Konsekvenser för södra Sveriges elområde

Interpellationsdebatt 19 oktober 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 32 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att möta det växande behovet av ökad elproduktion och för att undvika att regioner i Sverige drabbas av kapacitetsbrist i kombination med höga elpriser.

Som Ann-Charlotte Hammar Johnsson mycket riktigt påpekar har den senaste tiden präglats av höga elpriser och stora elprisskillnader mellan olika elområden. Det finns flera anledningar till detta, framför allt att energipriserna på kontinenten varit mycket höga, särskilt på fossila bränslen såsom naturgas, och att nivåerna i de nordiska vattenmagasinen varit låga.

Men det är viktigt att komma ihåg att detta inte är en situation som bara drabbar södra Sverige. Höga energipriser har varit ett faktum i hela Europa, och elpriserna styrs, när allt kommer omkring, av tillgång och efterfrågan på en gemensam europeisk avreglerad elmarknad.

Skillnaderna i elpris mellan olika elområden har också flera orsaker. De beror bland annat på flaskhalsar i det svenska transmissionsnätet och på Sveriges export- och importkapacitet.

Det är elmarknadens aktörer som beslutar om investeringar i ny elproduktion. Därför har regeringen tagit flera initiativ för att skapa så goda förutsättningar som möjligt att möjliggöra nyinvesteringar i det svenska energisystemet. Som exempel kan jag nämna att regeringen avser att fatta beslut om att ge Affärsverket svenska kraftnät i uppgift att bygga ut transmissionsnätet till områden i Sveriges sjöterritorium. Det kommer att väsentligt minska de totala kostnaderna för att ansluta exempelvis havsbaserad vindkraft.

För att komma till rätta med kapacitetsbristen och bli av med flaskhalsarna behöver det svenska transmissionsnätet förstärkas. Därför tredubblar Affärsverket svenska kraftnät sina nätinvesteringar under den kommande treårsperioden jämfört med föregående treårsperiod.

Eftersom utbyggnadstakten behöver öka är det även mycket glädjande att riksdagen ställt sig bakom regeringens förslag i propositionen Moderna tillståndsprocesser för elnät som syftar till att förkorta ledtiderna och göra det lättare att bygga ut det svenska elnätet.

Slutligen vill jag nämna att Sverige på årsbasis är nettoexportör av el med jämförelsevis låga priser och mycket låga koldioxidutsläpp. Vi har i dag god tillgång på el och Statens energimyndighet gör bedömningen att detta kommer att vara fallet åtminstone fram till 2050.


Anf. 33 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret angående elpriserna i södra Sverige!

Energipriserna på kontinenten är nu höga på grund av ökad efterfrågan i återhämtningen efter pandemin, som statsrådet tar upp i sitt svar, och naturgas, som ersatt andra energislag, stiger i pris på grund av större efterfrågan. Det gör att den kolbaserade elproduktionen blir lönsammare igen. Därmed ökar även den i pris, vilket gör att priset på utsläppsrätter far iväg till rekordhöga nivåer. Vi har också uteblivna leveranser från Ryssland - allt i olika varianter över tid.

Vi brukar klara detta i Norden genom att ha höga nivåer i vattenmagasinen, men som statsrådet tog upp här är nivåerna nu låga. Det som statsrådet inte tog upp, när det gäller den låga vindkraftsproduktionen såväl till havs som på land som vi nu kan läsa om, är att det ibland inte blåser, och blåser det inte blir det ingen vindkraft. Så kan det vara. Vän av ordning skulle kunna tänka att det kanske blåser i norra Europa när det inte blåser i Sverige och vice versa, men så enkel är inte verkligheten, utan ofta är det samma tillstånd överallt, och då är det alltså vindstilla.

Det är därför vi är angelägna om att ha ett hållbart system dygnet runt med baskraft som inte är väderberoende. Statsrådet använder gärna höga elpriser i Europa som exempel för att vi på något vis ska känna att det inte är så illa här i Sverige eller för att vi inte ska "klaga". Jag är dock inte beredd att köpa statsrådets beskrivning i den del som innebär att vi ska nöja oss med ha högre elpriser än vad vi hade förr.

Svensk elproduktion har länge varit en av världens renaste och tryggaste. Vår vattenkraft och kärnkraft producerar ren el med pålitlig leverans. I dag sker den största elproduktionen i norra Sverige, och sedan överförs den till södra Sverige. Nu ser vi dock en rad olika elintensiva industriprojekt som etablerar sig i den norra delen av landet, vilket är fantastiskt, men det påverkar också den södra delen av landet. Mindre el kommer att kunna överföras till södra Sverige, vilket bekräftas av en analys som gjorts av Region Norrbotten och Region Västerbotten.

Sveriges indelning i de fyra elprisområdena gör att elpriset varierar beroende på i vilket elprisområde vi befinner oss i. Det gör att elpriset blir olika eftersom tillgången på el varierar. På senare år har framför allt elpriserna i område 4 och 3 drabbats av högre elpriser. Det handlar om södra Sverige.

En stor anledning till att det är högre elpriser i södra Sverige är den minskade elproduktionen, som är ett resultat av nedläggningen av Ringhals l och 2. Den minskade elproduktionen gör också att det inte går att överföra tillräckligt med el till södra Sverige från norra Sverige. Det är dock inte rimligt att endast södra Sverige ska ta allt ansvar för att regeringen lagt ned fullt fungerande kärnkraftsreaktorer. Moderaterna anser att Svenska kraftnät bör ges i uppdrag att se över elprisområdena för att minska bördan på befolkningen i södra Sverige.

Energimyndigheten skriver på sin hemsida att läget kan förklaras dels med att elproduktionsanläggningar i södra Sverige har stängts, senast de två reaktorerna i Ringhals, dels med att Svenska kraftnät har begränsat överföringskapaciteten mellan de olika områdena men även till omkringliggande länder. De skriver att detta också till en del är en funktion av den minskade produktionskapaciteten i de södra delarna av landet.

Det Energimyndigheten också skriver är att det kan noteras att den tillgängliga kapaciteten paradoxalt nog minskade efter att Sydvästlänken togs i drift strax före vecka 30.

Det här är ett läge som inte känns okej. Vi har väntat länge på Sydvästlänken, och vi har inte fått den. Redan 2005 togs beslut om att den skulle komma på plats.


Anf. 34 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Frågan om de höga elpriserna är alldeles för viktig för att inte få ett seriöst svar. Det är något som människorna i södra Sverige faktiskt förväntar sig från regeringen i stället för svaret att Sverige har förhållandevis låga priser. När priset har stigit med flera hundra procent och människor inte har råd att betala sina elräkningar och är oroliga för hur vintern kommer att bli är det sannerligen ingen tröst att Sverige är nettoexportör av el på årsbasis.

Jag fick ett mejl i helgen från en pensionerad man som berättade att han förra året betalade 43,85 öre plus moms per kilowattimme, och i september i år var priset svindlande 127,37 öre plus moms per kilowattimme. Hur kan ministern stå här och prata om förhållandevis låga priser?

Det är inte bara privatpersoner som drabbas. På skånska Klippans Bruk varslas personal på grund av de höga elpriserna, och det är säkert inte det enda företaget som går i sådana tankar. Sverige tillhör som bekant den grupp länder som har allra högst arbetslöshet i hela EU, och med berått mod driver regeringen en energipolitik som kastar ut människor i arbetslöshet.

Ministern säger att vi har god tillgång på el. Det stämmer inte. Verkligheten är något helt annat. Företag i Skåne kan inte expandera för att elleveranserna inte kan säkras. Polykemi, Pågen, Kemira - listan kan göras hur lång som helst.

Ministern nämner också de höga elpriserna på kontinenten. Det är sant att dessa är mycket höga. Det är de bland annat för att Tyskland, med sina enorma energibehov, har valt att fasa ut kärnkraften och därmed gjort sig beroende av gas från Ryssland och av Putins välvilja.

Det finns ett initiativ i EU om att kärnkraft ska klassas som hållbar i EU:s taxonomi, men regeringen har vägrat att stödja det initiativet. Regeringen vill inte att det ska satsas på ren, pålitlig och planerbar energi, som kärnkraften är, utan ser hellre att oljekraftverk eldar 140 000 liter olja i timmen.

Ministern pratar om överföringen av el från norr till söder. Var ska denna el komma ifrån?

Nu ska Sverige ställa om till fossilfri ståltillverkning. Det krävs el som från två Forsmarkreaktorer för att ställa om SSAB:s ståltillverkning från kol till vätgas. Norra Sverige kommer att behöva elen som framställs där och mer därtill.

Regeringen svamlar om att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller klimatanpassning, men i själva verket gör regeringen allt den förmår för att hämma företagens innovationskraft och initiativ för att gå före i det avseendet.


Anf. 35 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Boriana Åberg vräker ur sig en lång rad felaktiga eller möjligtvis lögnaktiga påståenden. Jag ska försöka bemöta de värsta överdrifterna och felaktigheterna.

Först och främst när det gäller elpriset har svenska företag Europas lägsta elpris. Skånes företagare har ett lägre elpris än företagarna i konkurrentländerna. Även de dagar då vi i Europa hade de högsta elpriserna var elpriserna i Skåne lägre än i Paris, Amsterdam och Berlin.

Ja, jag sa att Sverige har förhållandevis låga elpriser. Förhållandevis betyder i jämförelse med andra. Och vi har inte bara förhållandevis låga elpriser; vi har de lägsta elpriserna.

Energimyndigheten gör bedömningen att Sveriges överskott, som i dag är 35 terawattimmar, kommer att växa fram till 2050. Om Boriana Åberg gör en annan bedömning än Energimyndigheten är hon välkommen att berätta vad hon bygger bedömningen på och varför hon gör en annan bedömning än Sveriges myndighet.

Jag vill också säga att kärnkraften har en stor och viktig roll i Sveriges energisystem och kommer att ha det inom överskådlig framtid. Vi har också vattenkraft, vilket skiljer oss från många länder i Europa. Den kommer också att vara en stor och viktig del av Sveriges energiproduktion.

Boriana Åberg tar upp Klippan. Det hade möjligtvis varit klädsamt om hon likt interpellanten hade berättat att de har ett stort beroende av fossilgas i sin produktion och att det är fossilgasprishöjningen som gör att Klippan stänger en av sina två produktionslinjer. Det hade möjligtvis gjort det andra budskapet lite trovärdigare.

Sedan läser Boriana Åberg upp en två tre år gammal lista på företag i Skåne som påstår sig inte få tillgång till el. Men allt det där var ju innan det gemensamma initiativ som regeringen tog och som Boriana Åberg röstade för här i riksdagen. Det har gjort att företagen nu får uppkoppling till el. Det är ett initiativ som vi faktiskt båda två har röstat för. Varför låtsas Boriana Åberg som att hon aldrig har röstat för initiativet och att de här företagen skulle ha fått tillgång till el, och inte bara de företagen. Enligt nätoperatören Eon har alla företag som har ansökt om el fått tillgång till el i det elområdet.

Jag har en liten fråga till både Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Boriana Åberg. Ni är ju båda moderater från Skåne, och ni har under en lång tid engagerat er för Skånes elförsörjning. Det tycker jag att ni ska ha heder av. Samtidigt såg vi i går på SVT:s Aktuellt att Mikael Rubin, kommunalråd i Trelleborg, tycker att besöksnäringen i Trelleborg är viktigare än Skånes elförsörjning och viktigare än möjligheten att bygga ut Trelleborgs hamn. Därför stoppar han vindkraftverk, som enligt programmet skulle motsvara 50-60 procent av Skånes hela elkonsumtion.

Då vill jag bara ställa frågan till er två: Delar ni Mikael Rubins åsikt? Tycker ni att det var rätt av Moderaterna i Trelleborg att stoppa elförsörjning motsvarande halva Skånes elproduktion och som väsentligen skulle ha kunnat trycka ned elpriset för Skånes elkonsumenter?


Anf. 36 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för fortsatt svar.

Energiministern har en förkärlek till att tala om att vi vid jämförelser alltid har lägre priser. Min fråga innan var om man är nöjd eller om man skulle vilja se det på ett annat sätt.

Det talas också om god tillgång på el och om nettoexportörer av el på årsbasis. Statsrådet talar aldrig, som jag upplever det, i termer av att vilja se ett annat scenario med baskraft som finns på plats långsiktigt i södra Sverige för att ersätta det som en gång byggdes upp i vårt land för att vi skulle ha baskraft på strategiska ställen över hela landet. Det fanns ju en mening med att det låg där det låg. I södra Sverige fattas oss detta.

Hur det än är i dag kan vi konstatera att det var ett misstag där och då, som jag ser det, att 1999 och 2005 stänga Barsebäckreaktorerna, då staten inte levererat säker produktion efteråt.

Vid omröstningen i kammaren om att stänga reaktorerna Ringhals 1 och 2 sa vi moderater att vi ändå ville ha det öppet och brett och att regeringen skulle titta på kärnkraftsfrågan förutsättningslöst innan man gjorde någonting. Inte ens det ville ni göra.

Min partikollega Lars Hjälmered ställde vid frågestunden i torsdags en fråga om kärnkraften utifrån de tio länder i Europa som har gått samman för att värna den svenska och europeiska kärnkraften. Möjligheten lades i regeringens knä, men Sverige skrev inte på kärnkraftsbrevet och tog strid utan valde i stället avvecklingslinjen.

Jag kan konstatera att Frankrikes elproduktion innehåller ett femtiotal reaktorer som svarade för drygt 70,6 procent av elproduktionen i landet 2020.

Jag konstaterar också att det med kärnkraft skapas möjligheter som inte ersätts med väderberoende kraft. De som säger nej till densamma behöver då berätta vilken baskraft vi ska ha i stället i södra i Sverige för att få de egenskaper som produktionen av kärnkraften tillför, om vi inte ska ha kärnkraft.

Vid torsdagens frågestund, den 14 oktober, svarade statsrådet följande på en fråga från min partikamrat Boriana Åberg om el och den annalkande vintern med ökade elräkningar: "Vi som har fått glädjen att många gånga gånger besöka Skåne vet ju att den bristande blåsten i Skåne inte är landskapets största problem. Skämt åsido." Jag vet inte vari det roliga ligger i detta svar. Det finns en riktig oro i Skåne. Måhända tycker man att vi kan betala ännu mer - det verkar så i debatten. Alla som bor i södra Sverige blev faktiskt heligt förbannade, om man får säga så, över läget.

Måhända uppskattar en minister i Stockholm det roliga i att raljera över landsändan, men de som bor där uppskattar det inte alls, och jag tror att det kvittar vilket parti man röstar på. Energiminister Anders Ygeman har ett sällsynt sinne för humor. Jag höll mig i alla fall för skratt. Och samma dag läste jag samma rubrik som Boriana Åberg i Helsingborgs Dagblad om Skånes elförsörjning och Klippans Bruk som varslat 24 anställda, oaktat vilken form av energi det handlar om. Man stänger nu sina pappersmaskiner. Vi ser nu konsekvenserna i form av höga elpriser och brister i att all produktion ska hänga med i omställningen till ett samhälle med stor användning av el. Det är svårt att se den omställningen i elektrifieringsstrategin där utbyggnaden behöver gå i takt med användningen.

Elmarknadens utformning måste utredas. I dag betalar marknaden för energi. Men det finns inget incitament för att tillhandahålla kvalitet eller effekt, det vill säga tillräckligt med energi vid ett givet ögonblick. Ett elsystem där man betalar för dessa egenskaper skulle bli mer robust. Planerade kraftslag som kärnkraft och vattenkraft skulle få ersätta dessa viktiga funktioner i elsystemet. Leveranssäkerhet är viktigt.

Statsrådet får gärna svara på detta.


Anf. 38 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Det är alltid spännande att lyssna på energiminister Ygeman. Det är alltid någon annans fel. Det är alltid någon annan som har missuppfattat. Det alltid någon annan som inte talar sanning. Men verkligheten säger emot ministern, för både privatkonsumenter och företag i Skåne är väldigt bekymrade över de höga elpriserna och den brist på el som kommer att inträffa, speciellt när det blir kallt på vintern, på grund av regeringens kortsiktiga och ansvarslösa energipolitik.

Ministern frågade vad vi tycker om att kommunerna säger nej till etablering av havsbaserad vindkraft. Jag vill påminna ministern om den kommunala självbestämmanderätten. Den havsbaserade vindkraften är ingen mirakellösning, utan den innebär ännu mer subventioneringar och marknadsmanipulation. Det gör att andra energislag slås ut.

Hur ställer sig ministern, som vurmar så mycket för havsbaserad energikraft, till det faktum att det statliga kinesiska företaget CGN äger vindkraft i Sverige? Hur känns det att göra sig beroende av Kinas välvilja för energiförsörjning?

Vindkraft kräver för övrigt 20 gånger mer stål och 70 gånger mer armerad betong än kärnkraft för samma mängd producerad el.

Man ska inte lägga ansvaret på Skånes kommuner för regeringens havererade energipolitik.


Anf. 39 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Jag noterar att varken Ann-Charlotte Hammar Johnsson eller Boriana Åberg svarar på frågan om vindkraftverken utanför Trelleborg. Den blir intressant eftersom kommunalrådet i Trelleborg har uttalat en oro över elbrist. Samma kommunalråd som oroar sig över elbrist stoppar en marknadsmässig investering som skulle ge Skåne ett otroligt stort tillskott av energi och sänka elpriset för skåningarna.

Det hade därför varit intressant att höra vad Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Boriana Åberg tycker om detta agerande. Det är lätt att kritisera regeringen, men det verkar vara väldigt svårt att kritisera de egna partikamraterna. Det hade som sagt varit intressant att höra dem utveckla det här.

Jag vill be Ann-Charlotte Hammar Johnsson om ursäkt för att jag missade en fråga som hon ställde i sitt första anförande. Hon frågade: Är du nöjd med prisskillnaderna mellan Skåne och resten av Sverige? Mitt svar är: Nej, de är för stora. De måste pressas ned.

De kan pressas ned genom lokal elproduktion, som vi hade möjlighet till utanför Trelleborg. Den hade snabbt kunnat hjälpa till att pressa ned skillnaden. De kan också pressas ned genom en ökning av överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige, genom flexibilitet och lagring samt genom en stabil energiproduktion. Om det skulle behövas kan man även göra det genom en översyn av gränserna för elprisområdena. Den stenen ska vi inte låta vara oflyttad i försöken att pressa ned Skånes elpriser.

Låt mig också göra en anmärkning i marginalen. Ringhals reaktorer stängdes på marknadsmässiga och säkerhetsmässiga grunder. De levde inte upp till de moderna säkerhetskrav som europeisk kärnkraftslagstiftning krävde. Därför beslöt ägarna på marknadsmässiga grunder att stänga dem. Det fanns ingen möjlighet för riksdagen att fatta beslut som ändrade det. Det hade stridit mot aktiebolagslagen och de direktiv som de statliga bolagen hade och det som gäller för privata bolag.

Man försöker teckna en myt av att det fanns en möjlighet att genom ett riksdagsbeslut att göra det ena eller andra. Om riksdagen hade röstat för Moderaternas förslag till beslut den dagen hade vi haft exakt lika många reaktorer i dag som vi har nu. Det vet såklart såväl Lars Hjälmered som Boriana Åberg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson. Det här är bara ett spel för gallerierna.

Vad gäller Klippan blir det extremt tydligt. Det som händer i Europa drabbar också Klippan. Den som gör sig beroende av fossil energi hotar konkurrenskraften i både europeiskt och svenskt näringsliv. Det är inte de svenska energibesluten som drabbar Klippan, utan det är Putins uteblivna gasleveranser och en ökad efterfrågan på gas som ligger bakom detta. Det enda sättet att frigöra sig från det här är mer fossilfri och förnybar energi.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson frågade mig vidare om en kapacitetsmarknad möjligen skulle kunna ändra detta och göra det hela mer robust. Det skulle den naturligtvis, men både Moderaterna och Socialdemokraterna har sagt nej till det. Förutom att förändra saker så att de bli robusta skulle det här nämligen påtvinga konsumenterna väldigt många miljarder i högre elpris när de får betala för den kapacitet som inte behövs under 362 av årets dagar men som behövs under de återstående två tre dagarna. Båda våra partier har därför bedömt att Karlshamnsverkets försäkring samt import från andra länder är bättre.


Anf. 40 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Statsrådet Anders Ygeman fortsätter att ta upp Trelleborgs kommun och Mikael Rubin. Jag har inte sett något inlägg av honom och kan därför inte återge vad han har sagt eller tycka något om det. Däremot vet jag att hamnen är en väldigt angelägen fråga och att det finns en problematik för att bygga ut kommunen. Han tar väldigt allvarligt på det.

Jag vet däremot inte vad han har sagt om havsbaserad vindkraft, men för Moderaterna kostar det mer än det smakar. Källor som bland annat kraftbolag säger att blir en alldeles för stor kostnad och att det krävs subventioner. Just subventioner ska ju inte få gälla kärnkraft eller andra energislag, vilket statsrådet tog upp i diskussionen apropå marknadsmässighet och att det var Vattenfall som självt stängde sitt kärnkraftverk.

Vi vet vad det här berodde på. Vi vet också att under ytan av den här myten finns något annat som aldrig ska tas upp. Man gjorde ett val för att trycka dit kärnkraften så att den inte längre skulle vara lönsam, och det är därför som vi inte heller har den. Detta är ett val som regeringen har gjort. Så ligger det till.

Elkrisen är ett närmast avsiktligt resultat av regeringens dysfunktionella energipolitik. Fossilfri elproduktion har lagts ned på rent ideologiska grunder. Det kan vi konstatera.

Fru talman! Jag har inte särskilt mycket tid kvar på detta mitt sista inlägg, men jag vill be min partikamrat Louise Meijer om ursäkt för att jag sa till henne att hon kunde anmäla sig till runda två. Hon satt här med sina papper och hade förberett sig. Det känns inte så bra för min del. Jag vill vara noga med vems fel det var.


Anf. 41 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Man upphör aldrig att förvånas. Ann-Charlotte Hammar Johnsson säger: Man gjorde ett val för att trycka dit kärnkraften. Men detta val gjorde ju Moderaterna och Socialdemokraterna tillsammans. Vet ni vad Ulf Kristersson sa när vi gjorde det? Om det som i dag beskrivs som ett val för att trycka dit kärnkraften sa han: Vi har räddat svensk kärnkraft. Med dessa ord beskrev alltså Ulf Kristersson samma sak, fru talman, som Ann-Charlotte Hammar Johnsson nu beskriver som att vi trycker dit kärnkraften.

I energiöverenskommelsen gjorde vi det mer ekonomiskt fördelaktigt än någonsin tidigare att driva kärnkraftsanläggningar i Sverige. Aldrig tidigare i svensk historia har kärnkraften haft så pass bra ekonomiska förutsättningar som nu. Det var därför Ulf Kristersson var så glad.

Kärnkraften i Sverige planerades dock på 60-talet och togs i drift på 70-talet. Även älsklingar som kärnkraft blir gamla. Det har dessutom kommit nya säkerhetskrav. Och när det behövs ny energiproduktion måste man klara av att konkurrera på marknaden.

Boriana Åberg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson påstår här i kammaren att vi subventionerar havsvind. Vi ser till att det går att dra ut ledningar till havs, precis på samma sätt som vi såg till att dra fram ledningar till kärnkraften. Inte menar väl Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Boriana Åberg att kärnkraften får dramatiska subventioner? Alldeles nyss sas det nämligen att vi gjorde ett val för att trycka dit kärnkraften. Argumentationen hänger inte ihop, fru talman.

Sverige har ett energiöverskott på 35 terawattimmar el. Vi exporterar el till Finland, Norge och Danmark, och vi har Europas lägsta elpriser. Vi har dock problem med effektsituationen i Skåne. Det kunde Moderaterna ha avhjälpt genom att säga ja till havsvinden. Det skulle ha pressat ned elpriserna i Skåne, men man offrade Skånes konsumenter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2021/22:24 Konsekvenser för södra Sveriges elområde

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Under sommaren har elpriserna varit rekordhöga. Skillnaderna har varit stora över landet. Vissa dagar har södra Sverige betalat dubbelt så mycket som invånarna i norra delen av landet.

Följande är exempel på priser den 18 augusti:

Fast pris 1 år för

  •  Malmö (112,63)
  •  Göteborg (81,25)
  •  Stockholm (81,25)
  •  Umeå (81,25)
  •  Oxelösund (81,25).

Fast pris 3 år för

  •  Malmö (95,25)
  •  Göteborg (66,63)
  •  Stockholm (66,63)
  •  Umeå (66,63)
  •  Oxelösund (66,83).

Rörligt pris för

  •  Malmö (96,68)
  •  Göteborg (83,48)
  •  Stockholm (83,48)
  •  Umeå (74,38)
  •  Oxelösund (83,48).

I september var det 2 kronor.

Sydsvenska Handelskammaren har lämnat en formell begäran till JK om huruvida Energimarknadsinspektionens och Svenska kraftnäts agerande är förenligt med myndigheternas uppdrag eller om fel och försummelse föreligger vid myndighetsutövning. Detta med anledning av översynen av elprisområden enligt EU:s förordning 2019:943 och implementeringen av förordningen med ikraftträdande den 1 januari 2020.

Regionen börjar nämligen komma allt närmare kapacitetstaket i elnätet.

Effekten av denna utveckling skulle innebära att näringsliv, infrastruktur och nya bostadsbyggen kommer att drabbas negativt och inte kommer att kunna bli av.

Samtidigt storsatsar näringslivet på omställning. Volvo och Northvolt har nyligen meddelat att de ämnar bygga en ny jättefabrik för batterier för 30 miljarder som ska stå klar 2026. Det är än så länge oklart var denna fabrik kommer att byggas, men en sak är säker: Om inte kapacitetsbristen hamnar under kontroll kommer göteborgare att gå miste om investeringar och arbetstillfällen i framtiden.

Robertsfors har tvingats att tacka nej till etablering av företag, och kommunen går därmed miste om 2 000 jobb.

Omställningen går snabbt framåt, och behovet av fossilfri el ökar därmed alltmer. Till 2045 förväntas vi behöva dubblera elproduktionen för att möta den efterfrågan som bland annat dessa jättefabriker behöver.

De senaste veckorna har det oljedrivna kraftvärmeverket i Karlshamn gått från morgon till kväll, och det bränner av 140 000 liter olja per timme.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att möta det växande behovet av ökad elproduktion och för att undvika att regioner i Sverige drabbas av kapacitetsbrist i kombination med höga elpriser?