Anf. 95 Cecilia Malmström (Fp)
Fru talman! Tack för den här debatten! Jag tycker att det är väldigt viktigt att diskutera detta. Jag skulle gärna se att vi gjorde det ofta och i många forum, också utanför den här riksdagen, trots att det är riksdagen som ska ratificera fördraget. Det är en viktig fråga.
Mycket av den kritik som kommer från både Ulf Holm och Anne-Marie Pålsson om hur EU fungerar i dag och svårigheterna att utkräva ansvar i vissa frågor är ju en generell kritik mot hur EU fungerar, och så är det ju även utan Lissabonfördraget så att säga.
Det kan vi i och för sig återkomma till, men om vi stannar vid Lissabonfördraget så har ju hela ambitionen med det fördraget varit en lång resa. Konventet och diskussioner fram och tillbaka var verkligen ett försök att hitta en balansgång - det är det som vi politiker alltid brottas med - mellan effektivitet och demokrati. Det fanns en kritik mot att EU inte fungerade tillfredsställande ur ett medborgarperspektiv men också en frustration över att ett växande EU med 27 medlemsländer i dag, kanske 30 om några år, måste kunna fatta beslut i de frågor som faktiskt är bortanför Sveriges riksdag, därför att de berör oss på ett annat plan. Vi måste kunna fatta beslut tillsammans.
Det här är en balansgång. Man kan diskutera om det är perfekt eller inte, men jag skulle ändå vilja hävda att Lissabonfördraget är det mest demokratiska fördrag EU hittills har presterat. Man flyttar en del makt, man effektiviserar och inför flera majoritetsbeslut, men man försöker kompensera det genom en väsentligt ökad öppenhet. Bara det att ministerrådet ska stifta lagar i offentlighet - en självklarhet egentligen, men det har inte varit på det sättet tidigare - genom att ge Europaparlamentet, som är det folkvalda organet, medbeslutanderätt gör att man balanserar inte minst känsliga beslut som handlar om migrationsfrågor och polissamarbete. De kommer ut i offentligheten på ett helt annat sätt. Genom att man slår fast att öppenheten är en viktig princip tycker jag att man stärker demokratin, insynen och ansvarsutkrävandet.
Att majoritetsbeslut är bra är ingen ministeråsikt. Det har jag tyckt i hela mitt liv, Ulf Holm. Men det kanske är mer den ideologiska vision man har om EU-samarbetet. Det handlar om att vi i dag ser stora utmaningar när det gäller migrationspolitiken, när det gäller asylpolitiken och när det gäller polissamarbetet. Det har varit svårt att komma vidare när man inte har kunnat fatta beslut.
Miljöpolitiken är ju överstatlig. Man strävar naturligtvis alltid vid stora, viktiga beslut efter att kunna komma överens. Det är ganska sällan vi röstar. Jag tror aldrig att jag har varit på ett möte där man har röstat. Man strävar efter att alla ska vara överens. Det är hela tanken med EU. Men det finns ändå ett majoritetsbeslut att ta till om det kniper. Hade vi inte haft överstatlighet på miljöområdet hade ju de långsammaste bestämt takten. Det hade inte blivit den progressiva miljöpolitik som nu också Miljöpartiet - i alla fall delar av det - välkomnar. Då hade jag beklagat att det inte var på det sättet. Så är det ju på alla områden. Vi måste kunna fatta beslut.
Men det måste naturligtvis kompenseras så att folkvalda och medborgare har möjlighet till insyn. Jag tycker att det här är en bra balans, därför att det är frågor som för länge sedan har flyttat från riksdagen, ett antal frågor där vi måste kunna fatta beslut tillsammans. Det är därför vi har konstruerat den här europeiska unionen.
Trots allt finns det naturligtvis brister, men jag menar att Lissabonfördraget är det allra bästa fördraget hittills, för det försöker ändå att kompensera på alla de här områdena och göra det så bra som möjligt. Vi är från regeringens sida måna om att ha ett så stort stöd för det här arbetet som möjligt i Sveriges riksdag. Anna Kinberg berättade ju om procenten, 87 procent var det visst, och vi har ju försökt att förankra alla steg vi har tagit inför förhandlingarna i EU-nämnden. Vi har ett starkt, om än inte enhälligt, stöd för den här linjen i EU-nämnden, i kammaren och sedan när vi åker ned till Bryssel och förhandlar. Det ger oss en väldig styrka.
Fru talman! Det här är ändå ett väsentligt framsteg när det gäller demokratin i EU-sammanhang.