Likabehandling av sjö- och landanställda

Fru talman! Krister Örnfjäder har frågat mig om jag avser att verka för att en skatt måste kunna upplevas som rättvis av medborgarna och om jag avser att ta initiativ till någon förändring så att de som arbetar på sjön kan få ta del av jobbavdraget. Claes-Göran Brandin har frågat mig om jag avser att ge sjöfolk samma jobbskatteavdrag som tillfaller anställda på land och om jag i annat fall avser att kompensera sjöfolk för de kostnadsökningar de drabbas av utifrån finansieringen av jobbskatteavdraget. Frågorna är ställda mot bakgrund av att sjöinkomstavdraget påverkar själva jobbskatteavdragets storlek. Det innebär att sjömän som får fullt sjöinkomstavdrag i princip inte erhåller något jobbavdrag. Regeringen har i vårpropositionen framhållit att beredningen av ett andra steg i jobbskatteavdraget pågår och att det omfattar en översyn av befintliga regler. Inom ramen för denna översyn finns det också skäl att se över frågeställningen om jobbskatteavdraget för sjömän.

Fru talman! Till att börja med vill jag tacka finansministern för svaret. Jag vill också passa på att rätta till något som får betraktas som en felaktighet i bakgrunden till frågeställningen. Finansministern säger att frågorna är ställda mot bakgrund av att sjöinkomstavdraget påverkar själva jobbskatteavdragets storlek. Nej, så är det inte! Frågorna är ställda mot bakgrund av att alliansen sagt att alla som arbetar ska få ett jobbskatteavdrag. Det argumentet använde man när man sade sig ge en kompensation till alla som skulle få ökade kostnader på grund av att avdrag för fackföreningsavgifter, a-kassa och så vidare togs bort. I den diskussion som var då nämndes ingenting om att man skulle undanta en yrkeskategori. Det är det som jag tycker att man ska stå upp för, att man ska ge alla den rättighet som man har sagt att de skulle få. Jag blir lite besviken på svaret i sig självt. Vi hade en diskussion för ett par månader sedan om just det här problemet, och då fick vi ett besked om att man skulle återkomma. Jag trodde då att man skulle vara lite tydligare i den återkomsten med att säga att man verkligen hade för avsikt att rätta till den här felaktigheten i stället för att säga, som man nu har gjort, att man ska titta över och göra det andra steget. Vad som kommer ut av det vet inte vi. Däremot förutsätter jag att finansministern i sina direktiv har pekat med hela handen och sagt att det här är en av de saker som vi måste rätta till. Om man fått ett sådant direktiv hade det inte varit speciellt svårt att skriva det i svaret. Men eftersom det inte står misstänker jag att det inte finns någon sådan klart uttalad målsättning med översynen. Det tycker jag är synd. Det är också synd mot bakgrund av att man i andra lägen, när det gäller andra yrkeskategorier och människor under andra förhållanden, är mycket snabbare med att gå in och säga att man ska rätta till och förändra det här. Jag menar att man borde kunna göra det i det här fallet också.

Fru talman! Jag får tacka för svaret, av artighetsskäl. Jag kan inte påstå att jag skulle vara speciellt nöjd med det. I årets avtalsrörelse har nästan alla branscher på arbetsmarknaden tecknat treåriga avtal. Långa avtal är bra. Spelreglerna på arbetsmarknaden är fastlagda. Alla vet vad som gäller. Detta gäller tyvärr inte avtalet på sjöområdet. Här har man tecknat ett sjumånadersavtal. Det är ganska unikt, tror jag, bland arbetsmarknadens parter att man tecknar ett avtal på sju månader, detta med anledning av att alla får ta del av jobbavdraget. Oavsett vilken uppfattning man har om jobbavdraget finns det där. Beslutet är fattat, och då gäller det. Men sjöfolket står utanför. Däremot omfattas sjömännen av alla de kostnadsökningar som den borgerliga alliansens politik för med sig: slopade avdrag för fackföreningsavgiften, höjda hyror på grund av regeringens politik, höjda trafikförsäkringspremier, höjda avgifter för arbetslöshetsförsäkringen. Trots detta har sjöfolket inte fått ta del av jobbavdraget. Kan det vara detta som kallas omvänd Robin Hood-politik? När tänker finansministern kompensera sjöfolket, så att också de har möjlighet att få ett treårigt avtal? Avslutningsvis: Ni moderater brukar vara noga med att säga "detta sade vi i valrörelsen" när vi attackerar er. Men varför sade ni inte att ni skulle införa ett jobbavdrag men att det inte kommer att gälla för sjömän, att det kommer att gälla för alla andra på arbetsmarknaden men inte för sjömännen? Det är precis vad ni har gjort. Ni har tagit ut en grupp människor på arbetsmarknaden som jobbavdraget inte ska gälla, människor som ska vara med och betala detta jobbavdrag men inte får någon del av det. Finansministern måste väl ändå tycka att det är fel politik, om han har något hjärta.

Fru talman! Jag har inte så stora svårigheter med Örnfjäders och Brandins synpunkter. Det är naturligtvis bra att vi får långa avtal på svensk arbetsmarknad. Det är naturligtvis bra att parterna vet vad som gäller. Jag är också glad över att ett par socialdemokrater så tydligt tar ställning för att vi ska uppmuntra arbete i alla grupper, inklusive sjöfolket. Jag har stor respekt för dessa synpunkter. Vi har naturligtvis anledning att överväga utformningen av jobbavdraget i det här avseendet. Det är inte så att alla våra förslag är perfekta och av Gud givna, utan vi har alltid anledning att se över detta. Jag kan nog vara lite tydligare än vad jag har varit. Det var en bra formulering som Örnfjäder hade, att rätta till och förändra. Det bör vara ledorden när vi presenterar det andra steget i jobbavdraget och hur vi ska hantera den frågan. Om det sedan betyder att alla är nöjda efteråt eller om vi ska återkomma i den här diskussionen får vi se. Ambitionen är, som jag har sagt här i riksdagen tidigare och som jag gärna upprepar, att det ska löna sig att arbeta för alla. Detta gäller naturligtvis också sjöfolk. Sedan kan vi ha en lång diskussion om de historiska orsakerna till att vi har sjöavdrag och huruvida de är rimliga i dagens samhälle, men det är en annan diskussion. Jag har stor respekt för synpunkterna. Vi ska naturligtvis lyssna till dem och ta dem i starkt beaktande när vi återkommer med ett förslag om ett andra steg i jobbavdraget.

Fru talman! Det är mycket glädjande. I det svaret räknar jag då in att vi kommer att få se något resultat, förhoppningsvis redan i samband med den budget som finansministern kommer att presentera om ett par månader. I fråga om arbetsmodell tycker jag att finansministern ska dra lärdom av sig själv och använda sig av det arbetssätt som användes i Finansdepartementet när det gällde att rätta till en annan situation - jag säger inte felaktighet, på grund av att jag tycker att själva grundförslaget var fel - nämligen den rabatt som skulle införas på betald städning. Där har man tydligen från finansministerns och Finansdepartementets sida gått in och gjort en komplettering till den lagstiftningen som ska innebära att personer som får städning som en skattepliktig löneförmån också ska kunna ta del av regeringens förslag om skattelättnader för hushållsarbete. Där upptäckte man en situation och var väldigt snabb att komplettera själva lagstiftningen. Jag gillar inte förslaget i grund och botten, men snabbheten att rätta till någonting som man betraktar som en felaktighet kan alltså användas som modell även i det här fallet. Då behöver man inte dra ut på tiden speciellt länge. Klarar man av det här så fort som man gjorde tidigare bör inte det problem som vi här har diskuterat ta speciellt mycket längre tid, utan det skulle man nog kunna klara av ganska snart.

Fru talman! Jag tycker också att det är positivt att finansministern lättar lite grann på oket och känner att det här kanske inte var riktigt rätt. Den här konstruktionen gör ju att en förändring där sjömännen omfattas av jobbskatteavdraget skulle vara statsfinansiellt neutral, eftersom sjöfartsstödet till redarna då skulle minska. Redarna får i dag tillbaka preliminärskatten från de ombordanställda, och om de ombordanställda omfattas av jobbavdraget minskar följaktligen preliminärskatten. Ett jobbavdrag till sjöss drabbar inte statskassan. Det är lite frustrerande när man för ut - jag säger inte att det är finansministern som gör det - att sjömän inte betalar skatt. Sjömän betalar skatt. Om vi nu skulle införa ett jobbavdrag för sjömän och de också skulle kompenseras för de kostnadsökningar som alla sjömän får vara med och betala, skulle det inte kosta statskassan någonting. Det är väl ganska unikt, och det tror jag inte sker på de andra områdena. Därför hoppas jag innerligt väl att det ganska snart kommer ett förslag på hur man ska hantera jobbavdraget för sjömän, så att de återigen kan sätta sig vid förhandlingsbordet och precis som alla andra parter på arbetsmarknaden använda sig av långvariga avtal.

Fru talman! Jag kan bara välkomna Örnfjäders och Brandins inlägg här. Vi ska återkomma med ett förslag om ett andra steg i jobbskatteavdraget, och det ska naturligtvis beredas på sedvanligt sätt med departementspromemorior och vad det nu kan handla om så att vi uppfyller grundlagens krav. I samband med att vi gör det - det har vi sagt tidigare och det kan jag upprepa - har vi anledning att se över den här frågan, inte minst i ljuset av de synpunkter Örnfjäder och Brandin framhåller. Vi får säkert anledning att återkomma i ärendet vid ytterligare tillfällen. Jag har mycket svårt att tro att vi någonsin kommer att göra skattesänkningsförslag som fullt ut tillfredsställer alla, så vi får säkert anledning att återkomma, men ambitionen är att vi ska hitta en bra lösning på detta.

Fru talman! Som jag tidigare sade tolkar jag svaret som att vi kommer att få ett positivt besked. Jag får väl anledning att återkomma i samband med att budgeten presenteras i september, för där hoppas jag att det ska finnas ett positivt förslag.

Fru talman! Jag lovar också att jag ska vara med och granska och se vad som skrivs. Detta besked lugnar mig lite grann. Det har ändå funnits en fjäril i magen av tanken, som jag hoppas aldrig ska bli sann, att det här skulle vara ett sätt för den borgerliga alliansen med Moderaterna i spetsen att skrota det sjöfartsstöd som vi allihop här i kammaren, utom Moderaterna, har varit med och genomfört. De flesta av Moderaterna närvarade inte när vi fattade beslutet 2001. Men detta besked lugnar mig, och jag hoppas att jag ska kunna sova gott och ha en trevlig sommar. Det önskar jag också finansministern.

Fru talman! Jag vill gärna instämma i Örnfjäders och Brandins synpunkter och framhålla att vi får hoppas att detta blir en örnfjäder i hatten för oss alla. Jag önskar er en god sommar.