Kriminaliteten i landet

Fru talman! Thomas Morell har frågat mig om jag fortfarande drar slutsatsen att det finns en ängslan i regeringen som kan bromsa en effektiv kamp mot kriminaliteten.

Inledningsvis vill jag uppmärksamma interpellanten på att jag i den artikel som interpellanten hänvisar till uttalar mig i egenskap av partiföreträdare och inte i sammanhanget förde regeringens talan. Mitt uttalande handlade om en reflektion över det politiska debattsamtalet över tid och ska därför inte på något vis sammanblandas med regeringen eller regeringens förda politik.

Med det sagt: Låt mig understryka att jag och regeringen bedriver ett intensivt arbete med att bekämpa kriminalitet i hela landet. En tillgänglig polis, ett starkt rättsväsen, ett gott samarbete mellan berörda aktörer samt en ändamålsenlig lagstiftning är viktiga utgångspunkter för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället.

Utbyggnaden av Polismyndigheten är en central del i arbetet, och regeringen gör en historisk satsning på myndigheten. Därför har myndighetens anslag ökat kraftigt. Polismyndigheten har aldrig tidigare haft fler anställda än i år, och arbetet med att nå målet om 10 000 fler polisanställda till och med 2024 fortsätter med full kraft. Regeringen har dessutom startat två nya polisutbildningar och initierat en ny och snabbare antagningsprocess till utbildningen samt arbetar för att öka attraktiviteten i polisyrket. I årets höständringsbudget utökas också Polismyndighetens anslag med 500 miljoner kronor under 2021. Detta görs för att säkerställa myndighetens fortsatta tillväxt och för att stärka Polismyndighetens möjlighet att förebygga, utreda och beivra brott.

När polisen får mer resurser ökar samtidigt trycket i det övriga rättsväsendet. För att förstärka de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att möta det ökade inflödet av grova och svårutredda brott föreslår regeringen i budgeten för 2022 satsningar på Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Tullverket. Även Kriminalvården och Sveriges Domstolars kapacitet föreslås stärkas. Detta kommer att bidra till en rättssäker och effektiv rättskedja.

Samtidigt måste brottens orsaker bekämpas. Ett sätt är att hindra att barn och unga dras in i kriminella miljöer. Det är angeläget att kommunerna bedriver ett effektivt brottsförebyggande arbete. Regeringen bereder därför förslag om att införa ett lagstadgat ansvar för kommunerna att bedriva brottsförebyggande arbete. Satsningen omfattar i huvudsak åtgärder från 2023, men regeringen avsätter även medel i budgetpropositionen för 2022 för vissa förberedande åtgärder.

Arbetet fortsätter också på det straffrättsliga området. Regeringen har nyligen föreslagit att den så kallade ungdomsreduktionen ska slopas för personer i åldern 18-20 år vid allvarlig brottslighet. Förslaget innebär att unga myndiga som begår grova brott kommer att dömas till längre fängelsestraff. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 januari 2022. I augusti tog vi vidare emot Gängbrottsutredningens betänkande med en rad straffrättsliga förslag mot brott i kriminella nätverk. Betänkandet är nu ute på remiss.

Satsningen som regeringen gör mot kriminaliteten är den mest omfattande någonsin i Sverige, och tillsammans med de särskilda åtgärder som vidtas för att öka samverkan mellan berörda aktörer bekämpas brottsligheten från flera håll samtidigt. Jag och regeringen är fast beslutna om att fortsätta arbetet mot kriminaliteten, och vi har inga planer på att slå av på takten. Det finns ingen ängslan i regeringen som kan bromsa effektiva insatser mot kriminaliteten.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det var ett långt svar på en kort fråga. Men det är intressant att man får en så rejäl redovisning.

Jag måste faktiskt säga att jag höll på att sätta trekaffet i halsen när jag läste Aftonbladets artikel. Hur kan man vara ängslig om man vill skärpa lagstiftningen? Den grejen fick jag inte ihop. Lagarna stiftas ju i det här huset på demokratiska grunder. Alla har rätt att vara med och påverka, så att vi får en lagstiftning som är bra och effektiv. Den kan aldrig vara rasistisk i något avseende. Lagboken bryr sig inte om varifrån du kommer. Om man begår ett mord, en misshandel, en våldtäkt eller vad det nu kan vara tar inte lagboken någon hänsyn till vem man är. Lagboken avgör vilket straffet ska vara för det brott som har begåtts. Sedan ska domstolen utmäta straffet i en dom.

Jag förstod inte riktigt Mikael Dambergs resonemang. Det var därför jag skrev denna interpellation. Vi har ju så många gånger diskuterat kriminalitetens inverkan i samhället och hur den påverkar tryggheten för den vanliga medborgaren. Och så står det att läsa i en tidningsartikel att statsrådet säger att man var ängslig för att bli betraktad som rasist - när vi bara pratar om att skärpa lagstiftningen för att komma åt brott.

I interpellationssvaret står det att statsrådet inte uttalar sig för regeringen utan som partiföreträdare. Men när man läser det första stycket i artikeln blir ändå intrycket att det är en regeringsföreträdare som svarar Jag ser fram emot en förklaring till det. Det står så här: "Partiet vill bland annat göra det möjligt att vräka kriminella för att städa upp i segregerade bostadsområden. - Det fanns en ängslighet tidigare att beskriva en del problem, man ville inte ses som rasistisk och så vidare, säger Mikael Damberg (S)." När jag läser det tolkar jag in att det är ett svar från en regeringsföreträdare, inte en representant för Socialdemokraterna.

Är det så att regeringen har en känsla av ängslighet inför att skärpa lagstiftningen för att komma åt den allvarliga brottslighet som vi i flera debatter här i dag har diskuterat, när människor dör på våra gator, det sprängs och det sker annan grov kriminalitet? Jag blir häpen när jag läser en sådan artikel, för jag kan inte förstå ängsligheten. Jag ber om ursäkt, men jag förstår den inte. Lagen är ju fristående från alla sådana bedömningar. Rättsväsendet ska agera utifrån det brott som har begåtts. Jag vill gärna ha ett förtydligande i den frågan.

Fru talman! Nej, regeringen har ingen ängslan inför att skärpa lagstiftningen. Vi har ju skärpt 60 straff, och det kommer mycket mer. Den svenska lagen är lika för alla. Det finns ingen ängslan där.

Jag uttalade mig om en helt annan sak. Vi socialdemokrater är på väg att gå till partikongress. Jag intervjuades om det kriminalpolitiska avsnittet i programmet. Det var en ganska bred diskussion som handlade om allt möjligt, till exempel att vi vill att det ska bli lättare att vräka kriminella som terroriserar ett helt bostadsområde och bedriver kriminell verksamhet i sin lägenhet. Det är inga konstigheter.

Däremot har det funnits en diskussion som inte minst har präglats av Sverigedemokraternas retorik som har velat göra hela kriminalpolitiken till en invandringsfråga. Det är många socialdemokrater som har reagerat på det och som känt att det har varit orättvist.

I de fattigaste bostadsområdena är 95-98 procent hederliga. De går upp på morgonen och går till jobbet. De kämpar för att få livet att gå ihop. De är väldigt trötta på att det hela tiden utmålas som att de på grund av sitt ursprung och sin identitet på något sätt skulle vara kriminella eller ha lättare att vara kriminella.

Det är den debatten som jag tror har hindrat en del socialdemokrater från att vara tillräckligt tydliga i diskussionen. Flyktingmottagandet har drabbat vissa bostadsområden väldigt hårt. Vi har haft en väldigt liberal lagstiftning i Sverige med arbetskraftsinvandring, EBO-lagstiftning och ett skolpengssystem som har gjort att våra fattigaste bostadsområden har fått jobba i konstant motvind.

Min slutsats av det är att det krävs en jämlikhetspolitik som jämnar ut förutsättningarna. Annars skapar man större problem med integrationen. Man får en växande segregation som sedan i sin förlängning också kan driva brottsligheten i ett samhälle. Jag tycker att det är vad vi har sett i samhället.

Jag har inte rädd för att föra den diskussionen. Jag är inte ängslig. Jag har sett att det finns andra människor som har varit ängsliga. Då har de varit ängsliga för att förknippas med den retorik och den ideologi som Sverigedemokraterna står för. Det kan jag i viss mån förstå.

Fru talman! Jag måste ändå svara på påståendet. Jag har aldrig någonsin pekat ut någon särskild för att ha begått ett brott. Jag utgår alltid från lagboken och vem som har gjort vad.

Brå har också konstaterat att det finns en viss överrepresentation. Man får inte blunda för det. Det är därför som det blir så olyckligt när det är ett uttalande från en regeringsföreträdare.

Det är ändå på det sättet att även om det var en intervju som handlade om Socialdemokraternas valmanifest är statsrådet representant för regeringen. Jag tolkade artikeln som att regeringen var ängslig för att vidta tuffa straff mot den som begår brott.

Det är klart att det är många som känner en oro. Finns det en tvekan bland landets företrädare i regeringen att vidta åtgärder mot grov kriminalitet skapar man en oro därute. De människor som lever i dessa områden påverkas av detta dagligen just i denna stund. Vi vet inte vad som har hänt utanför det här huset under tiden vi har debatterat.

Jag har varit uppe i debatten ganska många gånger och talat om vikten av att angripa kriminaliteten för att den är ett gift i samhället. Jag får ofta svaret att man måste vidta förbyggande åtgärder. Det kan man göra bland de ungdomar som lever och bor i områdena.

Men vad vi också har talat om flera gånger och även i dag är de internationella kriminella nätverken som opererar i Sverige. Dem kan man aldrig agera förebyggande mot. De växer upp i en helt annan del av världen, och vi vet inte var. Men de kommer hit och begår grova brott.

Då måste lagstiftningen möta upp för det. Jag ser inte varför man skulle vara ängslig för att skärpa lagstiftningen för att mota bort det här giftet i vår samhällskropp, för det är vad det handlar om.

Man kan förebygga när det gäller de individer som man har händerna på, alltså våra egna medborgare. Men man kan aldrig förebygga brott när det gäller sådana som växer upp i en annan miljö utom svenska statens kontroll men som kommer hit och begår brott.

Då måste också lagen nå det tydligt och kraftigt. Efter avtjänat straff pekar man med hela handen att de ska återvända till sitt hemland, och med utvisning på livstid. Man måste sätta hårt mot hårt, annars kommer vi inte åt det. Med ängslan löser vi inte detta.

Fru talman! Jag har redan svarat att hela intervjun handlade om vilka beslut som Socialdemokraterna skulle fatta på vår kongress. Jag kan inte vara mycket tydligare i artikeln än så.

Jag har också sagt väldigt tydligt att regeringen inte känner någon ängslan. Då skulle vi inte ha skärpt 60 straff. Då skulle vi inte vänta på Gängbrottsutredningen som lägger fram förslag om att skärpa straffen ytterligare inte minst för gängrelaterad brottslighet, med inspiration från Danmark. Då skulle vi inte ha skärpt straffen för de systematiska stölderna som vi talade om här tidigare eller inbrottsstöld. Det finns ingen ängslan hos oss.

Däremot finns en större diskussion om hur inte minst Sverigedemokraterna beskriver människor med utländsk bakgrund. Det är ganska återkommande. Jag skulle inte säga att Morell är värst i klassen. Men det kommer avslöjanden var och varannan vecka, och inte minst i dag, hur det finns kopplingar mellan tjänstemän hos Sverigedemokraterna och vitmaktmiljön i Sverige. Det är fruktansvärda avslöjanden. Detta är inte det första avslöjandet.

Jag menar att det finns en rasistisk agenda kopplad till Sverigedemokraterna som också människor i dessa områden känner av, tyvärr. Jag skulle önska att det inte var på det sättet. Jag skulle önska att alla partier i Sverige såg människor som de individer de här och att vi inte hade en sådan diskussion i Sverige. Tyvärr har vi det.

Det är Sverigedemokraterna som sprider det giftet i samhällsdebatten, och det beklagar jag. Det är också därför som vi socialdemokrater har sagt att vi inte vill samarbeta politiskt med Sverigedemokraterna.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Jag har många vänner som kommer från andra länder. Det påpekas ofta från mina vänner att de känner att det som sker i samhället påverkar dem på ett negativt sätt. De arbetar och sköter sig, har familjer och driver företag. De är skötsamma vanliga medborgare. Det finns ingen som helst anledning att peka på dem och säga att de är ett bekymmer.

Det är de som begår brott som är ett bekymmer. Sedan gäller det om det är inhemska brottslingar, alltså sådana som vi har fostrat själva, eller om det är sådana som kommer utifrån, åker in över landets gränser, begår brott och sedan åker ut igen.

Det är det vi måste lägga fokus på att angripa. Det har inte ett färn att göra med var de kommer ifrån. Vad det handlar om är det brott som de faktiskt begår. Man skjuter ihjäl en annan människa. Man misshandlar någon. Man våldtar någon, eller vad det nu kan vara.

Då måste staten möta upp med en tydlig process med en rättegång som baseras på lagar som stiftas i det här huset. De måste också vara kraftfulla. Det får inte finnas en ängslan i att skärpa lagstiftningen för att komma åt detta gift i samhället.

Sedan ogillar jag påståendet att jag på något sätt skulle göra skillnad på människor. Det gör jag inte. Jag har många vänner som är utländska, alltså utlandsfödda. Jag har aldrig någonsin under hela mitt liv gjort skillnad på någon människa. Det vill jag gärna ha en ursäkt för.

Fru talman! Lagen gäller lika för alla i Sverige. Det är därför vi bekämpar den kriminalitet som finns i Sverige med rättssäkerhet och lagstiftning. Då spelar det ingen roll vad du har för bakgrund och vad du tycker i olika frågor. Har du begått ett brott ska du sona det och ytterst sitta i fängelse. Vi skärper redan ett sextiotal straff. Vi kommer att fortsätta att skärpa straffen framför allt för den gängbrottslighet som präglar Sverige. Det finns ingen ängslighet i detta.

Däremot finns ett gift i samhällsdebatten som jag menar att Sverigedemokraterna är med och bidrar till. Det är en uppdelning i Sverige, en råare ton i politiken. Det är alltid så att det är invandrarna som är problemet för Sverige. Jag tycker att det är tråkigt. Då osynliggör man den stora majoriteten bland människor som har en bakgrund i ett annat land. De jobbar och gör rätt för sig och gör allt för att deras barn ska få en bra uppväxt i vårt land.

Jag ogillar den argumentationen. Jag tycker att det är fel. Det är det som är giftet i samhällsdebatten just nu och som också jag reagerar väldigt kraftigt mot.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.