Fru talman! Adam Marttinen har frågat mig om jag och regeringen tänker tillgodose riksdagens vilja att mängdrabatten vid flerfaldig brottslighet revideras så att fler brott genererar ett större påslag i straffmätningen.
Kampen mot brottsligheten är ett långsiktigt arbete som är högt prioriterat av regeringen. En central fråga för att minska brottsligheten och öka tryggheten är att förbättra förutsättningarna för polisen att utföra sitt uppdrag. Här utgör utbyggnaden av Polismyndigheten en viktig del. Vid årsskiftet var vi mer än halvvägs mot regeringens mål om 10 000 fler polisanställda, och ytterligare nära 3 000 polisstudenter är på väg ut i verksamheten de närmaste åren. Det är en glädjande utveckling som på sikt kommer att göra stor skillnad för ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.
Den som begår flera brott ska få ett straff som står i proportion till brottslighetens allvar. Påföljdssystemet måste på ett trovärdigt sätt kunna hantera fall där någon vid samma tillfälle döms för flera brott. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör föreslå ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ett effektivt sätt att minska risken för flerfaldig brottslighet är att ingripa snabbare. Regeringen har beslutat om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål. Försöksverksamheten har lett till ökad lagföring, kortare handläggningstider och ökad kvalitet i utredningarna. Regeringen har därför beslutat att försöksverksamheten ska fortsätta till 2022 och att den från den 1 januari i år byggs ut till delar av samtliga polisregioner i landet. Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att utreda ett permanent snabbförfarande i brottmål och andra åtgärder för en snabbare lagföring av brott.
Vidare har regeringen under förra mandatperioden skärpt återfallsregleringen på så sätt att fler gärningar ska behandlas som återfall i brott. Snabb lagföring och en skärpt återfallsreglering är åtgärder som tillsammans motverkar och markerar samhällets avståndstagande från upprepad brottslighet.
Regeringen har också reformerat sexualbrottslagstiftningen, och Sverige har nu den strängaste lagstiftningen vi någonsin haft. Genom reformen höjdes bland annat minimistraffet för grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn från fängelse i fyra år till fängelse i fem år. Men det behövs ytterligare åtgärder för att stärka lagstiftningen när det gäller sexualbrotten.
Regeringen har därför beslutat att en utredning ska se över bland annat straffskalorna för sexualbrotten och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar. När straffen skärps för de enskilda brotten leder det också till att den samlade brottsligheten bestraffas strängare.
Regeringen arbetar dessutom vidare med genomförandet av 34-punktsprogrammet, vilket är det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige. Paketet omfattar ett flertal nya verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna, hårdare straff, åtgärder för att bryta tystnadskulturen samt ett bättre brottsförebyggande arbete. Budskapet är glasklart - brott ska aldrig löna sig.
Det är viktigt att bekämpa såväl brotten som deras orsaker. Regeringen är beredd att vidta ytterligare åtgärder för att minska brottsligheten och öka människors trygghet.