Levnadssätt som grund för lagföring

Fru talman! Anders Ygeman har frågat justitieministern vilka levnadssätt han anser vara så klandervärda att de ska resultera i lagföring och därmed utgöra grund för utvisning, på vilket sätt han ser framför sig att dessa "otvetydiga anmärkningar" ska samlas in och registreras, om han anser att dessa levnadssätt även ska medföra anmärkningar och påföljder även för svenska medborgare och om han avser att vidta några åtgärder utifrån sin ståndpunkt.

Anders Ygeman har också frågat på vilket sätt justitieministern menar att "i handling missakta den svenska befolkningen" ska utgöra grund för lagföring och därmed för utvisning och om han avser att vidta några åtgärder utifrån sin ståndpunkt.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

I enlighet med Tidöavtalet avser regeringen att tillsätta en utredning som bland annat ska analysera förutsättningarna för att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. Utredningen är en av flera åtgärder i regeringens satsning för att åstadkomma en ansvarsfull migrationspolitik. Den aktuella punkten i Tidöavtalet berör inte svenska medborgare.

Utredningen ska enligt Tidöavtalet bland annat analysera de rättsliga förutsättningarna för att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel utifrån den svenska grundlagen, EU-rätten, Europakonventionen och andra folkrättsliga åtaganden.

Enligt Tidöavtalet ska utredningen också ta fram författningsförslag för att i den mån det är möjligt återinföra en möjlighet att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. Det skulle till exempel kunna röra sig om samröre med en kriminell, våldsbejakande eller extremistisk organisation eller andra miljöer som hotar grundläggande svenska värden.

Vad som kan ligga till grund för utvisning på grund av bristande vandel och vad uttrycket ska omfatta får en utredning analysera och bedöma. I Tidöavtalet står inte att det ska krävas lagföring för att bristande vandel ska anses föreligga. Det kommer också att bli en fråga för utredningen att ta ställning till vilka beviskrav som ska gälla och hur regeln ska utformas så att den kan tillämpas på ett rättssäkert sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer att agera för att våra gemensamma åtaganden i Tidöavtalet efterlevs.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är nu den andra interpellationsdebatten utan att vi får till en diskussion om det interpellationen handlar om. Vi diskuterar i stället andra bevekelsegrunder för förslagen i slottsavtalet.

I den tidigare interpellationsrundan fick vi lära oss att skälet till att prostituerade men inte sexköpare nämns är att de nämndes i förarbetena. Då undrar man ju varför det inte skrevs in i slottsavtalet. Det hade varit ett enkelt sätt att förklara varför man säger att det ska gå att utvisa prostituerade men inte sexköpare. Men det är inte det den här debatten handlar om i huvudsak.

Här handlar det om två andra begrepp som finns med i slottsavtalet. Statsrådet och jag kan vara överens om att samröre med en terroristisk organisation eller en organisation med en allvarligt extremistisk del ska kunna leda till att man utvisas.

Men här handlar det om andra begrepp, fru talman. Jag tänkte att vi skulle kunna diskutera dem i stället och få veta mer om bevekelsegrunderna bakom dem. Det första är "en otvetydig anmärkning". Vad är det? Vad ser statsrådet framför sig som en otvetydig anmärkning på någons levnadssätt?

Hur tänker sig statsrådet att man ska kunna föra bok över de här otvetydiga anmärkningarna, och hur ska de kunna prövas? Det var skälet till att jag frågade justitieministern, men jag antar att eftersom frågan har lämnats över till statsrådet Malmer Stenergard kommer hon att kunna svara på frågan.

Det andra begreppet är "missakta den svenska befolkningen". Vad innebär det?

Den 30 april 1967 beslagtog svensk polis 61 grafiska blad av konstnären Carl Johan De Geer och hans konstverk Skända flaggan. Han dömdes den 7 juni för uppvigling och skymfande av svensk och utländsk rikssymbol. Frågan är om Carl Johan De Geer för detta tilltag skulle riskera utvisning med regeringens politik. Är det denna typ av missaktning av den svenska befolkningen som slottsavtalet tar sikte på? Om inte, skulle ministern kunna nämna en enda handling som skulle kunna räknas som en missaktning av den svenska befolkningen och som därmed i fortsättningen skulle kunna utgöra grund för utvisning från Sverige?

Fru talman! Anders Ygeman talade i sin interpellation om lagföring på grund av brott och om att det handlar om levnadssätt så klandervärda att de ska kunna resultera i lagföring. Här vill jag vara väldigt tydlig med att det finns en viktig distinktion. Individer som lagförs på grund av brott kan under vissa förutsättningar också utvisas på grund av det brott som vederbörande dömts för. I Tidöavtalet görs alltså inte någon koppling till lagföring för att bristande vandel ska anses föreligga, och här kommer vi till en viktig punkt.

Som jag sa tidigare: Efter många år av S-styre har samhällsutvecklingen i Sverige gått så långt att det finns skäl, vilket vi slår fast i Tidöavtalet, att utreda om det bör finnas fler grunder för utvisning än dem som dagens lagstiftning medför.

Jag tror att de flesta är överens om att vi under många år har misslyckats med integrationen. Om man har många personer som befinner sig i Sverige utan att vilja integreras och bli en del av samhället och i stället egentligen agerar tvärtemot de grundläggande principer som gäller för det svenska demokratiska samhället är det ett stort problem. Om integrationen ska fungera behöver människor som bor här faktiskt också vilja bli en del av det svenska samhället och anstränga sig till det yttersta för att bli det så snabbt som möjligt och följa svenska normer och värderingar.

Om någon däremot inte har en sådan vilja och befinner sig i miljöer kopplade till exempelvis kriminella gäng, klaner eller extremistiska grupperingar och inte har för avsikt att ändra på det måste vi ställa oss frågan om personen verkligen ska vara kvar i Sverige.

Exakt hur detta ska gå till, liksom hur det fungerar i andra länder, ska utredningen titta närmare på. Jag vill inte, och tänker inte, föregripa utredningen. Jag konstaterar att detta är en lagstiftning som har funnits i Sverige tidigare.

När det gäller formuleringen om själva vandelsbedömningen vill jag säga att "otvetydiga anmärkningar" är ett vedertaget begrepp som använts i förarbeten till utlänningslagen på en rad ställen. Vi gör som bekant vandelsprövningar till exempel när vi ska bedöma om en person bör beviljas permanent uppehållstillstånd och när vi ska bedöma om en person ska beviljas medborgarskap. Då tittar vi på en rad olika faktorer.

Det vi har gjort i Tidöavtalet är alltså att peka på faktorer som tidigare har kunnat utgöra grund för utvisning på grund av bristande vandel. Vad som framöver ska kunna utgöra grund för detta får naturligtvis undersökas noggrant i en utredning. Precis som det har varit tidigare ska denna prövning göras på ett rättssäkert sätt, och den ska göras av domstol.

Fru talman! Om motiven nu är så klara som statsrådet ger uttryck för kanske statsrådet kan ge åtminstone ett exempel? Vad innebär det att missakta den svenska befolkningen?

Jag må vara oerfaren, men jag kommer faktiskt inte riktigt ihåg hur förarbetena såg ut när det gäller rekvisitet för att missakta den svenska befolkningen eller vad som skulle kunna komma att omfattas. Jag tog upp ett exempel på något som trumfar detta eftersom det faktiskt ledde till lagföring i Sverige, nämligen händelsen med konstnären Carl Johan De Geers konstverk Skända flaggan. Denna händelse borde stå högre upp. Inte bara uppfylldes - möjligen - rekvisitet för att missakta den svenska befolkningen, utan konstnären blev även lagförd.

Man blir ju nyfiken, och eftersom statsrådet inte svarade ställer jag frågan igen: Hade Carl Johan De Geer, enligt statsrådets mening, kunnat bli utvisad för att ha missaktat den svenska befolkningen? Om inte, varför? Och finns det något annat exempel på handlingar av missaktning av den svenska befolkningen som ska leda till att en person utvisas?

Det är ju en sak att en person prövas i domstol mot juridiska rekvisit. Det är en annan sak när man går bortom den lagstiftning som man har till saker som inte har prövats som brott i domstol.

Eftersom jag antar att ni i regeringen nu sitter och jobbar med förarbetena till denna utredning antar jag också att ni har diskuterat olika exempel fram och tillbaka och hur ni ska skriva i direktiven. Därför skulle det kunna vara intressant för väljarna att få veta vad det innebär att missakta den svenska befolkningen.

Fru talman! Det är lite intressant att den tidigare migrationsministern Anders Ygeman gör sitt allra bästa för att på något sätt raljera över något som efter en utredning är tänkt att bli ett svar på ett problem som han själv har varit med och bidragit till.

Anders Ygeman drar också in frågor om insamlande och registrering av någons levnadssätt utan att det finns ett enda ord om detta i Tidöavtalet. Jag tänker, som bekant, inte föregripa utredningen. Jag tänker inte göra hypotetiska bedömningar i det här skedet, utan detta måste ha sin gång. Jag tror att det före detta statsrådet i grunden är ganska väl medveten om det. En utredning måste få vrida och vända på de svårigheter och möjligheter som finns med en lagstiftning som den här.

Det står naturligtvis var och en fritt att kritisera regeringen och förslag som den går fram med. Jag är som sagt tacksam att jag bor i ett land där detta är fullt möjligt, men jag tror att det ger väljarna mer om man har en konstruktiv debatt. Jag ser fram emot en sådan med Socialdemokraterna framöver.

Jag tar i detta sammanhang fasta på att Anders Ygeman inte säger något kritiskt om förslagen i de delar som tar sikte på association med kriminella organisationer, nätverk eller klaner och deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer. Förhoppningsvis beror detta på att han nu ser samma negativa samhällsutveckling som regeringen ser, nämligen att dessa grupperingar har en alldeles för stor roll.

Denna regering kommer att göra allt i sin makt för att ta itu med det utanförskap som den socialdemokratiska regeringen har lämnat efter sig. Det kommer att krävas omfattande insatser för att se till att de som har kommit till Sverige och vill bli en del av den svenska gemenskapen också blir det. Det kommer också att krävas insatser i förhållande till dem som inte vill vara en del av den svenska gemenskapen. Sverige måste få ordning och reda i integrations- och migrationspolitiken.

Jag ber Anders Ygeman om lite tålamod tills direktiven och resultatet av utredningen har kommit.

Fru talman! Jag har stort tålamod när det gäller både direktiven och utredningen. Vi socialdemokrater kommer naturligtvis att ta ställning till förslagen efter att ha sett detta utredas och bli till förslag från regeringen. Det är ju lite svårt att ta ställning till förslag när inte ens ministern själv kan ange ett enda exempel på när regeringens förslag skulle kunna tillämpas. Än mindre är det möjligt att ta ställning till om detta skulle ha någon som helst effekt på migrationspolitiken när statsrådet inte kan ge ett enda exempel.

Vi har nu haft sex replikskiften - tror jag - om denna paragraf i Tidöavtalet utan att statsrådet har kunnat ge ett enda exempel. Det är ju en sak att ställa frågor till mig i opposition, fru talman, men statsrådet har ju faktiskt skrivit under det här avtalet och antagligen varit med och formulerat det. Då kan hon ju inte skjuta detta till utredningen.

Vad är det som är grunden för att den som missaktar den svenska befolkningen ska utvisas? Vilken typ av händelser är det som man har sett framför sig när man har formulerat det här? Det kan inte utredningen ta reda på, utan det måste regeringen kunna svara på. Detta är grunden för regeringens politik.

Fru talman! Statsrådet har ett inlägg kvar efter två interpellationsdebatter. Kan vi få ett exempel? Vad innebär det att missakta den svenska befolkningen?

Fru talman! Precis som vi har olika tolkningar av Tidöavtalet - jag är väldigt glad att det är jag och inte Anders Ygeman som har tolkningsföreträde - har vi nog även olika tolkningar av kvaliteten i mitt svar. Det har jag stor respekt för.

Vad jag också har stor respekt för är den svenska traditionen att vi utreder lagförslag på ett grundligt sätt, tar hänsyn till de synpunkter som kommer in längs med vägen och lägger fram genomarbetade lagförslag. När man inte arbetar så blir det inte bra. Ett exempel var när man lade fram gymnasielagstiftningen och Lagrådet konstaterade att gränsen var nådd. Den läxan kanske även Anders Ygeman borde ha lärt sig.

Återigen ber jag om tålamod. Det här är ett arbete som ska genomföras på ett mycket seriöst sätt. Jag ber att få återkomma och ser fram emot debatt när direktiv, utredning och så småningom eventuell lagstiftning presenteras.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.