Jordbrukets framtid och Skaraborg

Interpellationsdebatt 18 mars 2014
  • Bädda in video

  • Ladda ner

den 7 mars

Interpellation

2013/14:334 Jordbrukets framtid och Skaraborg

av Monica Green (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Finansministern har uttryckt tvivel kring jordbrukets och livsmedelsindustrins överlevnad och på detta sätt olyckligt knutit an till statsministerns märkliga uttalande i Davos i januari 2013: ”We used to have people in the industry, but they are basically gone.”

Såväl Sveriges primär- som sekundärnäringar har givetvis ett fortsatt liv – inte minst om vi vill detta. Regeringen förefaller mycket trollbunden av att de privata tjänstenäringarna ska hålla uppe den framtida sysselsättningen. Den förda närings- och industripolitiken har präglats av att man mest ryckt på axlarna inför att svenska industriföretag köps upp, flyttas utomlands eller lägger ned. I sammanhanget bör sägas att till dessa försvinnande industrijobb är knutna inte så få industrinära tjänstemannajobb. Det råder inga vattentäta skott mellan tillverkning och tjänster, de hänger ofta ihop. På samma sätt hänger jordbruk samman med livsmedelsindustri och tjänster.

I vilket fall så tycks nu även det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin av regeringen felaktigt hänföras till forntiden. Jag vill i denna interpellation starkt trycka på den regionalpolitiska aspekten av statsrådets uttalanden.

Jag kommer från Skaraborgs län som i likhet med stora delar av dagens Västra Götaland är en utpräglad jordbruksbygd. Vi har ett minst lika bra och viktigt jordbruk som det annars i jordbrukssammanhang mer omtalade Skåne. I dag talar man också lite bredare om ”de gröna näringarna” eller ”den areella sektorn”.

I en faktaskrift från 2009 av LRF skriver man att Götene i Västra Götaland är den kommun i vilken de gröna näringarna har störst andel av all sysselsättning, 43,4 procent. Tas även jobben i lokala servicenäringar med, skapas mer än 60 procent av alla jobb i Götene av de gröna näringarna! I många kommuner står de gröna näringarna för mer än vart fjärde jobb, exempelvis i Åstorp (Skåne), Skara (Västra Götaland), Bengtsfors (Västra Götaland), Nybro (Kalmar), Bromölla (Skåne) eller Ovanåker (Jämtland).

Enligt en sammanställning av Skaraborgs kommunförbund från våren 2011 så är Västra Götlands län Sveriges mest betydande region för de areella näringarna, mer betydande än Skåne. Dessa näringar omsätter ca 8 miljarder kronor i länet, mer än hälften – 4,2 miljarder – omsätts i Skaraborg.

De areella näringarna står för ca 16 660 arbetstillfällen i Skaraborg. I flera kommuner står de för höga andelar av sysselsättningen enligt också denna sammanställning: Götene 41,5 procent, Skara 27,3 procent och Töreboda 26,3 procent.

Mina frågor till finansministern är:

1. Mot bakgrund av vilka fakta och omständigheter har finansministern kunnat ge en så negativ beskrivning av de areella näringarnas framtid, inte minst när han borde veta deras stora betydelse i flera län och kommuner?

2. Vad har finansministern annars att erbjuda, utöver skattesänkningar, för Skaraborgs län i fråga om jobb och utveckling?