Konsekvenser för trafiken vid nedläggning av tullen i Kapellskär

Herr talman! Jan Emanuel Johansson har frågat infrastrukturministern om hon avser att ta några initiativ för att göra en konsekvensanalys av trafikökningen vad gäller trafiksäkerheten om tullen i Kapellskär läggs ned. Jan Emanuel Johansson frågar även om infrastrukturministern kommer att ta initiativ till en miljökonsekvensanalys av förslaget om att lägga ned tullen utifrån att godstransporterna med långtradare kommer att öka på flera håll när tullen läggs ned i stora delar av landet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Jag har den 11 och 25 mars 2008 svarat på sammanlagt åtta interpellationer med i huvudsak liknande frågeställningar. Jag väljer därför att inte upprepa vad jag anförde i de båda debatterna. När det gäller regeringens infrastrukturpolitik avser regeringen att lägga fram en infrastrukturproposition under hösten 2008. Frågan om vilka infrastruktursatsningar regeringen kommer att prioritera är således under beredning inom Regeringskansliet. Då Jan Emanuel Johansson framställt interpellationen under den tid han tjänstgjort som ersättare för Tommy Waidelich, som därefter återtagit sin plats i riksdagen, medgav förste vice talmannen att Tommy Waidelich i stället fick delta i överläggningen.

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret, även om jag hade förväntat mig mer. Men det kanske vi kan få under debattens gång. Jag vill också passa på att hälsa från Jan Emanuel Johansson, som har lämnat riksdagen, eftersom jag är tillbaka från min föräldraledighet. En del kallar det utanförskap, men den debatten kan vi ta en annan gång. Hur som helst är det ett faktum att om tullen i Kapellskär läggs ned kommer över 10 000 ryska långtradare att hänvisas till Arlanda för sin klarering. Det kommer att ge en hel del negativa effekter. Bland annat tvingas lastbilarna att åka på smala olycksdrabbade vägar genom Norrtälje. Jag har sett av tidigare debatter att finansministern har en viss erfarenhet av dessa vägar. Det kanske också är det som är anledningen till de starka protesterna från Norrtäljeborna. Det har att göra inte bara med hotet mot tullen i Kapellskär, narkotikainflödet, hoten mot jobben i hamnen och annat, utan också med den oro som finns för olyckor. Jan Emanuel lämnade i går över 5 000 namnunderskrifter från Norrtäljeborna som ger uttryck för det här. Jag kan hälsa att det sedan dess har kommit 2 000 till. Det är en illustration på hur viktig frågan är för Norrtäljeborna, men även för länsborna och för hela Sverige, skulle jag vilja påstå. Det här leder inte bara till att det kommer att bli besvärligt för trafiken på de här småvägarna. Det kommer också att bli besvärligt på Arlanda. De över 10 000 ryska långtradarna kommer att ge utsläpp. Enligt riksdagens utredningstjänst beräknas utsläppen öka med 1 000 ton koldioxid. Enligt samma utredningstjänst hotas utsläppstaket över Arlanda. De ökade koldioxidutsläppen kommer att innebära en begränsning för flygtrafiken och leda till att direktlånglinjer från Arlanda kommer att flytta till andra flygplatser. Det kommer att leda till att vi tvingas flyga till andra flygplatser för att komma ut i världen. Det kommer att påverka Stockholms och Sveriges internationella kontakter, vilket är dåligt för tillväxten. Min poäng är att de ökade koldioxidutsläppen och påverkan på utsläppstaket är en viktig miljöfråga. Just av det skälet har Jan Emanuel frågat statsrådet Åsa Torstensson om regeringen avser att ta några initiativ dels vad gäller trafiksäkerhetsanalyser, dels vad gäller miljökonsekvensanalyser. Det har vi tyvärr inte fått något svar på här i dag. Visserligen hänvisar finansministern i sitt tidigare svar till att Tullverket bör göra en miljökonsekvensanalys. Det skulle vara intressant att höra om det är något sådant på gång. Jag skulle också vilja efterlysa ett regeringsinitiativ. Jag tycker inte att Tullverket har visat kompetens genom det förslag det har lagt fram när det gäller att se effekter utöver den egna verksamheten. Därför vore det väldigt angeläget att regeringen tog initiativ till både en trafiksäkerhetsanalys och en miljökonsekvensanalys. Jag skulle gärna vilja ha svar på frågan om regeringen avser att göra det.

Herr talman! Låt mig till att börja med säga till Tommy Waidelich att han gärna får hälsa tillbaka till Jan Emanuel. Jag hade möjlighet att träffa honom i går i samband med att han överlämnade namninsamlingen. Det är alltid glädjande att en ledamot kommer tillbaka, men också tråkigt när en ledamot lämnar riksdagen. Det är naturligtvis inget utanförskap när man har möjlighet att vara hemma med sina barn under de tidiga åren. Det är naturligtvis så att tullen bedriver en väldigt viktig verksamhet. Jag tittade inför debatten igenom den årsredovisning som tullen har lämnat. Det är klart att med de tydliga mål som vi har gett och som i princip är desamma som under tidigare regeringar är det en verksamhet som fyller en viktig funktion. Den är viktig för att bekämpa brottslighet. Narkotikabeslagen har ökat. Det är en tendens som man tyvärr får se. I en globaliserad värld med Internethandel och annat är det en källa till brottslighet. Det är socialpolitiskt väldigt viktigt. Jag tycker själv att vår restriktiva alkoholpolitik är en väldigt central del av socialpolitiken. Det finns få saker som har mer förödande konsekvenser för människor än problem med alkohol, och för den delen naturligtvis även narkotika. Det är även ur det perspektivet viktigt att tullen prioriterar arbetet med att upprätthålla en väl fungerande svensk alkoholpolitik. Handelsfrågorna är självklart också viktiga. På det sättet kan man se att tullen bedriver en verksamhet som är relativt framgångsrik. Det är viktigt att den förblir relativt framgångsrik, även om vi ska vara medvetna om att man oftast arbetar i uppförsbacke med kreativa motparter. Det är också så att tullen under en lång rad av år har varit under omställning, vilket sammanhänger med EU-medlemskapet, Schengenavtalet och utvecklingen av vårt handelssamarbete i Europa. Vi vet att organisationer som är i den typen av förändringsprocesser är under stort tryck. Detta är en fråga som engagerar många. Vi har en ordning för myndighetsstyrning som innebär att det inte ligger på mig att ge mig in i hur en myndighet ska organisera sitt arbete. Det är utifrån de mål regeringen ställer upp myndighetens eget ansvar. Det gäller naturligtvis särskilt i detta fall, eftersom det vi diskuterar är ett internt arbetsdokument inom Tullverket. Vad av detta som sedan ska komma ut och påverka verksamheten vet ingen av oss ännu. Det är en pågående diskussion inom Tullverket. Jag har lyssnat på Tullverkets ledning i de här frågorna och även för dem understrukit betydelsen av miljöprövningen när det gäller inte minst Kapellskär, men också naturligtvis generellt. Jag är övertygad om att det kommer att hanteras på ett ansvarsfullt sätt av Tullverkets ledning. Vi har också tillfört en del medel till Tullverket i samband med tilläggsbudgeten. Jag inser att många tycker att de är otillräckliga. Det är nästan alltid den situation vi har i den offentliga förvaltningen. Offentliga medel är relativt sett knappa. Men jag tror ändå att det har varit betydelsefullt för att man ska klara verksamheten. Det här är ett viktigt arbete, inte bara i Kapellskär, utan i många andra delar av Sverige. Vi har ett bra utvecklingsarbete inom tullen. Med knappa resurser ska man uppnå sina mål. Det är det som måste vara det överordnade. Exakt hur man utformar verksamheten är Tullverkets lednings uppgift.

Herr talman! Problemet i det här fallet är att det sätt på vilket Tullverket utformar sin verksamhet får effekter för andra verksamheter. Det får effekter på Luftfartsverkets arbete på Arlanda. Det får effekter för Vägverket, polisen och andra myndigheter. Jag tycker att det är fel att gömma sig bakom Tullverket och säga att det är deras ansvar att ta konsekvenserna. Det är faktiskt regeringen som har det samordnande ansvaret. Jag hade förväntat mig mer av regeringen än att den bara skulle säga att det är upp till Tullverket att göra miljökonsekvensanalyserna och annat. Det är regeringens ansvar att göra en helhetsbedömning. Vad ligger som grund för de extra 50 miljonerna? Det måste finnas någon grund för att regeringen har gett de extra 50 miljonerna. Som jag ser det borde de extra 50 miljonerna till att börja med leda till att hela förslaget till en ny organisation slängs i papperskorgen och att vi får börja om. Nu finns det förutsättningar för att bygga upp något nytt och inte utgå från det här förslaget, som påverkar vida utöver tullens egen verksamhet. Det skulle jag vilja ha svar på av finansministern. Delar han bedömningen att de 50 miljonerna extra gör att vi kan kasta förslaget i papperskorgen? Det får inte bara konsekvenser i Kapellskär. Det får, precis som finansministern säger, konsekvenser i övriga delar av landet också för tullverksamheten. Vi måste börja på ny kula.

Herr talman! Jag kan försäkra Tommy Waidelich att vi inte har för avsikt att gömma oss vare sig bakom Tullverket eller någon annanstans. I det här fallet är det helt enkelt så att vi fullföljer den svenska förvaltningstraditionen, som i det avseendet inte på något sätt har förändrats av regeringsskiftet. Regeringens styrning av myndigheterna går ut på att vi ställer upp mål, att vi ger direktiv i regleringsbrev, att vi noggrant följer upp målen och att myndigheterna gör en resultatredovisning. Därefter är det upp till oss att bedöma vilka medel de ska ha och om vi bör ändra målen. Nu ska vi komma ihåg att vad vi diskuterar är ett internt arbetsdokument i Tullverket. Det vore lite märkligt om regeringen sade: Här finns ett internt dokument i Tullverket som Tullverkets ledning inte har tagit ställning till, men vår bedömning är att vi nu vill göra en miljökonsekvensutredning av en del av de förslag som ledningen inte har förhållit sig till. Det tycker jag skulle vara en orimlig ordning. Däremot är det naturligtvis vårt ansvar att påtala för Tullverkets ledning att de i sitt organisationsarbete också bör beakta miljöaspekter och miljöprövningar. Jag tror att vi alla i grunden kan tycka att det är en lite märklig ordning som gäller vid förtullningen av våra stora varumängder. Det naturliga vore att detta inte skedde i närheten av eller i de stora städerna. Vi har ingen anledning att leda in trafik vare sig i Stockholm eller i någon annan av de stora städerna, där vi i dag har en sådan verksamhet. Men det är en fråga för Tullverket att förhålla sig till. Jag kan försäkra Tommy Waidelich att vi kommer att följa det här noggrant. Vi har för avsikt att anlägga synpunkter när man från Tullverkets sida landar i en slutsats. I den måste det naturligtvis vägas in en miljöaspekt. Men vi har inte för avsikt att ta över Tullverkets lednings arbete. De har sin uppgift, och vi har vår uppgift.

Herr talman! Kan jag tolka finansministerns uttalande att klareringen inte ska ske i en storstad som att verksamheten i Kapellskär blir kvar? Det är egentligen konsekvensen, för Kapellskär ligger utanför storstaden. Arlanda däremot har en nära koppling till storstaden. Vad var bevekelsegrunden för de 50 nya miljonerna från finansministern? Kommer det interna dokumentet, som visserligen är internt men som har konsekvenser för Tullens egen verksamhet, att kastas i papperskorgen?

Herr talman! Jag ska försöka svara någorlunda tydligt på Tommy Waidelichs frågor. Nej, det ska inte tolkas så att jag härmed gett mig in i hur Tullverket ska styra sin verksamhet. Det var en reflexion med anledning av de samtal som jag har haft med Tullverkets ledning om hur de ser på verksamheten på sikt. Hur de väljer att organisera den ska jag inte ha synpunkter på. Det måste vara deras ansvar. När det gäller bevekelsegrunder handlar det naturligtvis om att vi har tittat på Tullverkets verksamhet och noterat att det på vissa håll finns kostnadsökningar som motiverar en ytterligare anslagstillförsel. Det är på samma grund vi nu kommer att diskutera arbetet inför den kommande hösten med ramberedningen. Exakt vad detta landar i är en fråga som jag ska återkomma till i samband med budgeten. Låt mig säga att jag uppskattar mycket att Jan Emanuel Johansson och för den delen Tommy Waidelich följer de här frågorna, inte minst utifrån att vi har en bred politisk uppbackning för en väl fungerande tullverksamhet. Sedan har jag stor respekt för att man utifrån sin roll som riksdagsman från Stockholms län bevakar de specifika intressen som man har där. Men därvidlag har vi lite olika roller. Jag får tacka så mycket för denna debatt.