Långsiktigt hållbara arbetsförhållanden vid Arbetsförmedlingen

Herr talman! Matilda Ernkrans har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa långsiktigt hållbara och kvalitetsmässigt goda arbetsförhållanden för de anställda vid Arbetsförmedlingen så att de till fyllest kan arbeta med sitt uppdrag. Arbetsförmedlingens verksamhet är oerhört viktig. Att se till att det finns goda förutsättningar för att myndigheten ska kunna bedriva sitt uppdrag är därför mycket angeläget och något regeringen har arbetat aktivt med under mandatperioden. Sedan den 1 januari 2008 är Arbetsförmedlingen en sammanhållen myndighet. Reformen syftade till att uppnå en mer enhetlig, rättssäker och effektiv verksamhet med tydligare ledning och styrning. Ernst & Youngs utvärdering av reformen har visat att även om det fortfarande finns förbättringsområden går utvecklingen åt rätt håll. Regeringen har också gjort stora satsningar på att Arbetsförmedlingens kompetens och tjänsteutbud ska kompletteras med flera olika aktörer. Syftet är att ge förbättrad service till arbetssökande genom att utbudet av förmedlingstjänster ökas och diversifieras. Arbetsförmedlingen köper olika typer av förmedlingstjänster av privata aktörer. Att jämföra antalet anställda i dag med antalet år 2006 ger därför inte en korrekt bild av förmedlingsresurserna. Dessutom har andelen årsarbetskrafter som arbetar med kärnverksamheten ökat. Minst fyra av fem anställda är arbetsförmedlare i dag jämfört med tre av fyra under åren 2007 och 2008. Det framgår av Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2009. På grund av den stigande arbetslösheten och den ökade belastningen på Arbetsförmedlingen ökades Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag för 2010 med 600 miljoner kronor. Anslaget ökades även med ca 500 miljoner kronor 2010 med anledning av tillkommande arbetsuppgifter i samband med sjukförsäkringsreformen, reformen som ska påskynda etableringen av vissa nyanlända invandrare på arbetsmarknaden samt utökad verksamhet med etableringssamtal för nyanlända invandrare. Arbetsförmedlingen genomförde hösten 2009 omfattande nyrekryteringar och räknar med att rekrytera ytterligare 300 medarbetare 2010. De arbetsmässiga förutsättningarna handlar inte bara om antalet anställda. Det är min uppfattning att en bra arbetsmiljö är en viktig förutsättning för att de anställda ska kunna hålla en hög kvalitet i sitt arbete. Arbetsförmedlingen har också liksom andra arbetsplatser en skyldighet enligt arbetsmiljölagen att systematiskt arbeta för att utveckla arbetsmiljön och undanröja brister. Avslutningsvis vill jag säga att regeringen har gjort mycket under mandatperioden för att det ska finnas goda förutsättningar för att Arbetsförmedlingen ska kunna bedriva sitt uppdrag samt att vi noga följer utvecklingen.

Herr talman! Jag ska berätta lite grann om bakgrunden till min interpellation. Det första som jag vill säga är att jag företräder en politik och ett parti som menar att utmaningen för framtiden handlar om att få rätt person på rätt jobb. Vi tror att det är bra för den enskilda individen. Det är också bra för landet, för på så sätt kan man använda människors talanger. Dessutom kan människor få växa med sina arbetsuppgifter. Om man har den inställningen - rätt person på rätt jobb - finns det per automatik ett stort engagemang både när det gäller arbetsmiljöfrågor på arbetsplatserna och när det gäller stöd och trygghet i omställningen. Av den anledningen har jag och mina socialdemokratiska riksdagskolleger besökt Örebro läns samtliga arbetsförmedlingar. I första hand var vi där för att titta på hur jobbgarantin för unga fungerade eftersom vi tyckte att vi fick oroande signaler om att dessa unga människor inte fick aktivt stöd för att komma ut i arbetslivet igen. Jag ska inte ta den debatten nu, för den fördes förra veckan med minister Littorin. Men jag vill säga att det vi också fick med oss från besöken är sådant som handlar om Arbetsförmedlingens arbetsmiljö för de arbetsförmedlare som faktiskt är satta att försöka se till att det finns ett stöd i omställningen. Den bild som jag fick med mig hemifrån Örebro län är bara några veckor gammal. Där handlar det om en helt orimlig arbetssituation, där det inte är ovanligt att en arbetsförmedlare arbetar med 300-500 arbetssökande. Det är inte heller ovanligt att enskilda arbetsförmedlare tvingas jobba övertid och dela sin tid mellan två eller tre olika förmedlingar - ena dagen här, andra dagen där. Dokument och annat arbetsmaterial förflyttas mellan ett kontor och ett annat. Under sådana här arbetsvillkor känns det mycket osäkert att man kan ha en verklig möjlighet att uppfylla sitt uppdrag. Till det kan man lägga de undersökningar och rapporter som vi får från ST, Statstjänstemannaförbundet, som organiserar många av de arbetsförmedlare som finns ute på Arbetsförmedlingen. ST som organisation har 100 000 medlemmar. De har till exempel rapporterat om att det i dag är 1 000 färre anställda än 2006. Efter de rekryteringar som arbetsmarknadsministern hänvisar till är man kanske uppe i samma nivå som 2006, menar ST. Men situationen ser helt annorlunda ut i dag på Arbetsförmedlingen. Arbetslösheten är 3 procentenheter högre, långtidsarbetslösheten är betydligt högre och man har fått nya arbetsuppgifter till Arbetsförmedlingen. Det här sammantaget gör att jag inte tycker att arbetsmarknadsministern tillräckligt väl svarar på frågan hur regeringen har tänkt sig att säkerställa långsiktiga, hållbara, kvalitetsmässiga och goda arbetsförhållanden för de anställda på Arbetsförmedlingen. Jag tycker att vi har sett alldeles för mycket av att först rycka undan pengar och sedan lägga tillbaka lite i beskuren form. Det fungerar inte när man ska jobba med människor som behöver ett verkligt stöd för att komma tillbaka till arbetsmarknaden - eller kanske in på arbetsmarknaden, om man är ung och arbetslös. Det är inte rimligt att den här arbetssituationen ska få finnas för arbetsförmedlingarna. Jag hoppas på ett förnyat svar från Littorin i denna omgång.

Herr talman! Det är naturligtvis så att Matilda Ernkrans pekar på omständigheter som har gjort det mer besvärligt. Den kris som vi nu har gått igenom ställer förstås väldigt stora krav på alla inblandade. Jag delar också den grundläggande uppfattningen att rätt person ska vara på rätt plats. Därför behöver vi en effektiv arbetsförmedling som underlättar för att det sker. Vi behöver också en lång rad insatser inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Även under de dystraste åren hör man ibland att det inte finns några jobb att söka. Men det är inte riktigt sant. Arbetsförmedlingen fick förra året, det sämsta året åtminstone sedan kriget, in 409 000 nyanmälda lediga platser. I år räknar man med 1,2 miljoner jobbyten. Slutsatsen är väl att det behövs en väl fungerande arbetsförmedling för att se till att de här jobben fylls ordentligt. Dessutom kan man konstatera att de ungefär 100 000 nya arbetslösa som vi har fått i krisens spår förmodligen ställer ganska höga krav - med all rätt, skulle jag säga. Det är i huvudsak personer som arbetat under lång tid i svensk verkstadsindustri - många är män - och från sina tidigare företag är vana vid att få en god hantering och ett bra bemötande och naturligtvis ställer höga krav. Därför tycker jag att det är glädjande att vi i år trots allt har lagt 1,1 miljarder extra på Arbetsförmedlingen för att se till att man tar hand om de stora uppgifter som finns. Det gör, bara som ett exempel, att det i garantierna är budgeterat för 15-20 arbetssökande per arbetsförmedlare som ska jobba med detta. Där är man inte riktigt än, trots att det är budgeterat så. Det ligger naturligtvis på oss att följa upp detta, diskutera med Arbetsförmedlingen och se till att man använder de pengar som är avsatta på ett sätt som gör att man får en rimlig arbetsmiljö. Statstjänstemännen är naturligtvis en part i diskussionerna, också internt på Arbetsförmedlingen. Det är givetvis bra och riktigt. Även om man pekar på - det var det jag försökte klargöra - att det är 1 000 färre anställda ska man komma ihåg att för en tredjedel av dem som omfattas till exempel av garantierna utförs tjänsterna av kompletterande aktörer. De ingår inte i den formella anställningsstatistiken. Men det innebär en väsentlig avlastning för dem som arbetar på Arbetsförmedlingen att det nu finns andra som hjälper till att jobba med detta också. Det har skett kraftiga resurstillskott under de senaste åren i takt med att krisen har ställt högre krav på Arbetsförmedlingens arbete. Jag kan dessutom inte nog understryka det faktum att det nu är en enhetsmyndighet, inte 21 myndigheter med 20 delmål på fem målnivåer, vilket underlättar Arbetsförmedlingens interna hantering av sin arbetsuppgift. Man flyttar resurser dit där de bäst behövs. Har man upptäckt att man fått ett stort varsel någonstans i landet har man under det gångna året kunnat "poola om" resurser, både pengar och medarbetare, på ett sätt som gjort att man kunnat lasta av. Det kunde man inte göra på samma sätt förut. På det sättet menar vi ändå att vi har försökt hantera denna tillväxt av arbetsuppgifter. Jag reser också runt väldigt mycket och ställer samma typ av frågor. Jag funderar över vad som fungerar och inte, vad som fungerar bättre och på vilket sätt man kan hantera det hela. Det är kanske inte krav på ett ökat ramanslag för Arbetsförmedlingen som är det främsta man hör, utan det är andra saker som man lyfter fram som mer väsentliga. Återigen: Vi följer detta noga. Vi har tillfört 1,1 miljarder i år och även mycket pengar under förra budgetåret. Vi kommer att följa upp detta nogsamt.

Herr talman! Skillnaderna mellan mig och Sven Otto Littorin kan vara många, men en är definitivt att Sven Otto Littorin sitter i regeringen och har makten att göra någonting åt de frågor och problem som lyfts fram när han reser runt i landet. Det jag kan göra är att lyssna och försöka vara en röst i kammaren för att få till en förändring. Man kan, som Sven Otto Littorin, slå sig för bröstet och vara nöjd med de extrainsatser som man gör för Arbetsförmedlingen just nu. Men faktum är att man började mandatperioden med att rycka undan pengar. Sedan lägger man tillbaka lite i beskuren form. Sven Otto Littorin är också väldigt glad över de kompletterande aktörerna. Det finns undersökningar som visar att det där är väldigt dyrt. Om man tittar på hur många som har kommit i jobb med hjälp av de kompletterande aktörerna ser man att varje jobb kan kosta ett antal hundra tusen kronor. Delar Sven Otto Littorin den uppfattning som jag företräder, nämligen att rätt person ska vara på rätt jobb? Jag tycker inte riktigt att retoriken hänger ihop med praktiken. Men om det är så att Sven Otto Littorin delar den uppfattningen borde per automatik ett engagemang för arbetsmiljön och arbetsplatserna följa. I det svar som jag får från Sven Otto Littorin när det gäller arbetsmiljön på Arbetsförmedlingen, som vi debatterar här, eftersom det var arbetsförmedlingar jag besökte hemma i Örebro län, nämner han inte arbetsmiljöfrågorna över huvud taget. Jag vet att fackförbundet ST, Statstjänstemannaförbundet, har lagt ned ett stort jobb på att uppmärksamma arbetsmiljön och utveckla den på det statliga området. Man har färdigställt två stora arbetsmiljöundersökningar, en 1999 och en 2001. Det här fick ett stort genomslag, hävdar ST. Det gjorde att man fick träffa riksdagsledamöter och regeringen, föra dialoger med myndighetschefer och ha överläggningar på arbetsgivarsidan. Man menar att resultaten inte lät vänta på sig, att det redan i det statliga kollektivavtalet från 2001 gavs ett tydligt uppdrag att skapa en plattform för det lokala arbetsmiljöarbetet. År 2008 presenterades den senaste arbetsmiljöundersökningen, som håller på att färdigställas just nu. Den arbetsmiljöundersökningen visade att för många har för mycket att göra. Många jobbar övertid varje vecka. Hot och våld förekommer, och även en otillfredsställelse över att man inte får nyttja sin fulla kompetens. Man får inte göra det jobb som man en gång anställdes för, nämligen att förmedla jobb och ge människor trygghet och stöd att komma tillbaka till arbetsmarknaden, att rusta den enskilde så att den står stark den dag konjunkturen vänder. Man får inte använda sin fulla kompetens. År 2008 var det en borgerlig regering i det här landet, och det är så fortfarande. Då var det bland annat du som var ansvarig, Sven Otto Littorin. Jag skulle vilja veta vad den här regeringen har gjort för arbetsmiljöarbetet. Tidigare kom det i gång ett antal aktiviteter för att förbättra arbetsmiljön inom det statliga myndighetsområdet: Hälsa i staten, Öppna Sverige, Jobba friskt och så vidare. I svaret jag får från Sven Otto Littorin när det gäller den här frågan väljer han att inte ens nämna arbetsmiljöarbetet. Jag tycker att den tystnaden talar sitt tydliga språk. Men Sven Otto Littorin får en chans att bemöta detta.

Herr talman! Möjligen har inte Matilda Ernkrans läst svaret eller hört vad jag sagt: "Arbetsförmedlingen har liksom andra arbetsplatser en skyldighet enligt arbetsmiljölagen att systematiskt arbeta för att utveckla för att utveckla arbetsmiljön och undanröja brister. Det gör man precis som på alla andra arbetsplatser tillsammans med parterna i samarbete." Arbetsförmedlingen förmedlar jobb. Till skillnad från den arbetsförmedling, gamla Ams, som ni lämnade efter er har vi nu ett mål och en myndighet med ny struktur, ny ledning, ny styrelse, nya mål och nya verktyg. På er tid var det 21 olika myndigheter som höll på med detta, alla underställda regeringen, som hade ett tjugotal delmål på fem olika målnivåer. Snacka om förvirring! Dessutom: Vadå, förmedla arbete? Då förmedlades friår. Det vill era koalitionspartner ha tillbaka. Det ska bli intressant att se om det är semestrar man ska förmedla och inte arbete. Man talar om att rycka undan pengar. Nu är det så att all typ av verksamhet har konjunkturanpassade inslag i sig. År 2008 hade vi rekord på svensk arbetsmarknad. Aldrig tidigare hade så många varit i arbete och så många timmar arbetats på svensk arbetsmarknad. Då är det väl inte så konstigt att man anpassar Arbetsförmedlingens budget efter den rådande verkligheten. Vi hade dragit ned en smula eftersom den typen av tjänster inte behövdes på samma sätt som de behövs efter den värsta krisen på 60-70 år. Det är väl inte så konstigt. Dessutom vill jag påminna om att om man tittar på tidigare kriser som Socialdemokraterna har hanterat har precis samma anslagsutveckling kunnat skönjas när Socialdemokraterna haft ledningen, och det är inte onaturligt. När det finns många arbetslösa som behöver stöd och hjälp ökar man också anslagen och ser till att verksamheten fungerar bra. Men att tro att en arbetsförmedling eller vilken annan statlig myndighet som helst kan leva helt utan någon som helst kontakt med den omgivande verkligheten, den ekonomiska utvecklingen och kraven från de arbetslösa är helt orimligt. Vi fick LO:s prognos i dag som visar på 100 000 färre arbetslösa och 100 000 fler sysselsatta i år jämfört med höstprognosen. Det är jag väldigt tacksam över. Det påverkar också hur vi ser på uppdraget framöver. Låt oss konstatera att arbetsmiljöfrågan för dem som är anställda i Arbetsförmedlingen har avsevärt förbättrats med 1,1 miljarder extra i ramanslag i år. Då har man resurserna att ta hand om sin verksamhet. Sedan är det Arbetsförmedlingens ledning som har ansvaret för den faktiska arbetsmiljöplaneringen i enligt med arbetsmiljölagen och i samarbete med parterna på arbetsmarknaden, och det förutsätter jag att man tar. Jag konstaterar ytterligare att resurserna för att hantera de skaror av arbetssökande som har kommit under förra året finns. Det är budgeterat så att de resurserna finns. Vi har naturligtvis ett ansvar att följa upp att resurserna används på rätt sätt. Men det praktiska arbetsmiljöarbetet har arbetsgivaren ansvar för. Det ska den också ha vid Arbetsförmedlingen.

Herr talman! I valrörelsen inför 2006 års val kallade Moderaterna den arbetslöshet vi hade då för massarbetslöshet. I dag är arbetslösheten 3 procentenheter högre. Man skulle kunna fråga sig vad de kallar arbetslösheten i dag. I valrörelsen 2006 kallade ni den arbetslöshet vi hade då för massarbetslöshet. Ändå gjorde ni efter valet så att ni drog ned på antalet anställda på Arbetsförmedlingen, ni halverade antalet arbetsmarknadsutbildningar, ni skar ned anslaget till Arbetsmiljöverket och ni lade ned Arbetslivsinstitutet. Det gjorde ni i en situation som ni själva betecknade som massarbetslöshet. Nu står du här och menar på att det bara var en konjunkturåtgärd. Sedan kom finanskrisen, och då lägger vi på lite mer pengar och så blir det så bra. Jag var ute för några veckor sedan och talade med arbetsförmedlare som sitter med 300-500 arbetssökande som de själva ska ha kontakt med. Hur är det möjligt att ens göra ett vettigt jobb för dem som behöver stöd och hjälp för att komma tillbaka in på arbetsmarknaden och för de arbetsgivare som behöver hjälp att få fram personal till de jobb som de ändå har? Det ansvaret sitter Sven Otto Littorin med. Det är du är i regeringen just nu. Jag hoppas, önskar och tror att valet den 19 september kommer att ge förtroendet tillbaka till en rödgrön regering som bedriver en politik som handlar om att vi ska ha rätt person på rätt jobb. Det tar till vara människors talanger och utvecklar den enskilde individen och landet i stort. Det är någonting som vi inte bara säger utan också gör.

Herr talman! Matilda Ernkrans slår i väldigt många öppna dörrar. Det finns ett konjunkturinslag också i omfattningen av de resurser som vi lägger på att hjälpa arbetslösa tillbaka vilket inte är onaturligt. Så har det sett ut i alla tider. Det är då inte alldeles onaturligt att man i väldigt goda tider - de bästa på 40 år som det var 2007 och 2008 - ser var resurserna kan användas. Vi kan inte bedriva Tobleronepolitik, bara låna och sätta allting på krita för att sedan låta någon annan betala. Det kan vi inte göra. Vi måste finansiera det vi gör, och det är vad vi har försökt åstadkomma. Samtidigt är det inte alls onaturligt att när tiderna blir sämre, som de har varit under det senaste året, att vi tillskjuter resurser för att kunna möta alla de nya arbetslösa som kommer. Jag konstaterar återigen att LO under ivrigt skäll på regeringen egentligen applåderar resultatet av vår politik. I praktiken ser vi hur man i prognoserna reviderar ned antalet arbetslösa med 100 000 personer från höstprognosen och reviderar upp antalet sysselsatta med 100 000. Det är ett fantastiskt resultat. Jag är väldigt tacksam för LO:s stöd i den frågan. När det gäller arbetsmiljön på Arbetsförmedlingen är det arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön. Jag är helt övertygad om att man kommer att följa arbetsmiljölagen i den delen och jobba tillsammans med parterna för att se till att varje enskild person som arbetar på Arbetsförmedlingen kan ägna sig åt sitt huvuduppdrag. Det är att förmedla arbete och inte förmedla friår eller sådant som ni håller på med. Det är budgeterat för 15-20 arbetssökande per förmedlare. Vi följer upp och ser om det är så i praktiken. Om det inte är så utan brister någonstans är det vårt ansvar att följa upp det och se att det blir som det är budgeterat. Det ägnar vi oss åt stundligen.