Kalkutvinning på norra Gotland

Fru talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig hur jag och regeringen avser att skapa goda förutsättningar för den nationellt viktiga kalk- och cementindustrin på Gotland. Jesper Skalberg Karlsson har också frågat mig om jag står bakom regeringens uttalanden om att man även i fortsättningen vill se kalk- och cementindustri på Gotland.

Regeringen tar skyddet av Sveriges natur på stort allvar, vilket vi har visat genom förra årets beslut om ett antal Natura 2000-områden på Gotland. Jag är samtidigt medveten om att fjolårets beslut ändrar förutsättningarna för framtida kalkbrytning i Bästeträsk. Nuvarande och planerad kalkbrytning i övrigt på Gotland påverkas inte av beslutet.

Som regeringen kommunicerade redan i somras är vår uppfattning att för Gotlands räkning gör vi bedömningen att ytterligare åtgärder som berör större områden inte kommer att behövas för att följa Sveriges förpliktelser enligt EU:s art- och habitatdirektiv.

Regional utveckling och skapandet av nya jobb i hela landet är mycket viktiga frågor för regeringen. Regeringen anser att det är mycket viktigt att Gotland fortsatt har en livskraftig industri och näringsliv. Därför aviserade regeringen under förra året en kraftfull satsning om 100 miljoner kronor för att stärka företag och företagande på Gotland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En särskild kontaktperson är utsedd som har regeringens uppdrag att ta fram förslag för att stärka näringslivet i regionen. Uppdraget omfattar konkreta insatser för fler jobb och hållbar näringslivsutveckling i Gotlands län där kalkindustrin är en viktig del. Uppdraget är påbörjat och genomförs i bred dialog med företrädare för näringsliv, offentlighet och det civila samhället.

I mitten av juni kommer en rapport med förslag på konkreta åtgärder att lämnas till Regeringskansliet för vidare hantering. Dessutom har Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i år fördelat totalt 72 miljoner kronor till Gotlands län för skydd och skötsel av värdefulla områden, friluftslivsinsatser samt åtgärder för havs- och vattenmiljön, insatser som stärker det lokala näringslivet och skapar sysselsättning.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret och för ännu ett förtydligande av regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Jag inser att det kan kännas tjatigt och lite déjà-vu-aktigt att vi står här igen och har ungefär samma debatt som vi hade för ett år sedan. Men det är en komplicerad och lång process med många bitar, och processen har fortsatt.

När det gäller en industri som är så pass viktig för Sverige och som ger så många arbetstillfällen i ett län där industrin är på tillbakagång kan man inte riktigt lämna något åt slumpen. Det är därför jag har kallat hit statsrådet i dag.

Cementindustrin är, som vi båda håller med om, viktig för Gotland. Den är en av många delar i ett näringsliv som behöver livskraft och framtidstro. Den grad av tunga investeringar som den för med sig och det långsiktiga perspektivet är viktiga som komplement till exempelvis den stora lantbrukssektorn på Gotland och de myndigheter som är förlagda till ön. Olika delar behövs och drar nytta av varandra.

Därtill lägger vi att cementindustrin är viktig för hela Sverige. Mer än 60 procent av vår cement kommer från norra Gotland, och om cementindustrin försvinner därifrån försvinner den antagligen också från Sverige. Då får vi förlita oss på att skeppa kalk över Atlanten från exempelvis Kanada, som vi har sett exempel på under 2015, vilket är miljömässigt och ekonomiskt ganska tveksamt. Dessutom måste den som kan tänka sig att lägga ned cementindustrin svara på frågan: Vad ska vi använda i stället?

Jag är personligen övertygad om att vi i framtiden kommer att nyttja den svenska skogen i allt större utsträckning, bland annat när vi bygger hus. Men att cement skulle vara helt utraderat som material före 2050 förefaller ändå ganska osannolikt. Med andra ord: Gotland och Sverige behöver cementindustrin.

Det är på File Hajdar som vi har möjlighet att bryta kalksten. Det är File Hajdar som är det nationella riksintresset för mineralutvinning. Därför borde man skåda förslag som inkräktar på fortsatt kalkbrytning i ljuset av att det är ett riksintresse vi pratar om och att konsekvenserna skulle bli långtgående för jobben, för ekonomin och i slutändan för människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med anledning av detta vill jag passa på att fråga statsrådet lite mer om just det ställningstagande man gör i interpellationssvaret och det som regeringen har upprepat flera gånger. Jag citerar interpellationssvaret: "Som regeringen kommunicerade redan i somras är vår uppfattning att för Gotlands räkning gör vi bedömningen att ytterligare åtgärder som berör större områden inte kommer att behövas för att följa Sveriges förpliktelser enligt EU:s art- och habitatdirektiv."

Jag har två frågor när det gäller detta. Den första är: Vad är "större områden"? Det förslag som nu arbetas fram, som ännu inte ligger på regeringens bord, är ungefär 2 000 hektar. Är det ett större område? Den andra, och kanske viktigaste, är: Menar regeringen alltså att det är enbart enligt art- och habitatdirektivet som man inte kommer att utlysa nya områden, eller finns det andra målsättningar och krav som gör att regeringen skulle kunna tänka sig att ändå utlysa nya Natura 2000-områden?

Det var mina inledande frågor. Kommer regeringen att orka stå fast vid att industrin är viktig, och har regeringen några andra anledningar än art- och habitatdirektivet att utlysa nya Natura 2000-områden?

Fru talman! Jag tackar åter interpellanten för möjligheten att diskutera denna fråga. Jag tycker absolut inte att det är för ofta att diskutera den en gång om året. Det är en viktig fråga för Gotland men också en viktig fråga för övrig svensk industri hur man hanterar dessa frågor.

Jag tycker att regeringen med hanteringen av frågan förra året gjorde det väldigt tydligt att vi ser positivt på att utveckla näringslivet, inklusive industrin, på Gotland. Industrin är en viktig del av Gotlands näringsliv i dag och kommer att vara det under lång tid framöver.

Gotlands kalkindustri är viktig inte bara för ön utan också för Sverige, och jag ser gärna både att den fortlever och att nya kalktäkter kan öppnas. Men det är en speciell miljö på Gotland, vilket kräver en prospektering och en utvinning i harmoni med de höga naturvärdena där. Det tror jag att vi också är överens om, för Gotland är en unik naturmiljö som vi har ett ansvar för att slå vakt om och se till att den finns för framtida generationer.

Vid sidan av det arbete som Peter Larsson i dag bedriver och som jag än så länge bara har fått positiva signaler om försöker man jobba ihop med lokala och regionala aktörer för att ta fram ett starkt näringslivsprogram som omfattar de 100 miljoner kronorna. Där finns diskussioner om hur man långsiktigt jobbar med industriutveckling på ön. Sådana diskussioner finns, men vi får se vilka förslag som Peter Larsson kommer fram med till regeringen i början av sommaren.

Det ska nämnas att det redan nu har kommit ett positivt besked för cementindustrin. Yrkeshögskolan har beviljat ett antal utbildningar, varav en berör just yrkeshögskoleutbildning till drift- och underhållstekniker på Gotland. Det är en tvåårig eftergymnasial utbildning på 400 yrkeshögskolepoäng, med en fjärdedel av utbildningen förlagd hos någon av arbetsgivarna Cementa, Region Gotlands teknikförvaltning, Visbys slakteri, Nordkalk eller Sweprod.

Att man klarar kompetensförsörjningen framöver är en viktig fråga för industrins utveckling. Det växlar in i den diskussion vi har haft om nyindustrialiseringsstrategin, som jag har drivit fram och som innebär att vi måste se på vad vi kan göra på olika områden för att stärka industrins möjligheter att utvecklas. På Gotland är kompetensförsörjning en viktig del för att utveckla cementindustrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår att man vill föra en diskussion om framtida möjliga Natura 2000-områden, men återigen, för det formella: Det har inte inkommit någon begäran till regeringen om detta. Vi har inte mottagit något förslag från Naturvårdsverket. Regeringen är, både i detta och tidigare interpellationssvar, väldigt tydlig med att vi anser att vi med de åtgärder vi nu har vidtagit på Gotland uppfyller art- och habitatdirektivet. Det var den bedömningen vi gjorde då.

Sedan är det mycket riktigt så att länsstyrelserna kan komma in med andra prioriteringar som har mer med nationella prioriteringar att göra, men det är ett annat regelverk som gäller för detta. Vi får vänta och se om länsstyrelserna kommer in till Naturvårdsverket och vad verket sedan gör för bedömning till regeringen i denna fråga.

Det är lite svårt för mig att kommentera frågor som ännu inte har väckts till regeringen. För mig som näringsminister är det dock så att vi aldrig hade gjort en satsning på 100 miljoner kronor på Gotland om vi inte hade trott att det finns möjligheter att utveckla både industrin och annat näringsliv på Gotland och att det är viktigt, inte bara för ön utan för Sverige.

Fru talman! Det Gotlandspaket som Peter Larsson just nu håller på att ta fram ska presenteras den 16 juni i år. Det är ännu inte klart. Jag har inte full insyn i vad han kommer att presentera. Men jag skulle ändå säga att jag är hoppfull inför det. Jag tror framför allt att den kartläggning av näringslivet som görs just nu kommer att vara värdefull för kommunpolitikerna. Kartläggningen - inte bara de 100 miljonerna - kommer att vara värd mycket för dem som bryr sig om Gotlands framtid.

När det gäller kalkindustrin på Gotland vill jag fortsätta på spåret beträffande Natura 2000 och den speciella naturen. Kalkindustrin är viktig som en kugge i en ganska stor maskin. Det är många som i debatten slänger sig med uttryck om att stenindustrin nästan helt kommer att automatiseras, att arbetstillfällena är få och att Gotland borde satsa på turismen i stället, ungefär som om det vore ett motsatsförhållande.

Jag konstaterar att cementindustrin är viktig. Den skapar jobb runt omkring vad gäller transporter, service, sjöfart, besöksnäring och offentlig verksamhet.

Vi kan titta på de bristnaturtyper som man har åtgärdat tidigare. Vad gäller basiska berghällar och karsthällmarker når vi de mål som vi har satt upp, det vill säga 20 procent skydd. Tittar vi på nipsippan, som har varit omdebatterad i nästan tio femton år ser vi att vi skyddar 50 procent av beståndet med nuvarande Natura 2000-områden. I ärlighetens namn är det största hotet mot dem inte längre kalkbrytning utan rådjur.

Jag vill också problematisera vad gäller Natura 2000 och att det spelar roll. Det finns helt riktigt inget förslag på bordet ännu. Men Natura 2000 påverkar i förlängningen också täktverksamheten. Det som är Natura 2000-områden som har angetts av regeringen genom Naturvårdsverket och länsstyrelsen kan inte nyttjas i den process som man behöver ha med mark- och miljödomstolen när man vill ansöka om täkttillstånd - man kan inte använda det som avsättningsmark. Det blir problematiskt. Även om Natura 2000 inte direkt påverkar kalkbrytningen finns det ändå en koppling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att sammanfatta: Vi har uppfyllt EU-kraven. Ytterligare Natura 2000-områden riskerar framtidens kalk- och cementindustri. Det kommer inte att hända i morgon eller den här mandatperioden. Nuvarande brytande företag har möjlighet att bryta i kanske 25-30 år till. Men för en industri som har så lång planeringshorisont och som redan i dag planerar för CCS och annat fram till 2050 kan ett negativt beslut i dag innebära att den sista nyinvesteringen är gjord.

Mitt medskick till statsrådet och till hela regeringen handlar om att regeringen borde titta på det man har lovat tidigare och i en prövning av specifikt File Hajdar uttrycka en ganska tveksam hållning till nya Natura 2000-områden, eftersom vi inte längre har de europeiska kraven att följa utan det nu handlar om nationella krav och nationella önskemål kontra ett riksintresse. Det är en svår avvägning - det kan jag medge. Men vad jag har nämnt tidigare borde i alla fall medföra några nya inspel i den prövning som regeringen har framför sig.

Fru talman! Först om det arbete som Peter Larsson bedriver: Jag menar verkligen att inte heller jag kan alla detaljer om det förslag som ännu inte finns. Däremot har jag fått uppfattningen att många aktörer regionalt och lokalt har uttryckt stort intresse för arbetet och också känner sig delaktiga i det arbete som bedrivs. Det tror jag är en bra förutsättning, så att man inte diskuterar ett Gotlandspaket på 100 miljoner kronor som bara kommer uppifrån utan att man jobbar med regionala och lokala styrkor och utgår från det när man jobbar med regional näringslivsutveckling. Det tror jag är en bra modell.

Vad jag har förstått av de samtal som jag har haft med Peter Larson i början av den här processen tittar man också på industridelarna för att se vad man kan göra ytterligare för att stärka industrins ställning på ön. Vi får se vilka förslag som kommer att lämnas, men detta är i alla fall den bild som jag har fått.

Det är sant som sägs i den här debatten att det inte finns något formellt förslag på regeringens bord. Därför blir det lite svårt att säga hur regeringen kommer att ta ställning till ett förslag som inte finns. När man är orolig för frågor tror jag att det är viktigt att man inte går händelserna i förväg, innan man vet vilka förslag som de facto kommer att finnas - det är viktigt att säga det.

Jag tycker att vi är tydliga i det här interpellationssvaret om att regeringen gör bedömningen att ytterligare åtgärder som berör större områden inte kommer att behövas för att fullfölja Sveriges förpliktelser enligt EU:s art- och habitatdirektiv.

Utöver att följa Sveriges förpliktelser när det gäller EU:s art- och habitatdirektiv är syftet också att åtgärda eventuella andra nationellt identifierade brister i nätverket. Det är det uppdrag som finns. Enligt Naturvårdsverkets direktiv är utpekande för att åtgärda dessa brister i nätverket angeläget medan arbetet med de brister som fastställs av kommissionen har lägre prioritet. För nationellt identifierade brister är en positiv markägarförankring särskilt betydelsefullt för urvalet av området. Regeringen förutsätter att länsstyrelsen följer Naturvårdsverkets riktlinjer i den här delen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag får avsluta med att tacka för en angelägen debatt. Det är som sagt ett ärende som ännu inte ligger på regeringens bord. Men jag tycker ändå att det finns skäl att kalla statsrådet till kammaren för att inhämta regeringens ståndpunkt.

Om jag uppfattar statsrådet rätt står regeringen fast vid ställningstagandet att Gotland behöver en livskraftig industri och att den även i fortsättningen har en stomme som utgörs av cementindustrin. Regeringen har vid flera tillfällen efter beslutet om nya Natura 2000-områden den 31 augusti förra året upprepat den ståndpunkt som finns i interpellationssvaret.

Om den ligger fast kan jag säga att det gläder mig och Gotland. Jag hoppas att regeringen står fast vid detta. Nya Natura 2000-områden på File Hajdar kan sätta stopp för kalkbrytning före 2050. Det oroar mig. Det kan kännas långt bort, men för en industri som har en planeringshorisont på 30-50 år kan det innebära att den sista nyinvesteringen redan är gjord. Jag hoppas därför att regeringen i sin kommande prövning är tveksam och överväger att säga nej till förslag som sätter punkt för kalkbrytningen på Gotland.

Det vore att leva upp till de löften som man har ställt ut och det ställningstagande som man har gjort inte minst i och med det här interpellationssvaret. Det tycker jag skulle vara bra, att regeringen håller vad man lovar.

Fru talman! Då vill jag tacka Jesper Skalberg Karlsson för interpellationen och hans engagemang för näringslivsutvecklingen på Gotland. En förutsättning för regional utveckling är att man förmår samverka och att man också förmår arbeta tillsammans för att utveckla en region.

Det arbetet pågår just nu på Gotland, med förutsättningen med de 100 miljoner kronor som regeringen har avsatt för detta. Jag hoppas också att det kan bli ett bra resultat. I det ingår att utveckla också industrin på ön. Det var specifikt nämnt i uppdraget till Peter Larsson, och det kommer jag som näringsminister att fortsätta verka för.

Om det kommer ett förslag till regeringen är regeringen skyldig att hantera och bereda det, och det kommer vi att göra på sedvanligt sätt. Regeringen ska göra en samlad bedömning av de inkomna förslagen baserad på de principiella diskussioner som vi har haft i den här interpellationsdebatten och tidigare.

Tack för debatten!

Överläggningen var härmed avslutad.