Lärartätheten i den svenska skolan

Herr talman! Ibrahim Baylan har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bryta den negativa utvecklingen vad gäller lärartätheten i skolan. Lärarna är skolans viktigaste resurs. Det krävs välutbildade och behöriga lärare om alla elever ska kunna nå de nationella målen för skolan. Men så är det inte i dag. I många klassrum saknar lärarna utbildning för den undervisning som de faktiskt bedriver. Det ändrar regeringen på genom att ta fram förslag på skärpta behörighetsregler, en ny lärarutbildning och ett kommande legitimationssystem. I grunden är den viktigaste förutsättningen för en bättre skola att lärare är behöriga och kompetenta för de ämnen och årskurser de undervisar i. Regeringens åtgärder stärker kvaliteten, vilket i sin tur väntas leda till att elevernas resultat förbättras. Det är kommuner och fristående skolhuvudmän som är ansvariga för att genomföra skolverksamheten efter lokala förhållanden. I det ansvaret ingår att se till att det finns tillräckligt många lärare i skolan. Tyvärr kan vi konstatera att inte alla huvudmän uppfyller sitt ansvar. Detta är allvarligt. När det väl är sagt ska vi komma ihåg att lärartätheten är högre nu, läsåret 2009/10, under lågkonjunktur, än den var det sista läsår då Ibrahim Baylan var ansvarig minister, 2005/06, i högkonjunktur. Genom en rad olika åtgärder försöker regeringen höja läraryrkets status och lärarkårens kompetens. Kommunerna har även tillförts 38 miljarder kronor under mandatperioden. Regeringens förhoppning är att kommunerna använder dessa pengar för att värna välfärdens kärna.

Herr talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret. Lärartätheten minskar i Sverige och har gjort det två år i rad efter en period på sex sju år då lärartätheten ökat år för år. Det som i själva verket var det sista läsår då jag kunde sägas ha ansvar, Jan Björklund, var 2006/07. Läsåret hade börjat innan du blev skolminister och sedermera utbildningsminister. Toppen nåddes under det läsåret, 2006/07. Därefter har vi haft färre lärare i den svenska skolan varje år som Jan Björklund varit utbildningsminister. I början åts detta upp av att vi också hade färre elever i den svenska skolan. Lärartätheten kunde därmed stiga av den anledningen. Men 2008 och 2009 har också lärartätheten gått ned. Det är anmärkningsvärt att vi har en utbildningsminister som tiger still om just detta men pratar om allt annat. Hur länge har utbildningsministern tänkt sig acceptera att lärartätheten går ned i den svenska skolan - två år, tre år, fyra år, fem år? Oavsett alla andra saker - reformer, betygssystem med mera - måste väl ändå den stora nyckeln till resultaten i den svenska skolan, Jan Björklund, vara att vi har välutbildade lärare och att vi har tillräckligt med lärare, så att elevgrupperna inte blir alldeles för stora och så att det går att bedriva meningsfull undervisning. Regeringen kan inte skylla på lågkonjunkturen. Visst har vi haft en lågkonjunktur. Visst har vi haft en finanskris. Men regeringen har de facto valt att göra en prioritering. Man har sänkt skatterna under motsvarande period med nästan 100 miljarder per år. Det är skattesänkningar som främst har gått till den tiondel av befolkningen som har de allra högsta inkomsterna. En annan regering, eller till och med denna regering, hade kunnat prioritera annorlunda om man hade velat. Man hade, precis som vi gjorde under vår tid, kunnat öronmärka resurser för att anställa och behålla lärare i den svenska skolan. Men det har ni inte gjort. Nu är utvecklingen den att vi haft lägre lärartäthet de senaste två åren. Är du nöjd med det, utbildningsministern? Tror du att det leder till bättre skolresultat? Jag betvivlar inte att du liksom jag och alla andra gärna skulle vilja se att resultaten i den svenska skolan blev bättre. Den första frågan är: Hur länge tänker du acceptera att lärartätheten går ned? Det andra som är oroväckande är att de olika partierna i regeringen har aviserat att man tänker fortsätta med att sänka skatterna i samhället. Vad blir konsekvenserna av detta? Det kommer att betalas på något sätt. Risken är stor att det blir just de delar av vår välfärd som är de mest centrala - utbildning, sjukvård med mera - som får betala. Kan skolministern tänka sig lova att värna detta när skattesänkarvalsen återigen ska sättas i gång inför valrörelsen? Vi har redan hört utbildningsministern argumentera stenhårt för att ta bort värnskatten, och andra partier i regeringen vill ta bort andra skatter. Är du beredd att hävda skolan och se till att vi får stopp på uppsägningen av lärare så att vi får en skola som håller kvalitet och har barngrupper som gör att alla barn oavsett bakgrund och behov får den hjälp och det stöd de behöver? Är du beredd att göra det?

Herr talman! Hela utgångspunkten för Ibrahim Baylans fråga är att lärartätheten i dag i svensk grundskola skulle vara lägre än vad den var när Ibrahim Baylan var minister, men det är faktiskt fel. Det är helt fel. Här har jag Statistiska centralbyråns absolut senaste statistik över lärartätheten. Lärartätheten innevarande läsår, det som precis har avslutats, är högre än något av de år som Socialdemokraterna styrde. Lärartätheten per 100 elever är 8,2 det läsår som just har avslutats. Ni nådde maximalt upp till 8,1 det sista året, och första året var det 8,0 och dessförinnan 7,9 när Östros var minister. Lärartätheten är nu högre, Ibrahim Baylan, trots att vi har den djupaste finanskrisen sedan 1930-talet. Det kan hända att Baylan har någon egen statistik, men detta är Statistiska centralbyråns absolut färskaste statistik. Lärartätheten är en viktig faktor att beakta men inte den enda. Det har också att göra med hur många lärare som är utbildade och behöriga. Det finns ingen anledning att nu stå och bluffa. Ni behöver inte bli så desperata att ni bluffar med fakta. Jag kan ta det en gång till. Lärartätheten är högre det läsår som just har avslutats än vad den var någon gång under den tid Ibrahim Baylan var skolminister.

Herr talman! Utgångspunkten för min interpellation, utbildningsministern, är att vi har lägre lärartäthet de senaste två åren. Det är utgångspunkten, ingenting annat. Försök inte skriva om det på något sätt. Titta på frågorna. Du kan väl läsa innantill och se hur interpellationen är utformad. Det står att lärartätheten har gått ned de senaste två åren. Kan din statistik belägga något annat skulle det vara intressant att se det. Jag har exakt samma statistik som utbildningsministern nu redogör för. Min fråga till utbildningsministern är: Hur länge tänker utbildningsministern acceptera detta? Herr talman! Jag blir lite orolig när utbildningsministern ägnar sin tid åt att gå till attack i stället för att försöka resonera om hur han ser på utvecklingen. Hur länge tänker han acceptera att lärartätheten går ned? Var går smärtgränsen, utbildningsministern? Mycket av detta med att lärartätheten gick upp 2007/08 berodde inte på att det blev fler lärare i den svenska skolan. Det berodde på att antalet elever minskade snabbare än vad man hann säga upp lärare. Det är sanningen för din tid som utbildningsminister. Varje år som du har varit utbildningsminister har antalet lärare minskat i den svenska skolan. Lärartätheten gick upp också 2006/07 och 2007/08 eftersom elevkullarnas storlek minskade. Men antalet lärare har minskat vartenda år du har varit utbildningsminister. Vad är ditt svar på detta? Jo, det är att gå till attack på statistiken och på mig. Strunta i mig, och strunta i statistiken! Vi kan väl ändå vara överens om att lärartätheten gick ned 2008/09 och att den har gått ned det senaste läsåret. Tycker du att detta är bra? Om du inte tycker att detta är bra - och jag förutsätter att du som utbildningsminister inte tycker att detta är bra - vad avser du att göra? Var går smärtgränsen för när du känner att du måste handla? Visst går det att skylla på finanskrisen, och visst är vi i en lågkonjunktur. Men det går inte att bortse från att den regering som du företräder också har sänkt skatterna med 100 miljarder. Det hade kunnat prioriteras på något annat sätt. Du hade kunnat slåss för ett öronmärkt stöd till den svenska skolan för att anställa lärare, som fanns när jag var skolminister. Det har du inte gjort. Du har tvärtom deltagit i skattekalaset. Därmed har du också gjort det svårare att kunna finansiera en bra välfärd där inte minst skolan är central. Min första fråga är: Hur länge tänker du acceptera detta? Min andra fråga handlar om det som ni resonerade om under förra interpellationsdebatten med Marie Granlund. Det händer oerhört mycket i den svenska skolan. Man genomför reformer. Ni satte visserligen stopp för alla reformer som den regering jag satt i beslutade. Det gäller gymnasiereformen och andra utbildningsreformer. Nu har ni satt i gång karusellen igen, och de reformerna ska genomföras om ni får regeringsmakten. Det kommer att ställa ännu högre krav på dem som är anställda i skolan, och de är färre. Du kan inte med någon statistik över huvud taget förneka att de är färre. Hur går detta ihop? Det blir en ökad arbetsbelastning på färre lärare. Det kan bara resultera i en sak, Jan Björklund, och det är att det går ut över barnen. Det gäller kanske framför allt de barn som har det allra tuffast i den svenska skolan, de som mest behöver lärarnas undervisning och lärarnas stöd. Detta kan du inte blunda för genom att angripa oppositionen och försöka att sätta dig i opposition. Svara på dessa frågor. Vilka åtgärder avser du att vidta så att det blir fler lärare och lärartätheten i skolan ökar? Hur går detta ihop med allt annat du säger dig vilja göra med den svenska skolan? Är inte risken att det både blir oerhört stressigt och att det också går ut över eleverna? Vi får därmed ökade klyftor och sämre resultat för de elever som har det allra sämst.

Herr talman! Att lärartätheten är högre innevarande läsår än den var någon gång när Baylan var skolminister beror på att vi har agerat. Vi har skjutit till pengar till kommunerna. Annars hade lärartätheten gått ned kraftigt. Ja, ja, ja, det är finanskris, säger Baylan och viftar bort det. Nästan alla länder i Europa genomför nu stora, omfattande nedskärningar i sina utbildningsväsen på grund av finanskrisen. Sverige behöver inte göra det, eftersom vi har fört en ansvarsfull politik. Det är riktigt att lärartätheten har minskat det sista året. Trots att det är finanskris är den högre än när Baylan var minister. Då står Baylan och säger: Kolla, ni genomför ju skattesänkningar. Ja, men ni genomförde bara skattehöjningar. Ändå hade ni lägre lärartäthet än vad vi har. Det visar att vi klarar att prioritera skolan när det blir kris. Nedskärningar har skett på andra saker. Men skolan klarar vi att prioritera i den djupaste krisen sedan 30-talet. Ni genomför bara skattesänkningar, säger Baylan till oss. Trots det är det högre lärartäthet, fler lärare per elev, än när ni satt vi makten när det var högkonjunktur, ingen finanskris och ni bara höjde skatter. Det är vad vi har presterat, och det är jag stolt över. Skulle det vara så att krisen fortsätter är jag med ansvar för statsfinanserna beredd att diskutera ytterligare tillskott till kommunsektorn framöver. Men det är först när vi kan konstatera att det verkligen behövs för att värna skolan, skolans kvalitet och lärartätheten. Lärartätheten är viktig. Men lärartätheten är inte det enda som är viktigt med skolan. Det är också centralt att vi har bra lärarutbildning och att de som jobbar i skolan har en bra utbildning. Den reform ni genomförde 2001 var en katastrof för svensk lärarutbildning, Ibrahim Baylan. Vi vänder nu det. Nu inför vi högre krav för att bli antagen, mer fokus på ämneskunskaper och högre krav för att få examen som lärare. Det gäller inte bara att räkna hur många som jobbar i skolan. Det handlar också om vilken kvalitet det är och vilken utbildning de har. Det kommer nu att bli bättre i framtiden på grund av att vi river upp era reformer. Hela Baylans interpellation är utformad som: Med den borgerliga regeringen sjunker lärartätheten i skolan, och vad ska jag göra åt det? Baylan glömmer att berätta att lärartätheten är högre än den var något år när Baylan var ansvarig. Det är en viktig faktor. Trots att det är finanskris just nu lyckas vi upprätthålla lärartätheten i skolan.

Herr talman! Det är anmärkningsvärt att vi har en utbildningsminister som säger att det inte spelar så stor roll hur många som jobbar i den svenska skolan. Det finns dessutom en massa andra faktorer som spelar roll. Ja, självklart. Men nog måste vi väl ändå vara överens om att det är oerhört oroväckande att lärartätheten minskar i den svenska skolan. Antalet lärare har minskat under vartenda år du har varit utbildningsminister. Det borde rimligtvis mana till en viss oro hos någon som har ansvar för verksamheten, men icke. Jan Björklund ger tvärtom nästan uttryck för stolthet över vad han åstadkommer när lärartätheten nu återigen börjar minska. Vi vet alla hur det var. Efter den borgerliga regeringens moras i början av 90-talet var vi tvungna att sanera ekonomin. Vi tog ansvar för Sveriges ekonomi. Vi lyckades vända ekonomin och lämnade över ett stort överskott. Parallellt med detta ökade lärartätheten varje år som jag var skolminister. Det gjorde den under en fem- till sexårsperiod. Men nu minskar den igen. Den minskar av det enkla skälet att ni har valt att prioritera på ett annat sätt. Visst har vi en finanskris, men det går inte att förneka att ni parallellt med detta har sänkt skatterna med ungefär 100 miljarder per år. Jag återkommer till min fråga: Hur länge tänker du acceptera att det är på det här viset? Du försöker skylla ifrån dig genom att säga att antalet var ännu lägre förut. Om man jämför med 1990-talet är det skyhögt mycket högre, men vi är ju knappt tillbaka på den nivå som rådde före den förra krisen, före den förra borgerliga regeringens ekonomiska moras. Nu är det på väg ned igen. Vilka åtgärder avser du att vidta? Kommer du att freda skolan när den stora skattesänkarvalsen ska dras i gång inför det kommande valet? Det är mina två frågor. Svara på dem, Jan Björklund!

Herr talman! Det blir ändå till sist bra tjafsigt att stå och slänga statistik på varandra, men Baylan undviker ju hela tiden det faktum att lärartätheten i svensk skola är högre i dag än den var när Baylan var skolminister. Trots att vi har lågkonjunktur, trots att vi har finanskris, trots att vi har gjort dessa kriminella skattesänkningar, som Baylan beskyller oss för, är lärartätheten högre i dag än när Baylan var skolminister, därför att vi klarar att värna skolan. Vi tänker inte höja några skatter. Det är Baylan som tänker göra det. Om det hade varit så att de höjda skatterna hade gått till skolan hade jag haft förståelse, men Baylan har blivit överkörd av alla sina kompisar i LO. Alla era skattehöjningar ska gå till ökade bidrag. Du måste vara felinformerad, Ibrahim Baylan. De skattehöjningar ni gör ska inte gå till skolan. De ska gå till bidrag för att folk inte ska arbeta. Det är det ni ska använda skattepengarna till. Vi har skjutit till 38 miljarder till de svenska kommunerna under de år krisen har varat. Därför har man lyckats hålla lärartätheten på en hög nivå. Jag tar det en sista gång, herr talman, eftersom hela interpellationen byggde på att det nu är kris och katastrof i svensk skola: Lärartätheten i svensk skola är högre i dag än den var under något år som Ibrahim Baylan var skolminister.