Laddning av elbilar

Interpellationsdebatt 15 september 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 15 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Jens Holm har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för ett enkelt betalsystem med överkomliga priser för laddbara bilar. Han har också frågat vilka krav regeringen fortsättningsvis kommer att ställa för de subventioner som betalas ut till publika laddplatser för elbilar.

Det ska vara enkelt att köra elbil. Tillgången till laddinfrastruktur ska inte vara ett hinder för elektrifieringen. Det kan ofta vara krångligt att ladda en elbil på grund av de många olika betalningslösningar som används, och därför är det viktigt att vi hittar lösningar som underlättar för elbilsanvändarna. Det är särskilt viktigt nu när elektrifieringen går snabbare än vi kunnat förutse.

Det rundabordssamtal jag har haft med branschen om hur elbilsladdning vid publika laddstationer ska kunna underlättas genom enhetliga och enkla betalningslösningar var ett första viktigt steg i hur en branschgemensam lösning kan utformas. Redan nu ställs krav på att de publika laddstationer som får statligt stöd ska uppfylla vissa krav på förberedelse för mätning och debitering. Jag avser att fortsätta samtalen om vad som är lämpligt att reglera för de laddstationer som uppförs med statligt stöd.

Elektrifiering av transportsektorn är avgörande för att vi ska kunna uppnå våra klimatmål. I den elektrifieringsstrategi som regeringen har aviserat kommer elektrifieringen av transportsektorn att vara en viktig del. Regeringen avser även att tillsätta en elektrifieringskommission för transportsektorn. Jag kommer att nära följa kommissionens arbete.


Anf. 16 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill tacka energiministern för svaret på min interpellation. Precis som ministern säger är elektrifiering av fordonsflottan en väldigt viktig del i hur vi ska kunna nå våra klimatmål.

På transportområdet ska vi minska våra utsläpp med 70 procent de kommande tio åren. Det är ett ambitiöst mål, men det är helt och hållet nödvändigt om vi ska kunna ta oss ur det akuta klimatnödläge som vi befinner oss i. Jag tycker att det blir mer och mer uppenbart för varje dag när man ser sig omkring. Det är skogsbränder i Kalifornien och andra former av extremväder runt om i världen.

Jag tycker att det som ministern säger är korrekt: Det ska vara lätt att köra elbil. I dag är det allt annat än lätt att ladda sin elbil på publika laddstationer. Det finns helt enkelt en uppsjö av olika betalsystem. Det är olika appar, man ska blippa med olika blippbrickor och man ska registrera sig och vara ansluten till ett visst betalsystem som inte fungerar i ett annat.

Jag kan visa talmannen och alla andra här i kammaren. Här har jag en sådan där blippbricka. Här har jag en annan blippbricka. På mitt bord i bänken ligger min mobil. Jag satt och räknade hur många olika appar jag har för att betala för att ladda bilen, och jag kom fram till att jag har sju olika appar. Alla förstår att det här inte är enkelt.

När man laddar sin elbil vet man ibland inte heller vad det kostar. Kostar det 5 kronor, eller kostar det 50 kronor? Så var det för mig en gång när jag laddade i 20 minuter. Kostar det 19 kronor, eller kostar det 190 kronor? Så var det vid ett annat tillfälle. Det har talats om rena vilda västern, laddkaos, laddträsk och annat. Därför är det så otroligt viktigt att vi ser till att bringa lite ordning i detta, för det ska vara lätt att göra rätt.

Jag välkomnar det rundabordssamtal som energiministern kallade till den 26 augusti för att diskutera "enhetliga och enkla betalningslösningar" för att ladda bilar. Men jag undrar om det här är det skarpaste verktyg en minister har: att sätta sig ned och samtala.

Fru talman! Snacka går ju, men ibland krävs lite kraftfullare åtgärder av en minister. Jag tänker på detta utifrån det faktum att vi nu har drygt 8 000 publika laddstationer för elbilar som har byggts ut med statliga medel. Staten har betalat 50 procent för att man ska sätta upp laddstolparna.

Därför tycker jag att det är lite märkligt att regeringen inte har lyckats formulera verkningsfulla krav på dem som monterar upp laddstolparna. Det borde krävas att det ska vara enkla system och system som ska kunna funka med varandra. Det ska kunna räcka med bara en blippbricka och bara en app.

Jag tycker inte att jag får ett riktigt klart svar från ministern. Avser han att ställa konkreta krav på dem som man betalar ut investeringsstöd för laddstationer till?

Jag skulle också vilja veta om ministern kan berätta när vi har ett enkelt system för att ladda våra elbilar så att man slipper springa omkring med en mängd laddbrickor och sju olika appar i sin mobil. Det ska ingen behöva göra. Det ska vara lätt att köra elbil.


Anf. 18 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi får väl tänka oss det hela som talade taggar och brickor. Jag är naturligtvis helt överens med Jens Holm om problembilden - rekvisita eller ej - för så ser den ut. Det var också bakgrunden till att jag kallade till rundabordssamtalet.

Jens Holm efterlyser kraftfulla åtgärder. Jag tror inte att man ska springa till svärdet först, utan jag tror att pennan ibland kan överträffa svärdet i framgång. Det är nämligen så att vad vi har sett i laddbranschen är en väldigt snabb utveckling. Vi har sett en utveckling av betalningslösningar, och denna utveckling fortsätter. Vi har sett en utveckling av laddningstekniken, och denna utveckling fortsätter. Vi har sett en utveckling av fordonen, och denna utveckling fortsätter. Vi har också sett en utveckling av samspelet mellan fordon och laddinfrastruktur, och även denna utveckling fortsätter.

Då är frågan: På vilket sätt garanterar vi i denna föränderliga miljö att det blir enkelt att ladda och att prisbilden är transparent för konsumenten så att man vet vad man betalar för vid varje enskilt tillfälle och så att man kan kontrollera att man får det man betalar för?

Detta var alltså bakgrunden till att jag träffade branschen. Jag kan säga samma sak till Jens Holm och till riksdagen som jag sa till branschen: Det finns möjligheter att lagstifta på området. Det finns möjligheter att ställa villkor i alla de förordningar om stöd som vi ger på området. Men det blir ett ganska stelt system. Jag stänger inte dörren för att ta till dessa åtgärder, men mitt förstahandsalternativ är att branschen själv ser till att det finns enkla betalningslösningar och transparenta lösningar på plats. Om det sedan behövs lagstöd eller regeringsstöd på något delområde för att upprätthålla strukturen är jag inte heller främmande för det.

Branschens svar till mig var: Vi kan få detta på plats. Vi för samtal, och vid vårt nästa sammanträde ska vi presentera lösningarna för dig. Efter det är implementeringstiden i storleksordningen ett kvartal.

Det var för lite mindre än en månad, kanske tre veckor, sedan som jag träffade branschen. Säg att vi har ett nytt möte om en månad eller två, så att branschen verkligen har kunnat komma överens. Om det då finns en bra lösning är implementeringstiden ett kvartal, så vi kan nog ha en lösning utrullad och på plats om ungefär ett halvår. Det är dock ytterst branschen som får stå för sin tidsplan.

Om denna utveckling inte sker är jag inte främmande för att vi då kan ställa krav eller komma med lagregleringar. Mitt förstahandsalternativ är dock att branschen klarar av detta själv och att vi får en lösning som är följsam mot den teknikutveckling som sker i de olika delmomenten.

Jag vill också i detta sammanhang påminna om att regeringen nu går fram med ett enhetligt stöd för laddstolpar där staten står för halva kostnaden och du som individ för halva och där du kan vara säker på att få stödet. I förra budgeten gick vi ut med ett stöd, som nu rullas ut, för att bygga bort de sista vita fläckarna i vårt vägnät. Ingen ska i det centrala vägnätet ha mer än en timmes färd till en laddstolpe. Vi har också tagit tuffa villkor, och vi kan komma med ännu tuffare villkor, för laddplatser i parkeringsgarage och flerfamiljshus. Det är där vi har den stora skulden: att se till att alla som bor i lägenhet också kan ha en plats att ladda sin bil.


Anf. 19 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tycker att det sista som ministern sa är väldigt viktigt. Detta ska inte vara en klassfråga. Okej, vi vet att en ny elbil kostar mycket pengar och att det är mycket lättare för dem som har ett eget hus att ladda på plats, men snart kommer det att finnas många elbilar ute på andrahandsmarknaden. Det kommer att vara möjligt för vanligt folk att köpa en elbil eller gå med i ett elbilskooperativ eller liknande. Då måste det finnas laddplatser publikt i garage, på parkeringsplatser och annat.

Fru talman! Låt mig drista mig till ett lite mer ideologiskt resonemang. Jag vet att ministern ibland också tycker att sådana kan vara intressanta. Detta handlar ju om statliga pengar som vi rullar ut så att privata företag, kommunala bolag, energibolag och andra ska kunna sätta upp laddstolpar. I princip ställs det inga krav, vad än ministern säger, på användbarhet, betalningssystem och annat vad gäller dessa laddstolpar.

Det är statens vägar vi kör på, och Trafikverket ansvarar för att vägarna ska fungera med underhåll och annat. När jag har varit i kontakt med många som kör elbil, inklusive mig själv, gör man ofta reflektionen att vissa tar ut jättehöga priser för laddning. De ska göra business av detta. De ska tjäna pengar. Andra slår inte ens på sina laddstolpar. De inser att de inte kommer att tjäna några pengar på detta, så det var ingen större vits att ha dessa stolpar. Sedan finns det kommuner som låter folk ladda helt gratis, utan krångel, och det är bra.

Förlängningen av mitt resonemang blir: Hade det inte varit enklare att låta Trafikverket sätta upp alla dessa laddstolpar rakt av för statens pengar, i stället för att gå omvägen via krångliga ansökningsförfaranden med en massa krav som kanske ändå inte uppfylls och så vidare? Vägarna är ju statens. Varför kan inte laddinfrastrukturen vara det?

Fru talman! Jag tycker att det som Anders Ygeman nu är inne på om det nya investeringsstödet för att täcka de så kallade vita fläckarna är symtomatiskt. Jag vill säga att hela Sverige är fullt av vita fläckar för dem som kör ett laddbart fordon. Även om det finns laddstolpar är det nämligen, precis som vi har varit inne på, inte säkert att de fungerar. Det är inte säkert att blippkorten eller vad det nu kan vara fungerar där.

Tittar man på Trafikverkets förslag på var dessa laddstolpar ska sättas upp ser man att det är inre Norrland, långt ute i glesbygden, jättelångt från där många människor finns. Jag menar verkligen att det ska finnas laddstolpar på de här platserna, men det jag tycker är märkligt är att vi går in med statliga medel på platser där väldigt få människor bor. Jag tror att det hade varit bättre om Trafikverket hade fått ett uppdrag: Sätt upp laddstolpar över hela landet! Ni behöver inte tänka i termer av marknad och att det kan finnas andra som kanske någon gång i framtiden med privata pengar kan sätta upp laddstolpar där. Laddinfrastrukturen kunde helt enkelt, precis som vägarna, ses som en grundläggande statlig verksamhet.

Fru talman! Detta var lite av en ideologisk utvikning. Nu är det inte så. Då är jag ändå intresserad av att veta om Anders Ygeman och regeringen är beredda att ställa några nya krav, inför nya ansökningsomgångar med Klimatklivet och andra investeringsstöd, på användbarheten och på att betalningssystemen ska vara så enkla som möjligt - att det ska vara ett betalningssystem, ett blippkort eller en app. Tänker ni ställa de kraven vid framtida investeringsstöd för laddstolpar?


Anf. 20 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi kanske kan komma tillbaka i en annan interpellationsdebatt till frågan om det hade varit bättre att göra på något annat sätt för tio år sedan - det är möjligt att det hade varit det - eller om det är bättre att göra någonting annat snart för att få en mer enhetlig och större struktur.

Sedan ska vi komma ihåg att med den utveckling för elbilar vi nu ser är det publika laddnätet av sekundär natur - 80, 85, snart kanske 90 procent av den laddning som sker kommer att ske i folks hem och på folks arbetsplatser. Det är där vi ska lägga tyngdpunkten. Det publika laddnätet ska vi nog snarast se som reservtanken i elbilen. Det många inte har tänkt på är att det faktiskt finns en massa människor som går och köper bilar i dag som inte går att tanka hemma eller på arbetsplatsen. Den unika fördelen med elbilen måste nog både branschen och vi bli bättre på att lyfta.

Jens Holm ställer frågan om jag är beredd att ställa nya krav vid kommande ansökningar, om det inte borde vara hårdare regler etcetera. Han vill ha en lite mer ideologiskt färgad debatt. Låt mig då citera Deng Xiaoping, en politiker som möjligtvis står Jens Holm något närmare än mig. Han sa en gång: Det spelar ingen roll om katten är svart eller vit, huvudsaken är att den fångar möss. På samma sätt tror jag att vi ska se på laddningsutvecklingen. Vi ska ha enhetliga betalningslösningar, vi ska ha transparent prissättning och vi ska ha den på ett sådant sätt att den utvecklas med tiden. Då kan vi ställa krav i förordningar och vi kan ställa krav i lagstiftningen, men de riskerar att bli så stela att de hämmar utvecklingen. Därför vill jag hellre att branschen tar ansvar för en gemensam standard som utvecklas över tid.

Men - här ska jag gå Jens Holm till mötes - är det så att branschen inte klarar uppgiften måste vi naturligtvis gå tillbaka och ta det näst bästa alternativet, det vill säga förordningsändringar eller lagstiftning. Jag stänger inte dörren för det.


Anf. 21 Jens Holm (V)

Fru talman! Så sent som för ett par månader sedan, den 17 juni i somras, klubbade Anders Ygeman och regeringen en ny förordning om ett nytt investeringsstöd för att täcka just dessa vita fläckar där det inte går att snabbladda sin bil. Det är ett investeringsstöd som går att söka hos Trafikverket. Det som regeringen då bestämde var att Trafikverket ska betala ut investeringsstöd endast till platser där marknaden själv inte kan sätta upp laddstolparna.

Här tycker jag att det blir lite överideologiserat från regeringens sida. Varför se detta som en marknad över huvud taget? Varför inte se laddinfrastruktur som grundläggande samhällsinfrastruktur - som en del av våra statliga vägar, helt enkelt?

Som ett brev på posten kom sedan Trafikverkets redovisning av var de ska sätta upp laddstolparna. Det är på en massa platser där väldigt få människor bor. Där ska det också sättas upp, men varför kan inte Trafikverket sätta upp i städerna och nära städerna där vi faktiskt också behöver mer laddinfrastruktur som fungerar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ser att ministern har ett stort engagemang i frågan. Det välkomnar jag verkligen. Det är bra att ministern träffar branschen, och jag vill säga att detta är en fantastisk bransch där det finns ett väldigt stort engagemang. Jag tror dock att bara rundabordssamtal kanske inte kommer att räcka. Det är bra att ministern öppnar för att det kanske behöver göras vissa förordningsskärpningar, så att det blir väldigt tydligt.

När blir nästa rundabordssamtal, Anders Ygeman? Och kan du lova att du efter det rundabordssamtalet har ett färdigt datum för när vi har ett enhetligt, enkelt system för att ladda våra elbilar?


Anf. 22 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Jens Holm och jag vill samma sak. Vägen dit ser lite olika ut. Jag tycker inte att Jens Holm ska underskatta pennans makt och direkt greppa efter svärdet.

Exakt datum återstår att se. Det ligger i frivillighetens natur att vi vill ha en dialog med branschen och att jag inte ska skriva branschen något exakt på näsan. Jag tycker att den tidtabell som branschen lade fram när vi hade det senaste mötet var bra. Vi har inte kallat till ett nytt möte än, men jag ser framför mig att vi gör det inom en eller två månader så att ett sådant möte kommer till stånd.

Det sker ett antal dialoger mellan intressenterna i bransch- och konsumentorganisationer också, och jag vill att de dialogerna ska vara framgångsrika innan jag träffar aktörerna igen så att det finns ett tryck på både branschen och organisationerna om att komma överens och få en bra lösning framåt.

Sedan tar Jens Holm upp utformningen av stödet till vita fläckar. Ska jag vara lite elak och raljant kan jag säga att Jens Holm vill lösa ett problem som inte finns och regeringen vill lösa ett problem som finns, det vill säga Jens Holm vill bygga laddstolpar där laddstolpar finns, och regeringen vill bygga laddstolpar där laddstolpar inte finns.

Det är möjligt att det hade varit bra med ett annat system för laddstolpar, och det är möjligt att vi kommer att ha ett annat system i framtiden - det får vi återkomma till i andra interpellationsdebatter - men just nu är det här det effektivaste sättet att uppnå målet, det vill säga att ingen ska ha mer än en timme till en laddstation i det centrala vägnätet. Det har jag gott hopp om att vi ska uppnå med det politiska verktyg vi har valt.

Tack för en bra debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2019/20:472 Laddning av elbilar

av Jens Holm (V)

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Den 26 augusti kallade energiminister Anders Ygeman (S) till ett rundabordssamtal med intressenter kring elbilar och laddsystem. Syftet var att finna lösningar till hur elbilsladdning vid publika laddstationer ska kunna underlättas med ”enhetliga och enkla betalningslösningar”.

Det var inte en dag för tidigt. I dagsläget är det allt annat än enkelt för den som vill ta klimatansvar och ladda elbilen. Några av problemen är att det finns en uppsjö av olika betalningssystem, det finns laddstolpar som inte är påslagna, priset är inte alltid klart och det förekommer rena ockerpriser. Den stackars elbilisten tvingas köra omkring med olika laddkort, blippbrickor och appar för att kunna betala för laddningen i de olika betalsystemen. Det är helt och hållet kontraproduktivt. Dessutom har nästan alla laddplatser byggts ut med statliga subventioner. Det talas om vilda västern, laddkaos, laddträsk och annat.

I dagsläget har 8 200 publika laddningspunkter upprättats med statligt stöd från stödprogrammet Klimatklivet. När staten delfinansierar laddstolparna upp till 50 procent borde ett minimikrav vara att betalsystemen ska vara enkla och priserna överkomliga. Varför har regeringen inte ställt några sådana krav?

Man får känslan av att det för vissa är viktigare att ta så mycket betalt som möjligt än att se till att bilisten kan ladda sin elbil enkelt. Kanske fungerar laddinfrastruktur inte så väl som en marknad?

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

  1. Avser statsrådet att vidta åtgärder för ett enkelt betalsystem med överkomliga priser för laddbara bilar?
  2. Vilka krav kommer regeringen fortsättningsvis att ställa för de subventioner som betalas ut till publika laddplatser för elbilar?