Kvalitetssäkring av betygen

Herr talman! Mats Pertoft har frågat mig om initiativ kommer att tas till att införa en möjlighet att överklaga betyg och på detta sätt kvalitetssäkra betygssystemet. Betygssättningen i Sverige ska vara rättvis och likvärdig. Det innebär att samma kunskap ska ge lika betyg, oavsett var i landet eleven bor. Regeringen har tagit flera initiativ för att kvalitetssäkra betygen. För det första har Statens skolinspektion inrättats. Ett av myndighetens huvuduppdrag är kvalitetsgranskning, vilket bland annat kan innefatta granskning av betygssättningen. För det andra avser regeringen att överlämna en proposition med förslag som gäller mål- och uppföljningssystemet för grundskolan och motsvarande skolformer. En bärande tanke är att målen i kursplanerna ska förtydligas utan att lärarnas pedagogiska frihet inskränks. Med tydligare mål och betygskriterier blir det lättare för lärarna att sätta rättvisa betyg. För det tredje har regeringen nyligen överlämnat en proposition om en ny betygsskala till riksdagen. Fler steg i betygsskalan ökar lärarnas möjlighet att precisera bedömningen av elevernas kunskaper. Det ökar förutsättningarna för att eleverna ska uppfatta betygen som rättvisande. Frågan om det ska vara möjligt för eleverna att överklaga sina betyg bereds för närvarande inom arbetet med en ny skollag. Jag avser att återkomma med närmare besked i samband med att ett förslag till en ny skollag skickas ut på remiss.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för svaret, som jag ändå tolkar som ett steg framåt och som lite mer positivt än de tongångar som vi har hört tidigare från Jan Björklund i denna fråga. Rätten att överklaga betyg är någonting som jag och Jan Björklund har debatterat tidigare, inte minst när vi gemensamt satt i Skollagskommittén - då hade vi inte riktigt samma åsikt. Men det här är en väldigt viktig bit. Det som fick mig att ställa den här interpellationen var en undersökning av Sveriges elevråd, Svea, som tydligt visade hur elever upplevde att deras uppträdande påverkade deras betyg, alltså att betyget inte enbart grundade sig på deras kunskapsinhämtning och måluppfyllelse. Det är en väldigt allvarlig kvalitetsfråga. Jag menar att eleverna måste kunna lita på att betygen verkligen speglar deras kunskapsnivå, måluppfyllelsen och så vidare. Att kvaliteten är viktig i svensk skola kan jag och utbildningsministern vara helt överens om. Här är det då viktigt att vi i framtiden ser till att vi ger eleverna en möjlighet - det är och i och för sig också en möjlighet för lärarna - att överklaga betyg. I dag har vi en situation där en elev som upplever den betygssättning han får som orättvis har svårt att få något konkret svar. Han kan gå till rektorn och klaga, men då måste han ha väldigt mycket på fötterna. Här skulle det, helt klart, behövas en oberoende instans, inte minst för lärarna. Om en elev anklagar en lärare för felaktig betygssättning, vilket kan ske och vilket också kan vara helt osakligt och byggt på vad vet jag för tyckande, är det väldigt viktigt att läraren kan säga: Okej, om du tror att du har fått felaktigt betyg låt en oberoende instans pröva detta! Låt oss få en prövning som visar om det här stämmer eller inte! Vårt grannland Finland, som vi i många fall annars tittar på som ett föredöme i skolfrågor, har sedan många år tillbaka denna rättighet. Jag tycker att det vore lämpligt att införa detta också i Sverige och att eleverna får den här möjligheten till prövning av oberoende aktörer av om deras betyg är korrekta eller inte. Lärarna ska också kunna hänvisa till detta och säga till eleven: Låt oss pröva detta, om du tror att du har fått en orättvis betygssättning! Låt oss se om jag har gjort rätt eller inte! Det är en viktig bit. Detta betonades också i Sveriges elevråds, Sveas, genomförda undersökning där, som jag nämnde förut, 90 procent av eleverna uppfattade att deras uppträdande påverkade deras betyg. Så får det inte vara i Sverige. Därför frågar jag än en gång utbildningsministern: När får vi se ett förslag? Kan ministern kanske säga vartåt det lutar? Kommer vi att få denna rättighet i den kommande skollagen?

Herr talman! Jag är inte ett dugg förvånad över att en undersökning visar att eleverna tror att deras uppträdande i skolan påverkar betyget. Om man frågar Sveriges lärare tror jag till och med att många av dem, även om de inser att de då gör fel, skulle erkänna, mellan skål och vägg, att så är fallet. Elevernas uppträdande och uppförande påverkar betyget. Jag tror att det är en mänsklig egenskap hos lärarna att något väga in det. Det är ett av skälen till att jag tycker att vi borde ha ett särskilt betyg i ordning och uppförande, så att ämneskunskapsbetyget skulle kunna avspegla enbart just ämneskunskaperna. Det finns en legitim, tycker jag, upplevelse hos lärarna att det bör markeras också hur eleven uppträder, och när det inte finns ett betyg i ordning och uppförande vägs detta in i ämneskunskapsbetyget, vilket inte är förenligt med de bestämmelser vi har. Det skulle då underlätta om vi hade ett särskilt betyg i ordning och uppförande. Det är en fråga. Jag tror i och för sig inte att detta skulle påverkas av en möjlighet att överklaga betyget. Jag har inget färdigt svar på den fråga som Mats Pertoft nu upprepar till mig. Mitt svar är att frågan bereds i Regeringskansliet. Regeringen kommer att ta ställning i förslaget till ny skollag, och ett sådant förslag till ny skollag kommer att redovisas under vintern. Hur det lutar i denna fråga vill jag inte för dagen gå in på. Vi kommer att redovisa det när förslaget läggs fram. Men jag kan ändå utveckla för- och nackdelar med en möjlighet att överklaga. Fördelen är uppenbar. Det skulle naturligtvis ge en känsla av ökad rättssäkerhet för den elev som känner sig felaktigt bedömd. Å andra sidan menar jag att även nackdelen är påtaglig och uppenbar. Hur ska någon annan lärare än den som har undervisat eleven i tre års tid kunna bedöma elevens förmåga i ämnet? Hur ska någon annan lärare som inte har undervisat eleven kunna göra det? Jag menar att det finns en betydande risk att den här utomstående aktören, som gör en bedömning av en elevs kunskaper, bara kommer att kunna gå på det som är arkiverat skriftligt material, det vill säga i allt väsentligt skriftliga prov. En lärare som undervisar en elev väger naturligtvis in proven och provresultaten i betygssättningen men kan också väga in så mycket annat. Man märker att en elev deltar i diskussionen på lektionen, och man märker på elevens inlägg i diskussionen i klassrummet att den här eleven har förstått ämnet, förstått sammanhangen, förstått det som man vill förmedla i undervisningen. En annan lärare som inte har varit med i undervisningen har naturligtvis inte den referensbakgrunden över huvud taget utan kan bara gå på de skriftliga proven. Då tror jag att det finns en risk som man måste väga in om man överväger det här med överklagande av betyg. Om man inför den här rätten kommer naturligtvis betyg omedelbart att börja överklagas. Då kommer de första utslagen att ge vid handen att det är de skriftliga proven som blir vägledande för betygssättningen. Det kommer att bli normerande för all betygssättning i svensk skola efter det. De skriftliga proven blir mycket mer dominerande när det gäller hur betyg ska sättas i Sverige. Jag har, som Mats Pertoft vet, inget emot nationella prov och skriftliga prov och betyg, men jag tycker att det vore olyckligt om vi går mot en utveckling där det bara är de skriftliga proven som ger grund för betygen. Jag är orolig för att detta blir följden, även om Mats Pertoft inte vill det med att införa överklaganderätten. Det är därför jag tvekar, och det är därför jag genom åren har haft en skeptisk attityd till detta. Men, som jag säger, det finns också fördelar, och vi väger nu för och emot i beredningsarbetet.

Herr talman! Jag tackar för denna vidare dialog i frågan, utbildningsministern. Jag kan hålla med om problematiken kring överklaganderätten och att den kommer att tvinga fram ett annat dokumentationssystem för lärare. Frågan är bara om vi kan slippa undan detta. Jag tror att i ett modernt samhälle som mer och mer individualiseras behövs mer och mer av detta också dokumenteras, även det muntliga deltagandet i undervisningen. Jag vet att vi har lite olika åsikter, utbildningsministern och jag, om antalet nationella prov och så vidare. Men när det gäller frågan om att bevara betydelsen av aktiviteten i undervisningen verkar vi vara överens, och det är väldigt bra. Jag tror inte att ett införande skulle leda till så många överklaganden. I alla fall minns jag från den redovisning vi fick i Skollagskommittén från Finland att det inte var fallet där. Det var inte så himla många överklaganden. Det handlar mer om hur man från lärarhåll använder detta, hur rättvisa betygen är och upplevs. Man tvingas till en annan aktivitet om rätten finns. När det gäller uppförande och så vidare finns det en del forskning. Bengt Selghed vid Kristianstads högskola har forskat en hel del kring vad som döljer sig i betygssystemet. Det är väldigt mycket annat än bara ämneskunskap. Vi vill inte ha detta i Sverige. Vi vill ha ett sakligt och korrekt betygssystem som alla kan uppleva som rättvist. Jag blir emellertid lite förvånad när det gäller utbildningsministerns argumentation för ordnings- och uppförandebetyg. Hur ska man på dessa punkter sätta objektiva riktlinjer? Ordning och uppförande är ju något som i högsta grad är subjektivt och som svårligen kan objektiveras. Om man skulle införa något sådant skulle man riskera att rasera respekten för hela betygssystemet. Hur ska man annars fundera över detta? Det jag upplever som respektlöst eller ordentligt kanske någon annan upplever som något helt annat. Den objektivitet som eleverna förväntar sig av läraren blir väldigt svår att upprätthålla när det gäller betyg i ordning och uppförande. För ett tag sedan gick jag tillbaka och tittade i Skollagskommitténs betänkande. Där var alla borgerliga partier utom Folkpartiet, även båda lärarfacken, positiva till införandet av en överklagningsrätt. Därför borde det rent logiskt bli så att vi i Sverige får den rättigheten i framtiden. Jag tycker att det vore trevligt om utbildningsministern kunde ge en liten förhandsvink om hur detta kommer att gå. Jag tycker ändå att det låter mer positivt än det jag hört utbildningsministern säga tidigare om införande av överklagningsrätt. Det handlar om en rättssäkerhet för eleverna. Kommer vi att få det?

Herr talman! Jag har inga andra svar att ge än de jag har gett. Regeringen kommer att redovisa sin ståndpunkt när vi presenterar förslaget till ny skollag. Det här bereds. Rättssäkerhetsaspekten står emot oron för att vi får ett fullständigt provbaserat betygssystem. Det måste vägas av mot varandra. Den sammanläggningen är vi inte färdiga med. Jag tror inte att det nödvändigtvis blir så - jag sade inte det heller - att om man inför en överklaganderätt blir det en storm av överklaganden. Det beror på hur överklagandesystemet utformas. Det kommer i hög grad att bero på hur de första överklagandena i sista ändan slutar i bedömningen. Om det leder till att det blir många förändringar kommer det väl att bli en storm av överklaganden, gissar jag. Om det uppfattas lite grann som i Finland att det nästan inte sker några förändringar kommer väl eleverna att tröttna på att överklaga. Det är inte det som är min poäng. Poängen är att risken att det enda som en utomstående person kan bedöma, som inte själv har deltagit i undervisningssituationen, är det arkiverade skriftliga materialet. Som Mats Pertoft inser finns det ingen chans att ha en sådan dokumentationshysteri i skolan att man efter varje lektion gör nedteckningar om alla elever, hur de har varit aktiva och kvaliteten på deras inlägg. Det är inte möjligt. När läraren sätter ett betyg efter tre års undervisning i ett visst ämne går läraren på de intryck han eller hon har med sin yrkeserfarenhet och professionalism. Det går inte att förmedla i skrift på samma sätt fullt ut. Mats Pertoft säger att det är omöjligt med ordningsbetyg. Det är lustigt, för i princip varenda land i världen har ordningsbetyg. Sverige hade det också fram till 1969. Vi hade ingen bristande respekt för betygssystemet då. Mats Pertoft sade att det skulle bli en bristande respekt för betygssystemet om man hade betyg i ordning och uppförande. Jag lovar att om det är något land där det är bristande respekt för betygssystemet är det i Sverige. Det är inte i de övriga länderna som har ordningsbetyg. Så jag tror att den farhågan är väldigt överdriven från Mats Pertofts sida.

Herr talman! Jag vet inte om man kan säga att det i Sverige är bristande respekt för betygssystemet jämfört med andra länder. Jag vet inte vad utbildningsministern grundar detta uttalande på. Jag kan utgå från mina egna erfarenheter. Jag gick två år i svensk skola i Hamburg. Jag hade ordningsbetyg, och jag begrep aldrig på vilka grunder de var satta. Sedan bytte jag till tysk skola. Där fanns det inget ordningsbetyg. Jag ändrade inte mitt uppförande för den skull. Jag tror inte att det är någon lösning heller. Utbildningsministern talar om ett fullständigt provbaserat system. Är det så det är i Finland, eftersom de har överklaganderätt? Är det så att lärarna där inte alls längre kan väga in deltagandet i undervisningen i betygssystemet, eftersom de har ett överklagningssystem? Det vore väldigt märkligt och inte alls i enlighet med vad jag har lärt mig om Finlands ganska framgångsrika skolsystem, som jag förstår att utbildningsministern också uppskattar. Jag tycker att det verkar ganska ihåligt att mena att det blir ett jätteproblem med ett provbaserat system. Vad vi behöver är en klar överklagningsrätt för elever. Det är en fråga om att kvalitetssäkra betygen. Det handlar inte om tyckande. Det handlar om kvalitet när det gäller betyg. Det är det vi måste ha i Sverige också i framtiden. Därför hoppas jag verkligen att utbildningsministern fullföljer den positiva inställning som jag kan spåra i hans svar på min interpellation och ser till att alliansen kommer fram till att vi ska ha en överklagningsrätt även i Sverige. Det är för att eleverna ska lära sig att det finns kvalitet. Det ska inte bero på uppförandet vilka betyg man har utan på kunskapen. Jag har alltid uppfattat att kunskap är väldigt viktigt för utbildningsministern.

Herr talman! Jag tackar för interpellationen. Jag upplever att jag har givit svaret att vi kommer att redovisa det här under vintern, det slutliga ställningstagandet när vi har vägt samman de för- och nackdelar som vi ser med möjligheten att överklaga.