfinansierar till exempel Kriminalvården.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:526 Mängdrabatt vid flerfaldig brottslighet

av Adam Marttinen (SD)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

En del uppmärksammade fall, inte minst rörande sexualbrott mot barn, har belyst hur mängdrabatten vid flerfaldig brottslighet genererar extremt låga påföljder för varje enskilt brott som står under ett och samma åtal. Det är inte ovanligt att exempelvis en våldtäkt mot ett barn kan generera en veckas fängelse om man slår ut det flertal våldtäkter mot samma eller andra barn som stått under samma åtal.

Sverigedemokraterna har sedan partiets inträde i riksdagen föreslagit åtgärder för att revidera eller slopa mängdrabatten så att varje enskilt brott ger fullt eller mer påslag i straffmätningen.

Riksdagens justitieutskott har också riktat tillkännagivanden till regeringen – senast från våren 2019 – där mängdrabatten föreslås revideras så att de tre grövsta brotten tillmäts fullt straffvärde i straffmätningen innan den så kallade asperationsprincipen tillämpas.

Trots ett majoritetsstöd i riksdagen för en revidering som leder till ett större beaktande av att fler brott måste generera längre straff så har regeringen hittills inte agerat och återkommit med ett förslag till riksdagen.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Tänker ministern och regeringen tillgodose riksdagens vilja att mängdrabatten vid flerfaldig brottslighet revideras så att fler brott genererar ett större påslag i straffmätningen?