Jobben i exportindustrin

Fru talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig vilka arbetsmarknadspolitiska bedömningar jag gör med anledning av ökade kostnader för industrierna.

Regeringens övergripande mål är att öka antalet personer i sysselsättning och antalet arbetade timmar så att vi når den lägsta arbetslösheten i EU till år 2020. I budgetpropositionen för 2016 har regeringen därför föreslagit stora framtidsinvesteringar i bostäder, klimatomställning, infrastruktur och en aktiv näringspolitik för fler och växande företag. Sammantaget innehåller vårpropositionen för 2015 och budgetpropositionen för 2016 investeringar för jobb som uppgår till drygt 14 miljarder kronor för år 2016.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Energipolitiken är avgörande för att bygga ett hållbart samhälle, och sysselsättningen i Sverige är beroende av att det finns en god och tillförlitlig tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. För att svensk industri ska fortsätta att generera exportintäkter och skapa nya arbetstillfällen krävs god tillgång till energi till internationellt konkurrenskraftiga priser. Detta förutsätter stabila spelregler som möjliggör långsiktiga investeringar både inom den energiintensiva industrin och hos kraftproducenterna. Investeringar i energisystemet är ofta långsiktiga till sin natur och har långa ledtider. Mot denna bakgrund har regeringen tillsatt en energikommission med syftet att lämna underlag till en bred politiskt överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken.

Även den svenska exporten är en grundbult i vår ekonomi som skapar tillväxt, sysselsättning och ökat välstånd. Genom att exportera och importera varor och tjänster har Sveriges näringsliv kunnat växa sig starkt långt utanför vårt lands gränser och ta del av den globala marknaden. I dag sysselsätter exportindustrin direkt och indirekt över 1,3 miljoner personer i Sverige.

För att värna den svenska exportindustrin har regeringen beslutat att utarbeta en exportstrategi med insatser för att stärka svenska företags export- och internationaliseringsmöjligheter på viktiga marknader och öka antalet exporterande företag. Särskilt fokus har lagts på små och medelstora företag för att det är här framtidens storföretag finns, och det är främst i dessa företag som nya arbetstillfällen skapas i Sverige.

Den svenska industrin och de svenska exportföretagen ställs ständigt inför stora utmaningar och en stark global konkurrens. Men regeringens tillsättande av en energikommission som ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken samt regeringens exportstrategi kommer att bidra till en fortsatt stark exportindustri i Sverige.

Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret på min interpellation! Debatten blir delvis på samma tema som i den tidigare interpellationsdebatten. Det handlar i grunden även här om jobben.

Jag skrev interpellationen eftersom jag känner en oro för hur Sverige ska utvecklas framgent. Jag kommer själv från en valkrets i Värmland där vi har mycket av traditionell tung basindustri och också mycket annat. Vi har många företag inom skogs- och järnbruk som är energiintensiva och kräver god tillgång på bland annat energi och energi till rimliga priser.

Nu vet vi att arbetsmarknadsministern har ett besvärligt läge. Hon och regeringen samarbetar med ett parti som är näst intill militant motståndare till kärnkraft. Vi har en statsminister som innan han blev statsminister hade en ganska nykter syn på detta och vikten för industrin av att vi har en fungerande energipolitik i Sverige.

Nu vill regeringen höja effektskatten. Det skulle årligen kosta kärnkraften över en halv miljard kronor. Det gör man i ett läge med sjunkande energipriser där konkurrenskraften är svagare än vad den brukar vara. Den signal man då sänder är självklart att detta inte är någon bransch att fortsätta att satsa på. Detta är en bransch som vi inte vill se mer av utan snarare mindre av. Man sänder signalen att den ska avvecklas. Vissa partier har skarpare skrivningar om snabbavveckling än andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med anledning av oron för de svenska jobben även på denna punkt skrev jag interpellationen och frågade om effekterna av den höjda effektskatten och arbetsmarknadsministerns syn på det. Det är många diskussioner som tas upp i svaret. Men ordet effektskatt och kommentarerna om effektskatten lyser totalt med sin frånvaro. Jag förstår att det är svårt att försvara den.

Det är ytterligare en del i detta som kommer att försvåra för regeringen att leva upp till sitt löfte att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Jag har kanske aldrig trott på det, och jag har inte hört någon seriös bedömare som har trott på det. Men jag hoppas ändå att man går i rätt riktning.

Jag vill därför återigen ställa frågan muntligen till arbetsmarknadsministern: Vad är, enligt arbetsmarknadsministern, den direkta effekten på arbetsmarknaden och de svenska jobben av den höjning vi nu kommer att se av effektskatten för kärnkraft?

Fru talman! Man får kanske välja sitt perspektiv och om det i första hand är kärnkraften man vill värna eller om det är jobben och exportindustrins konkurrensmöjligheter man vill värna. Jag väljer det sistnämnda. Då är det viktigt att säkerställa att vi har en god, säker och långsiktig energiförsörjning och att inte minst den energiintensiva industrin har tillgång till el till mycket konkurrenskraftiga priser. Det är regeringens fokus.

Vi har just nu rekordlåga elpriser i Sverige historiskt sett. Vi har också ett läge, som säkert Christian Holm Barenfeld mycket väl känner till, där den energiintensiva industrin i Sverige har en energiskatt på el som är nedsatt. Den har därmed i princip Europas lägsta energiskatt på el.

Regeringen har tagit det initiativ som den gamla regeringen inte gjorde, nämligen att bjuda in till breda politiska överenskommelser när det gäller den långsiktiga energipolitiken. Inom ramen för arbetet i Energikommissionen är naturligtvis flera olika förslag möjliga att pröva och komma överens om. Det är ett arbete som leds av Ibrahim Baylan, och ytterligare frågor om detta kan ställas till honom.

Fokus för regeringen är jobben och varaktig, säker och trygg tillgång till el till konkurrenskraftiga priser.

Fru talman! Jobb och konkurrenskraft går före kärnkraft. Det är inte så att det är svart eller vitt, eller endera eller. Jag ställde frågan i interpellationen för att kärnkraften och en god energiförsörjning till rimliga priser är en förutsättning för fler jobb. Det är så det hänger ihop.

Det är väl bra att man har en energikommission. Där kan man säkert kränga in en industrikansler och också lite annat. Men är det inte ogenomtänkt att genomföra kostnadshöjningarna, skattehöjningarna och försämringarna på energimarknaden innan Energikommissionen har kommit fram till något logiskt som följer därefter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man måste i så fall göra en utredning och komma fram till: Nu ska vi staka ut vägen framåt, och för att göra detta behöver vi göra det här för att sedan göra det här.

Då kan jag köpa det. Om man hade en färdplan som visar att detta är det bästa för Sverige, för svenska jobb och för svenska företag vore det en sak. Men nu skulle jag tippa att det är högst politiskt motiverat att man vill se mindre av kärnkraft, och därför gör man på det här sättet.

Problemet är att man sänder signaler till energibolagen när man gör på det här sättet. Vi har redan sett effekten när det gäller beslut om att man ska avveckla snabbare. Då är det inte bara att vrida tillbaka klockan och ändra. Det här är nämligen investeringar som kräver långsiktiga beslut. Det är stora investeringar. Det är självklart att det får konsekvenser om regeringen för en politik som gör en sådan bransch olönsam och som gör energin dyrare, även om vi har goda priser i dag.

Vi har förhållandevis bra priser på energi i Sverige, men vi har å andra sidan långa transportsträckor till stora delar av våra marknader. Vi har alltså både plus och minus. Jag tycker att vi ska jobba mot de negativa effekterna, och de positiva ska vi förstärka ytterligare - inte tvärtom. Här ser vi att man ökar kostnaderna men inte gör några lättnader. Det ser jag som ett allvarligt hot mot den svenska arbetsmarknaden, de svenska jobben och den svenska basindustrin.

Fru talman! Nej, kärnkraft är inte en förutsättning för jobben. Det handlar om energi som är varaktig, säker och långsiktigt hållbar. Det handlar om tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser. Det är det som är viktigt för jobben, och detta kan tillhandahållas på flera olika sätt.

Den ökning av effektskatten som regeringen föreslår bedöms ha en marginell påverkan på kärnkraftens lönsamhet. Den stora sak som har hänt är ju att elpriset på marknaden har sjunkit med nästan 30 öre. Det är klart att det pressar lönsamheten i till exempel kärnkraftsbolagen. Även representanter för ägarna har bekräftat att det är på det sättet. Det är inte förändringar i effektskatten som gör att man lägger ned, utan det är lönsamheten i bredare bemärkelse. Framför allt påverkar de låga elpriserna.

Energiförsörjningen ser bra ut för Sverige. Även med de aviserade nedläggningarna av kärnkraftverk kommer Sverige framgent att vara nettoexportör av el. Vi har en god tillgång till el, och vi har låga elpriser. Vi är inte nöjda med det. Det är viktigt att vi hittar långsiktiga spelregler och ger en precis grund för långsiktiga investeringar, eftersom det är det som det ofta handlar om i den här sektorn. Det är därför som regeringen har tillsatt Energikommissionen.

Fru talman! Ja, självklart är det en långsiktigt hållbar energiproduktion som är det viktiga. I grunden är det mindre relevant varifrån den kommer. Men när det gäller Sverige vet vi att det är drygt 40 procent som kommer från kärnkraften och drygt 40 procent som kommer från vattenkraften. Sedan kommer det lite från annat.

Vi har inte kolkraft. Det vi kan se i vår omvärld är att när man snabbavvecklar kärnkraft ökar konsumtionen av kolkraft. Det kan på inget sätt vara bra vare sig för miljön eller för energiförsörjningen i övrigt. Att vi har sjunkande priser på elen som försämrar villkoren eller försämrar konkurrensen är en sak. Men att ytterligare påskynda detta genom att öka vissa pålagor och därmed tvinga fram en avveckling i förtid kan inte vara något annat än kapitalförstöring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är bra att Sverige är en stor energiproducent. Oavsett hur vi producerar vår el producerar vi internationellt sett väldigt ren och väldigt bra el. Det tycker jag är bra.

Nu har det byggts kabel mot Baltikum, vilket är jättebra. Det kan nämligen göra Baltikum mindre energiberoende av Ryssland. Om Sverige för en klok och bra energipolitik kommer det att ha en positiv jobb- och tillväxteffekt. Det kommer att ha en bra miljöeffekt. Det har också en viktig säkerhetspolitisk effekt. Därför blir det för min del helt ologiskt att se den politik som regeringen för på det här området i kombination med övriga delar som innebär fördyringar i fråga om att driva företag och utveckla. Den som producerar energi är givetvis också ett vanligt företag som drabbas av många av de dyra pålagor som nu kommer från den rödgröna regeringen.

Fru talman! Jag vill hålla med Christian Holm Barenfeld: Om Sverige för en klok och bra energipolitik leder det till att vi får en mycket god effekt och tillväxt av jobb, ekonomi och export. Jag hoppas att Moderaterna vill medverka till en sådan klok, bra och långsiktigt hållbar energipolitik och till breda överenskommelser inom ramen för Energikommissionen.

Överläggningen var härmed avslutad.