Kostnaden för LAS-överenskommelsen

Fru talman! Lars Beckman har frågat mig hur kostnaden om 140 miljarder kronor ska finansieras, hur många jobb regeringen beräknar att LAS-uppgörelsen ska ge och vilka de beräknade samhällsekonomiska vinsterna är av en kostnad på 140 miljarder för skattebetalarna.

Förhandlings- och samverkansrådet PTK, IF Metall, Kommunalarbetareförbundet och Svenskt Näringsliv har tecknat en principöverenskommelse om trygghet, omställning och anställningsskydd. Den 4 december 2020 hemställde parterna gemensamt om att regeringen ska modernisera arbetsrätten i enlighet med principöverenskommelsen.

Parterna har genom sin historiska överenskommelse tagit ett stort ansvar för att utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen. Överenskommelsen tar ett helhetsgrepp för att ge omställningsförmåga och flexibilitet för företagen och trygghet och omställning för de anställda. Det gör att vi står bättre rustade att hantera strukturomvandling och en arbetsmarknad i förändring. Det är även viktigt för svensk konkurrenskraft.

Principöverenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd ska ses som en helhet. För att kunna hantera frågorna på ett bra sätt har Regeringskansliet beslutat om tre interna bokstavsutredningar för att genomföra partsöverenskommelsen.

Utredningarna har i uppdrag att lämna förslag till hur principöverenskommelsen ska genomföras i de delar som rör anställningsskydd och tillhörande a-kassefrågor och att lämna förslag till hur principöverenskommelsen ska genomföras i linje med parternas förslag i de delar som rör en ny offentlig omställningsorganisation samt de delar som rör ett nytt och parallellt offentligt studiestöd.

Utgångspunkt för respektive uppdrag är att utforma förslag till genomförande som är samhällsekonomiskt effektiva och kostnadseffektiva. Det ingår även att redovisa förslagens offentligfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot att närmare analysera utredningarnas förslag. Regeringen kommer att återkomma i dessa frågor.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Under 2020, fru talman, var det 790 242 helårspersoner, som Ekonomifakta uttrycker det, mellan 20 och 64 år som försörjdes genom bidrag. Det är 13 procent av Sveriges befolkning i åldern 20-64 år. 790 242, fru talman - det är vad den här debatten borde handla om. Hur får vi fler i jobb? Hur ser vi till att få en bättre funktion på arbetsmarknaden?

Det är därför jag har ställt den här interpellationen, som handlar om kostnaden för parternas LAS-överenskommelse. Den ligger ute publikt; den som vill läsa överenskommelsen kan gå in på till exempel Svenskt Näringslivs hemsida. Där står det tydligt vad man har kommit överens om.

Jag har låtit riksdagens utredningstjänst räkna på de förslag som ligger. Vi kan konstatera att den omställning som statsrådet pratar om kostar ungefär 1,9 miljarder. Friåret, som man har kommit överens om och som företrädare för Transport kallade friår light, kostar fullt utbyggt 17 miljarder. Höjningen av taket i arbetslöshetsförsäkringen kostar ungefär 1 miljard. Det blir sammanlagt ungefär 20 miljarder per år. Till detta ska läggas den löntagarfondsliknande kollektivavtalade a-kassan, som handlar om 62 miljarder. I värsta fall, eller högsta fall, kan det då komma att kosta 140 miljarder.

Det är detta jag har ställt frågor om, nämligen de här 20 miljarderna. Hur ska det här finansieras?

Då kommer statsrådet i sitt nästa inlägg att säga att det är en sak i budgeten, och det må så vara. Jag misstänker dock, fru talman, att det för dessa 790 242 personer - 13 procent av Sveriges befolkning i åldern 20-64 år - måste finnas någon liten idé hos statsrådet och regeringen om hur många jobb denna LAS-överenskommelse för 20 miljarder ska ge. Annars finns det ju alternativ som man skulle kunna använda 20 000 miljoner - 20 miljarder - till i stället.

Och vad är vinsten om man skulle gå all in och säga att det kostar 140 miljarder? Vad är den samhällsekonomiska vinsten?

Fru talman! Detta är en väldigt stor förändring av arbetsmarknaden som är på gång. Men den verkar ske i det dolda och i det tysta. Den smygs omkring. Det är motsatsen till öppenhet och transparens, vilket ministern också har fått väldigt kraftig kritik för både från arbetsgivarorganisationer och från företagarorganisationer.

I fredags, fru talman, var det meningen att de här tre interna bokstavsutredningarna skulle presenteras - den 15 maj. Det var nog väldigt många som var nyfikna på det datumet. Det var nog väldigt många som var nyfikna och tänkte: Hur många jobb blir det? Ekot avslöjade i dag, fru talman, att LO tänker kalla in sitt högsta beslutande organ. Och just som av en tajmning kom inte de här utredningarna som skulle presenteras den 15 maj i fredags utan ska komma någon gång i framtiden, kanske i slutet av maj.

Jag skulle gärna vilja veta, fru talman, varför de här tre utredningarna inte är presenterade. Och hur många jobb tror ministern att man får i en LAS-överenskommelse för 20 miljarder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! LAS har varit i behov av modernisering länge. Lagen om anställningsskydd kommer ofta upp som skäl till att företag väljer att inte anställa.

Fru talman! Som företagare med 10-15 anställda vet jag att det här förslaget kommer att ge färre jobb, inte fler. Jag vet hur LAS fungerar när man är ett litet företag. Arbete finns och behöver göras. Det kan inte vara så att arbete ska finnas för att sysselsätta en person. Det är fel fokus. Det är inte de riktiga skattepengarna som produceras i det förhållandet. Då pratar vi sysselsättningsgrad och extratjänster. Sysselsättningsgrad kan handla om endast en timme i veckan i en aktivitet vid Arbetsförmedlingen eller någonting annat. Det kan vara bra för den enskilda personen, men det handlar inte om generering till statskassan utan om konsumering av statskassan.

Producerar gör livskraftiga företag med anställda som driver företaget framåt och uppåt. Så gott som alla företagare jag känner och pratar med har råkat ut för en anställd som inte längre producerar och driver företaget framåt och uppåt, en anställd som behöver lösas från företaget för att båda ska kunna gå vidare på skilda vägar. Därför ska LAS moderniseras.

Moderaterna står bakom lagförslaget om en moderniserad LAS. Nu har parterna gjort upp, och något helt annat ligger på bordet. Det som skulle vara kostnadsneutralt har ändrats till något helt annat, som min kollega Beckman sa i sitt förra anförande. A-kassan ska stärkas, höjas, bli obligatorisk och i framtiden tillhöra facket. Det är alltså facket som i framtiden kommer att höja a-kassan när facket ser behov av det.

En förbättring på marginalen ligger på bordet. Tidigare har man kunnat undanta två personer; nu kommer det att ökas i någon omfattning, lite oklart hur.

Visstidsanställningen justeras så att kvalificeringstiden kortas ordentligt och medför en säkrare anställning för den anställde. Men de företag som ofta använder visstidsanställning kommer antagligen inte att anställa fler. Det kommer att höja tröskeln för första jobbet på restaurangen, första jobbet för ungdomar och första jobbet för utlandsfödda. De kommer att få svårare att ta klivet in på arbetsmarknaden.

Den värsta delen av LAS-förslaget, den dyraste och den som är svårast att motivera, är att friår light kommer att dyka upp. Har du arbetat i åtta år ska du ha rätt till åtta månaders ledighet på skattebetalarnas bekostnad. Det är ännu oklart vad som ska läras, om det ska vara knyppling eller flugfiske, oavsett vilket yrke du har. Det kallas för kompetenshöjning, men till vad saknas uppgift om.

Fru talman! Är det rimligt att Sveriges skattebetalare ska betala för friår light för att anställda ska lära sig något den anställde vill men som kanske inte Företagarsverige frågar efter?

Fru talman! Om interpellanten tycker att det är viktigt att debattera jobben och hur vi skapar fler jobb får han gärna skriva en särskild interpellation om det. Det vi diskuterar nu är den partsöverenskommelse som är tecknad mellan parterna på svensk arbetsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag måste säga att interpellanten spekulerar vilt om både det ena och det andra. Med all respekt är de uttalanden som görs här i talarstolen häpnadsväckande: Parterna har gett upp. Facket kommer att höja a-kassan. Friår light.

År 2017 påbörjades ett förhandlingsarbete mellan parterna på svensk arbetsmarknad. Sedan dess har man förhandlat om ett nytt huvudavtal och om förändringar i omställning, anställningsskydd och arbetslöshetsförsäkring. Dessa förhandlingar har resulterat i två överenskommelser i december 2020 - dels ett huvudavtal som reglerar villkoren i kollektivavtal mellan de avtalstecknande parterna, dels en principöverenskommelse som är parternas gemensamma krav på de förändringar i lagar och förordningar som krävs för att man ska kunna anta det nya huvudavtalet.

Detta är en överenskommelse som en stor majoritet av de organisationer som företräder såväl arbetsgivare och företag som fack och arbetstagare står bakom. Avsikten från parternas sida har hela tiden varit att ta ett helhetsgrepp om faktorer som i kombination kan skapa flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden.

De villkor som har förhandlats fram svarar mot de utmaningar som finns på dagens arbetsmarknad. De rustar också den svenska modellen inför framtiden. Detta är villkor som kommer att ge arbetsgivarna flexibilitet och förutsägbarhet och stärka de anställdas anställbarhet och trygghet på arbetsmarknaden. Sammantaget innebär reformen att vi stärker svensk konkurrenskraft och tillväxt.

Precis som sas här har vi från regeringens sida tillsatt tre utredningar som har i uppdrag att se hur partsöverenskommelsen ska kunna genomföras. Utredningarna kommer att presentera sina resultat inom kort.

Vi är inne i en mycket viktig slutfas. Jag kommer inte att kunna ge besked i dag om de frågor som är ställda, eftersom de ingår i utredningarnas uppdrag att analysera. Jag kan dock konstatera att investeringar i både omställning och jobbskapande är helt nödvändiga om vi ska kunna konkurrera på en alltmer globaliserad arbetsmarknad.

Fru talman! Med all respekt för statsrådets irritation över att få konkreta frågor när hon inte vill ge konkreta svar ska jag läsa den andra frågan i min interpellation högt: "2. Hur många jobb beräknar regeringen att LAS-uppgörelsen ska ge?"

Jag tar den en gång till, fru talman, långsamt och tydligt: "Hur många jobb beräknar regeringen att LAS-uppgörelsen ska ge?"

Det var alltså därför jag kallade statsrådet hit till kammaren i dag. Statsrådet står och raljerar över att jag skulle ha ställt en annan interpellation. Men, fru talman, det är bara att läsa innantill. Det står klart och tydligt här, och det är en konkret fråga: Hur många jobb ska LAS-överenskommelsen ge?

Varför är då den här frågan så viktig? Jo, det finns insiders på arbetsmarknaden, och det finns outsiders. Under 2020 försörjdes 790 242 helårspersoner i åldersintervallet 20-64 år genom bidrag. Det är 13 procent av den gruppen, fru talman. De här uppgifterna kommer från Ekonomifakta. Moderaterna har presenterat en annan utredning där man talar om att 670 000 utrikesfödda inte är självförsörjande.

Det säger sig självt, fru talman, att det inte finns något samhällssystem eller någon ekonomi i världen som på sikt orkar med att finansiera en sådan stor grupp som befinner sig i ett utanförskap. Det är därför det är så relevant och intressant att parterna, fack och arbetsgivare, nu har gjort en överenskommelse. Jag vill säga att jag älskar partsöverenskommelser, och jag tycker att kollektivavtal är det bästa som finns, för då håller man politiken borta, och fack och arbetsgivare tar ett gemensamt ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Problemet i den här överenskommelsen är att fack och arbetsgivare har suttit och förhandlat med varandra om en överenskommelse som en tredje part ska betala för, och det är de svenska skattebetalarna som ska betala. Enligt riksdagens utredningstjänst kan det bli 140 miljarder som de ska betala. Då kan man inte säga att parterna har gjort den här överenskommelsen på riktigt, för om de hade gjort den på riktigt hade de också tagit fullt finansiellt ansvar, till exempel genom att inom ramen för löneutrymmet komma överens om ett friår.

Såvitt jag förstår den här överenskommelsen ska de hårt prövade skattebetalarna betala det som Transport kallar för friår light. Datumet den 15 maj var så intressant för att det var då som regeringen skulle presentera de tre interna bokstavsutredningarna. Men i stället, fru talman, meddelade LO i dag att man ska kalla ihop sitt högsta beslutande organ, och hips vips råkade det bli så att regeringen sköt på de tre interna utredningarna som skulle ha presenterats i fredags.

Fru talman! Jag tycker inte att det är att visa respekt för alla som arbetar i Sverige att man inte gör det här i öppenhet, i transparens och tydligt och klart så att alla kan följa det här och se vad man tänker komma överens om och vad det ska kosta. För det är någon som betalar för denna överenskommelse.

Tidningen Arbetet skrev att det kommer att kosta 7 ½ miljard. Låt oss leka med tanken att det blir 7 ½ miljard. Då måste det finnas en alternativkostnad för 7 ½ miljard. Vad skulle man kunna göra i stället för att skicka någon på en flugfiskeutbildning i åtta månader? Det var ett av exemplen i DN:s artikel.

Jag frågar igen: Hur många jobb beräknar regeringen att LAS-uppgörelsen ska ge?

Fru talman! Det talas om ett helhetsgrepp om arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsministern sa tidigare att ett välfärdsland behöver ha starka företag, och jag håller med. LAS har varit svårt för många företag, och nu nämner arbetsmarknadsministern att vi ska stärka den anställde. Jag tänker på alla säsongsarbetare som kommer att få en starkare anställning. Det kommer att bli svårare för företagen som ska vara starka i ett välfärdsland. Regeringen gör det allt svårare för företagen som ska uppskattas mer än beskattas och som ger jobb, skatteintäkter och grunden för all vår välfärd. Trösklarna höjs, och det blir allt svårare för företagen.

Fru talman! Jag vill fråga arbetsmarknadsministern om hon tror att förslaget kommer att leda till fler eller färre jobb.

Fru talman! Jag är helt övertygad om att vi kan möta de utmaningar som vi har sett på arbetsmarknaden sedan tidigare, nämligen ett behov från arbetsgivarnas sida att få en ökad flexibilitet och ett behov från löntagarnas sida att kunna få en ökad trygghet och bättre möjlighet att ställa om under ett helt yrkesliv. När vi på det sättet skapar trygghet i den förändring som sker på arbetsmarknaden gynnar det också framväxten av nya jobb. Det är det som har varit och är den svenska modellens stomme, alltså att vi kan kombinera bra villkor för våra företag och arbetsgivare med goda och trygga villkor för de anställda. Det är det som är poängen här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag sa, fru talman, kommer jag inte här i kammaren i dag att föregå utredningarnas arbete eller spekulera om det exakta resultatet eller vilka effekter vi ser framför oss. Vi är precis inne i ett intensivt slutskede med utredningarna. Det är stora förändringar som sker där förordningstexter ska komma på plats, och jag ser fram emot att kunna presentera helheten någon gång runt månadsskiftet.

Jag vill understryka att det här inte handlar om förslag som politiker av en viss färg har lagt fram, utan det här är ett reformpaket som en stor del av arbetsmarknaden, både företag och anställda, har ställt sig bakom.

Jag värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Jag tycker att vi också behöver se att vi har en unik, framgångsrik modell som har gett vårt land en god omställningsförmåga. Vi har rekordfå konfliktdagar. Vi ska komma ihåg att under förra året, 2020, då det var ett väldigt allvarligt och ansträngt läge på svensk arbetsmarknad och många företag krisade samtidigt som vissa gick bättre - då lyckades parterna trots detta att sätta märket för hela arbetsmarknaden utan en enda konfliktdag, och 3 miljoner löntagare fick sina löner satta. Det är ett riktigt styrkebesked för den svenska modellen. Vi har också haft reallöneökningar under de senaste 20 åren.

Fru talman! Det är också ett riktigt styrkebesked för den svenska modellen när fackförbund och arbetsgivare fortsätter att ta ansvar för att utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen i takt med att arbetsmarknaden förändras. Jag vill återigen understryka att jag välkomnar den historiska överenskommelse som parterna på arbetsmarknaden har presenterat.

Fru talman! Jag vet inte om man kan prata om en fungerande arbetsmarknad när 13 procent i åldersintervallet 20-64 år inte är med. Det är 790 242 personer. Jag såg en uträkning från Svenskt Näringsliv där kostnaden för det här utanförskapet beräknades till hisnande 270 miljarder.

Fru talman! Det är ingen hemlighet att vi ligger i botten i Europa, det vill säga att vi har högst arbetslöshet, en skenande ungdomsarbetslöshet och en mycket ansträngd situation. Det innebär att varje enskild krona som används naturligtvis måste ha ett enda syfte: att få fler i jobb, fler i jobb och ännu fler i jobb.

Vi hade möte med landshövdingen i mitt hemlän i förra veckan, och till Gävleborg importerar vi hundratals skogsplanterare, för det finns ingen av de arbetslösa i Gävleborg som vill skogsplantera, för det är inget högteknologiskt jobb i Boden på en ny vätgasfabrik eller ett stålverk. Vi har nog alltså väldigt stora utmaningar med detta.

Det var därför, fru talman, som jag ställde frågan som hade varit så enkel att besvara för statsrådet i kväll, nämligen: Hur många jobb beräknar regeringen att den här LAS-uppgörelsen ska ge? Och den kanske viktigaste frågan är: Vilka är de beräknade samhällsekonomiska vinsterna när man ska använda upp till 140 miljarder av skattebetalarnas pengar?

Det var två enkla frågor. Den mittersta av mina tre frågor som jag ställde i interpellationen måste ändå arbetsmarknadsministern ha reflekterat över. Svara gärna på detta nu: Hur många jobb tror ministern att det ger?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kommer inom kort att presentera alla de utredningar som vi är i slutfasen med att färdigställa. Det ser jag fram emot att göra, och då kommer givetvis interpellanten och alla andra som är nyfikna att få svar.

Arbetsmarknaden förändras i hög takt till följd av globalisering, teknikutveckling och den gröna omställningen. Vi vet också att vissa jobb försvinner och att nya jobb tillkommer i ekonomin. För att människor ska få ta del av de nya jobben och vara anställbara krävs också kompetensutveckling på ett helt annat sätt i dag än för ett antal år sedan. Det betyder också att vi behöver en dynamisk arbetsmarknad som innebär att det går att fylla på och ställa om under hela arbetslivet så att också arbetsgivarna kan få del av den kompetens de behöver för att utveckla sina verksamheter.

Arbetsmarknadens parter har presenterat en bred överenskommelse, och det kommer att innebära att svensk tillväxt, konkurrenskraft och omställning stärks. Jag hoppas också att det i Sveriges riksdag kommer att finnas en bred samsyn och en bred majoritet för att genomföra de viktiga reformerna för Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.