Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

internationella konferenser

Interpellationsdebatt 26 november 2001
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Utrikesminister Anna Lin (S)

Anf. 14 Utrikesminister Anna Lin (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Margareta Viklund ställer frågan om jag avser att ta initiativ till ett toppmöte och en inter- nationell konferens för att ta fram och anta ett inter- nationellt handlingsprogram för bekämpande av gränsöverskridande organiserad brottslighet som härrör från Balkan. Interpellationen tar upp ett svårt och angeläget problem. Som Margareta Viklund påpekar utgör den organiserade brottsligheten och korruptionen hinder för långsiktig stabilitet och ekonomisk utveckling i sydöstra Europa. Delar av den brottsliga verksamhe- ten är också så kränkande mot det grundläggande människovärdet - framför allt handeln med männi- skor - att den måste bekämpas oavsett om den har några sekundära effekter eller inte. Om detta råder i dag en bred internationell enig- het, och Sverige agerar tillsammans med andra aktö- rer i en rad forum för att finna effektiva sätt att be- kämpa den organiserade brottsligheten på Balkan och andra platser. Bland dessa forum finns Stabilitets- pakten för sydöstra Europa, där den s.k. Task Force against Trafficking in Human Beings har utvecklat en handlingsplan för de kommande tre åren. Stabilitets- paktens initiativ för bekämpande av organiserad brottslighet har utvecklats av en grupp internationella experter och syftar till att utveckla både lagstiftning och metoder för samarbete mellan olika länders po- lismyndigheter. Samarbetsorganet South East Europe Cooperation Initiative har upprättat ett center i Bukarest mot gränsöverskridande brottslighet. Detta center hyser poliser och tullare från hela sydöstra Europa och har till uppgift att utbyta och snabbt följa upp information om brottslig verksamhet från ett land till ett annat. FN-organet UN Office for Drug Control and Crime Prevention har tagit fram ett globalt program mot gränsöverskridande organiserad brottslighet i avsikt att hjälpa enskilda länder att bekämpa denna typ av brottslig verksamhet. Inom FN har man också för- handlat fram en ny konvention mot gränsöverskri- dande organiserad brottslighet, som undertecknades i Palermo i december 2000. Arbetet med att ratificera denna konvention pågår för närvarande. Polisorgani- sationer som Interpol - och Europol när det gäller samarbetet inom EU - är naturligtvis också involve- rade i uppgiften att bekämpa den organiserade brotts- ligheten. Utöver denna typ av samarbetsprojekt pågår pro- jekt och initiativ som på längre sikt också får konsek- venser för den organiserade brottslighetens möjlig- heter att verka i sydöstra Europa. Av särskilt intresse i detta sammanhang är arbetet med att reformera de olika rättsväsendena, som flera aktörer deltar i. Bland dessa finns Europarådet, Stabilitetspakten och EU- kommissionen genom Stabiliserings- och asso- cieringsprocessen och CARDS-programmet. Som framgår av det jag nu sagt pågår ett omfat- tande internationellt samarbete - genom bl.a. FN, EU och olika regionala organisationer - för att effektivi- sera den viktiga, och i vissa avseenden helt avgöran- de, kampen mot den organiserade brottsligheten, både i sydöstra Europa och annorstädes. Jag anser att vi i första hand bör arbeta inom de redan existerande strukturerna och initiativen i denna viktiga fråga.
Margareta Viklund (Kd)

Anf. 15 Margareta Viklund (Kd)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Först ber jag att få tacka för svaret på interpellationen - den tredje i dag. Utrikesministern pekar i sitt svar på ett helt spektrum av vidtagna åt- gärder för att hålla nere brottsligheten på Balkan. Flera organisationer nämns liksom pakter och andra överenskommelser. Allt detta uppräknande av aktivi- teter som är på gång är naturligtvis bra som informa- tion, men frågan är vad arbetet har lett och leder till. Särskilt efter den 11 september har vi fått en ökad kunskap om hur utsatt mänskligheten och hela vår värld är av brottslighet av olika slag. Olika grenar av brottslighet är nära förbundna med och mer eller mindre beroende av varandra. Den brottslighet som vi i dag kan se i Europa och på andra håll kan vara di- rekt förödande för vår framtida existens. Så ser vi kristdemokrater på situationen. Sverige är ett land som har högt internationellt an- seende inom områdena demokrati och mänskliga rättigheter. Detta anseende innebär också ett ansvar att på olika sätt gå före när det gäller olika vägar att både bevara och bygga upp demokrati och mänskliga rättigheter. Visst är det bra och visst anser vi kristdemokrater att Sverige ska vara med i olika internationella sam- manhang för att påverka och ge av våra kunskaper och erfarenheter. Men det hindrar ju inte att vi tar initiativ och låter människor som finns i t.ex. de sam- arbetsprojekt som utrikesministern har nämnt komma till tals för att diskutera hur vi gemensamt ska kunna bygga upp, i detta fall, Balkan. Samarbete med och i olika organisationer innebär väl inte att man är fråntagen initiativ och handlings- förmåga? Jag vet att många engagerade människor från nästan hela världen arbetar på Balkan i dag för att hjälpa till att försöka göra det oroliga hörnet i Europa lugnt igen. Jag har mött en hel del av dem. Jag har också mött många engagerade svenskar som arbetar inom olika organisationer, framför allt offici- ella och som faktiskt klagat över att de har så lite stöd hemifrån i det arbete som de utför på Balkan. Detta tycker jag också är exempel på att vi i Sve- rige på något sätt lämnar över till andra, både männi- skor och organisationer, att göra olika uppdrag utan att följa upp vad som händer och hur det går att lösa uppgifter av olika slag. Hur följer vi upp verksamhe- ten i de organ dit vi mer eller mindre överlämnat vårt eget ansvar? Och vad är egentligen resultatet av den- na aktivitet? Liksom utrikesministern anser jag att vi ska arbeta genom olika organ. Men det hindrar inte att vi tar egna initiativ för att dels samla information, dels hjälpa till att föra utvecklingen framåt. Det kan också gå slentrian i samarbete, så att det läggs en förlaman- de hand över initiativ och handlingsförmåga. Jag förstår inte vad utrikesministern har emot att Sverige med stöd av EU tar initiativ till ett toppmöte i vårt land med fokus på transnationell brottslighet som utgår från Balkan. Utan att peka ut något enskilt land anser vi krist- demokrater att situationen är så allvarlig att mötet i första hand bör vända sig till stats- och regeringsche- fer och företrädare för internationella organisationer som EU, OSSE och FN med det uttalade syftet att presentera ett relativt detaljerat gemensamt åt- gärdsprogram för bekämpning av transnationell orga- niserad brottslighet som härrör från Balkan.
Utrikesminister Anna Lin (S)

Anf. 16 Utrikesminister Anna Lin (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag tycker självklart att det är väldigt både bra och viktigt med svenska initiativ. Och vi ska definitivt inte undanhålla oss från det därför att vi samverkar i olika internationella forum. Det är därför som Sverige har varit väldigt aktivt. Men vi har fram- för allt varit aktiva för att få resultat. Det har handlat t.ex. om polissamarbete. Det har i stor utsträckning handlat om stöd till rättsväsendet, stöd till domarut- bildning och stöd till samverkan mellan poliser och domare. Sverige har varit ett av de länder som har arbetat allra mest med att stötta de olika länderna på Balkan i deras arbete med deras egna rättssystem och rättsliga utveckling. Vi har också varit med att sam- arbeta med t.ex. Albanien när man där nu har tagit fram ett eget program mot trafficking. På olika områden har vi alltså bidragit och tagit initiativ till att förstärka arbetet mot den organiserade brottsligheten. Däremot tror jag alltså inte att en in- ternationell konferens och ett nytt initiativ om en sådan konferens i Sverige är det mest effektiva vapnet mot den internationella brottsligheten. Vi bör snarare inrikta vårt arbete på det högnivåmöte som ska äga rum i FN:s regi ett år efter det att konventionen mot den organiserade brottsligheten har ratificerats av 40 länder, den som undertecknades i Palermo och som jag tog upp i min inledning. Vid detta högnivåmöte ska man ha en internationell konferens där man dis- kuterar fortsatta och ytterligare insatser. Jag tror alltså att det är bättre att vi använder de resurser som vi har till konkreta initiativ och projekt direkt riktade till länder som vi kan bistå och hjälpa och att vi sedan också lägger ned arbete på att se till att denna konvention mot organiserad brottslighet så snabbt som möjligt ratificeras av så pass många och att vi sedan genomför ett riktigt bra högnivåmöte för att följa upp den.
Margareta Viklund (Kd)

Anf. 17 Margareta Viklund (Kd)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Vi har väl lite olika uppfattningar om detta. Jag tycker ändå att en konferens som är initie- rad av Sverige inte hindrar det fortsatta samarbetet. Vi har ju också utifrån vår plats i FN och som en företrädare för mänskliga rättigheter och annat också ett stort ansvar som vi kan ta på oss som en enskild nation. Jag tror att det skulle kunna ses med blida och positiva ögon av väldigt många om vi tog på oss uppgiften att kalla till en konferens på hög nivå, na- turligtvis inte för konfererandets skull utan för att diskutera och för att det skulle leda till ett handlings- program på nära håll och där vi också skulle kunna lägga fram våra synpunkter. Och med våra synpunk- ter så menar jag Sveriges och den svenska regering- ens synpunkter. Parallellt med detta toppmöte bör Sverige också stå som värd för en internationell konferens om tran- snationell brottslighet till vilken företrädare för po- lisväsende, åklagar- och domstolsväsende, underrät- telse- och säkerhetsorganisationer, företrädare från den akademiska världen och journalister bjuds in. Ett viktigt syfte med en sådan konferens bör, med ut- gångspunkt i den toppmötesdeklaration som jag hop- pas på, vara att utarbeta konkreta riktlinjer för hur det praktiska arbetet ska genomföras och samordnas. Balkan ligger ganska nära oss, och många har ett nära och personligt engagemang i frågor som gäller framför allt Balkan. Denna internationella konferens anser vi ska före- gås av genomförandet av en brett upplagd studie som syftar till att kartlägga den organiserade brottsligheten på Balkan med dess förgreningar i Europa och i värl- den och komma med förslag till konkreta åtgärder för brottsbekämpning och samordning av den. En sådan studie kan lämpligen genomföras under huvudmanna- skap av någon av de svenska underrättelse- och sä- kerhetsorganisationerna och med deltagande av mot- svarande organisationer från övriga länder. Ibland tycker jag att vi på något sätt är lite blyga i Sverige och att vi inte lyfter fram vår egen kunskap och vår egen förmåga utan sitter och väntar lite för mycket ibland på vad andra ska säga och vad andra ska göra. Jag tycker att det finns anledning att ta egna initiativ också. Jag tror säkert att man gör det i de internationella sammanhangen. Men jag tycker att man skulle göra ett påtagligt initiativ just när det gäller denna fråga och bjuda in dessa människor till Sverige och säga att man nu ska göra något. Det tycker jag skulle vara positivt.
Utrikesminister Anna Lin (S)

Anf. 18 Utrikesminister Anna Lin (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Vi är alltså överens om att det är vik- tiga frågor och att vi måste bekämpa detta på alla sätt. Det som vi kanske inte är helt överens om är hur vi gör det. Jag tror att vi bäst gör det genom att stötta projekt i de enskilda länderna och att stötta det sam- arbete som finns för att komma åt den organiserade brottsligheten. Jag tror uppriktigt sagt inte att en kon- ferens i Sverige om brottslighet i en helt annan del av Europa får särskilt bra resultat. Det är skälet till att vi också stöder det regionala samarbetsforum på Balkan där ministrarna i de berörda länderna träffas, där Albanien just nu är ordförande, och där man just har bekämpandet av organiserad brottslighet som sin huvudfråga. Jag tror att det är bättre att vi stöttar det arbetet än att vi bjuder in dem till att diskutera samma frågor och att de absolut måste sitta just i Sverige och göra det. När det gäller det internationella arbetet och den internationella studien så tycker jag inte heller att vi i detta sammanhang ska konkurrera med FN, därför att FN nu gör en studie som ska vara klar 2002 med precis det syfte som Margareta Viklund för fram. Jag tycker alltså att allt detta är väldigt bra. Men det handlar inte om blyghet, utan jag tror snarare att resurserna används bättre genom att vi stöttar det organiserade arbetet där det pågår och själva är med och stöder det och initierar projekt i de enskilda län- derna.
Margareta Viklund (Kd)

Anf. 19 Margareta Viklund (Kd)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag blev lite konfunderad över att ut- rikesministern talade om att en konferens i Sverige inte skulle få acceptans i Europa. Jag vet inte om jag missuppfattade detta. Men jag kan inte riktigt förstå det tänkesättet, därför att min uppfattning av Sverige i Europa och i världen är väldigt positiv, att vi har ett väldigt stort, bra och positivt anseende och att man lyssnar på vad vi har att säga i olika sammanhang. Jag har inte sagt att vi skulle anordna en sådan konfe- rens med enbart svenskar, utan vi skulle naturligtvis, hoppas jag, ha EU som stöd bakom ryggen. Det skulle alltså ske med EU:s stöd. Utrikesministern har säkert stött många olika ak- tiviteter, och det tror jag att vi gör i olika politiska och utrikespolitiska sammanhang. Men på något sätt kommer vi, tycker jag, lite grann i skymundan av det direkta arbetet, så på något sätt skulle vi kunna ta tag i det mer direkt och konkret och gå före. Jag förstår inte varför utrikesministern är negativ till det förslag som vi kristdemokrater bjuder på - varsågod alltså! Vi anser att situationen är så allvarlig att något måste göras snabbt. Det är ju utrikesministern som är vår främsta röst ute på den utrikespolitiska arenan. Därför vänder jag mig dit.
Utrikesminister Anna Lin (S)

Anf. 20 Utrikesminister Anna Lin (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Tack, jag ska ta med mig det generö- sa erbjudandet. Sverige tillhör, som jag sagt, de dri- vande när det gäller de här projekten i Europa, så den enda skillnaden mellan oss är just att jag tror att vi bäst bidrar genom att se till att det handlar om, att vi koncentrerar arbetet till, de länder som vi nu diskute- rar. Jag har inte sagt att vi inte får acceptans för att i Sverige genomföra en konferens om brottsligheten på Balkan, utan jag har sagt att jag inte är säker på att vi påverkar brottsligheten på Balkan genom att ha en internationell konferens i Sverige. Däremot kan jag garantera att vi, på alla övriga sätt vi kan, ska bidra till fortsatt arbete med brottsligheten i den aktuella regionen, precis som vi självklart fortsätter att arbeta med det i vår egen region.

Dokument

den 15 november

Interpellation 2001/02:80

 av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om internationella konferenser

På grund av de sönderslitande konflikterna och krigen på Balkan efter det kalla krigets slut fick länderna i det forna Jugoslavien inte möjligheten att genomföra övergången från ett kommunistiskt system till ett marknadsekonomiskt och demokratiskt system. Länderna i det forna Jugoslavien ligger, med undantag av Slovenien och i viss mån Kroatien, cirka tio år efter andra f.d. kommunistiska länder i Central- och Östeuropa när det gäller samhälls- och statsreformering.

Nepotism, korruption och organiserad brottslighet är i dag företeelser som är väl etablerade på Balkan, och som har fått ytterligare näring under det senaste decenniet. På Balkan bedrivs en omfattande prostitution och vi har med jämna mellanrum fått rapporterat via tidningar, radio och TV om hur soldater, som deltar i de olika krishanteringsoperationerna på Balkan har utnyttjat prostituerade.

Det finns uppgifter som talar om Balkan som ett nav för stora delar av prostitutionen i Västeuropa. I juni i år rapporterade den ansedda tidskriften The Economist att närmare 70 % av Londons prostituerade kommer från Centraleuropa och Balkan och att verksamheten i stora delar kontrolleras av albaner eller kosovoalbaner. Det finns åtskilliga andra exempel.

Balkan är också ett nav i narkotikasmugglingen och smugglingen av cigaretter till Västeuropa. I en TV-dokumentär som visades för något år sedan pekades t.ex. den förre serbiske ledaren Slobodan Milosević och hans familj ut som direkt ansvariga för den trafiken.

Prostitution, människohandel och smuggling som bedrivs inom ramen för en transnationell organiserad brottslighet utgör ett allvarligt säkerhetshot mot öppna, demokratiska samhällen. Det utgör också, som i fallet Balkan, ett allvarligt hot mot de insatser som görs för att bygga upp fungerande samhällen. Exemplen ovan är inte ägnade att ringakta varken albaner, kosovoalbaner eller serber som kollektiv, men det är viktigt att peka på att det i hela det forna Jugoslavien finns grupper och enskilda individer, som för egen vinning hänsynslöst utnyttjar andra människor, samtidigt som de äventyrar den regionala stabiliteten.

Det råder i dag stor samstämmighet om att ekonomiska intressen av den typ som angivits ovan har varit en mycket viktig drivkraft i de senaste årens många konflikter på Balkan. En viktig del i återuppbyggnadsarbetet på Balkan måste därför vara att, så långt det går, vidta åtgärder mot de individer och grupper som äventyrar regionens säkerhet. Om så inte sker kan de kriminella nätverken, som redan har förgreningar i hela Europa, växa sig starka och på sikt hota vårt öppna och demokratiska samhälle.

Vid sidan av olika åtgärder för att skapa öppna och demokratiska samhällen på Balkan, måste det utanför de respektive europeiska polis- och åklagarmyndigheternas begränsade krets skapas medvetenhet om nepotism, korruption och transnationell organiserad brottslighet på Balkan. Sverige bör därför, med stöd av EU, ta initiativet till ett toppmöte med fokus på transnationell brottslighet som emanerar från Balkan. Konferensen bör vända sig till stats- och regeringschefer samt företrädare för internationella organisationer, såsom EU, OSSE och FN, med det uttalade syftet att presentera ett relativt detaljerat gemensamt åtgärdsprogram för bekämpning av transnationell organiserad brottslighet som härrör från Balkan.

Parallellt med ett toppmöte bör Sverige även stå som värd för en internationell konferens kring transnationell brottslighet, till vilken företrädare för polisväsende, åklagar- och domstolsväsende, underrättelse- och säkerhetsorganisationer, företrädare för den akademiska världen samt journalister bjuds in. Ett viktigt syfte med en sådan konferens bör vara att, med utgångspunkt i en toppmötesdeklaration, utarbeta konkreta riktlinjer för hur det praktiska arbetet ska genomföras och samordnas.

Den internationella konferensen bör föregås av genomförandet av en brett upplagd studie som syftar till att kartlägga den organiserade brottsligheten på Balkan och dess förgreningar i Europa och i världen samt komma med förslag till konkreta åtgärder för brottsbekämpning och samordning av denna. En sådan studie kan lämpligen genomföras under huvudmannaskap av någon av de svenska underrättelse- och säkerhetsorganisationerna, men med deltagande av motsvarande organisationer från övriga EU-länder.

Mina frågor till utrikesministern är:

Avser utrikesministern ta initiativ till ett toppmöte som vänder sig till stats- och regeringschefer samt företrädare för internationella organisationer, såsom EU, OSSE och FN, med syfte att presentera ett gemensamt program för bekämpning av transnationell organiserad brottslighet som härrör från Balkan?

Avser utrikesministern att verka för att Sverige ska stå som värd för en internationell konferens kring transnationell brottslighet, med företrädare för polisväsende, åklagar- och domstolsväsende, underrättelse- och säkerhetsorganisationer, den akademiska världen etc.?