Insyn och öppenhet i utnämningspolitiken
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenSven-Erik Österberg (S)
- Hoppa till i videospelarenTobias Krantz (Fp)
- Hoppa till i videospelarenHenrik von Sydow (M)
- Hoppa till i videospelarenSven-Erik Österberg (S)
- Hoppa till i videospelarenTobias Krantz (Fp)
- Hoppa till i videospelarenHenrik von Sydow (M)
- Hoppa till i videospelarenSven-Erik Österberg (S)
- Hoppa till i videospelarenTobias Krantz (Fp)
- Hoppa till i videospelarenSven-Erik Österberg (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 9
Anf. 191 Sven-Erik Österberg (S)
Anf. 192 Tobias Krantz (Fp)
Anf. 193 Henrik von Sydow (M)
Anf. 194 Sven-Erik Österberg (S)
Anf. 195 Tobias Krantz (Fp)
Anf. 196 Henrik von Sydow (M)
Anf. 197 Sven-Erik Österberg (S)
Anf. 198 Tobias Krantz (Fp)
Anf. 199 Sven-Erik Österberg (S)
Interpellation 2005/06:433 av Tobias Krantz (fp) till statsrådet Sven-Erik Österberg (s)
Insyn och öppenhet i utnämningspolitiken
Regeringens utövande av utnämningsmakten har varit föremål för intensiv debatt under de senaste åren. Riksdagen har, efter granskning av konstitutionsutskottet, vid flera tillfällen skarpt kritiserat regeringens utnämningspolitik (bet. 2003/04:KU20, prot. 2003/04:122, bet. 2004/05:KU20, prot. 2004/05:133). Så sent som i januari i år uttalade riksdagen (prot. 2005/06:58), i enlighet med en reservation, följande: Enligt vår mening är överrepresentationen av utnämnda myndighetschefer med bakgrund inom regeringspartiet så stor att den kan väcka misstanke om att inte enbart sakliga grunder vägs in vid utnämningen (bet. 2005/06:KU10).
Riksdagen avvisade klart och tydligt i enlighet med reservationen i nämnda betänkande regeringens försvarslinje om att statssekreterarna borde ses som en särskild grupp i sammanhanget och inte betraktas ha en partipolitisk bakgrund. Argumentet var ohållbart, förklarade riksdagen, och fortsatte: Sedan flera årtionden tillbaka är statssekreterare i praktiken partipolitiskt bundna tjänster, och det vore således fel att i en granskning som denna bortse från att dessa har en partipolitisk bakgrund.
Utnämningsmaktens framtida rättsliga reglering är föremål för överväganden av Grundlagsutredningen. Men det finns möjligheter att öka öppenheten och insynen också inom ramen för nuvarande regelverk. Riksdagen uppmanade regeringen att ändra rutinerna för att skapa bättre förutsättningar för att i efterhand kunna granska vad som har legat till grund för olika utnämningar. De kravprofiler som tas fram inom Regeringskansliet innan sökandet efter kandidater påbörjas bör därför finnas tillgängliga för den händelse att granskning skulle inledas (bet. 2004/05:KU10).
Riksdagens uttalanden har hittills bemötts kallsinnigt av regeringen. Rutiner och förfaranden har inte förändrats. Det är både ytterst anmärkningsvärt och häpnadsväckande arrogant. I samband med utskottets granskning av utnämningspolitiken under våren 2006 förklarade emellertid statsministern under utskottets utfrågning att han inom ramen för gällande bestämmelser inte var främmande för att ändra rutinerna inom Regeringskansliet för arkivering av kravprofiler som tas fram inför utnämningar så att de läggs i akten (bet 2005/06:KU20). Det är, enligt min mening, väsentligt att klarlägga vad statsministerns uttalande innebär i praktiken.
Jag vill därför fråga statsrådet:
1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta i syfte att göra kravprofilerna offentliga mot bakgrund av statsministerns uttalande inför konstitutionsutskottet?
2. Från vilken tidpunkt avser statsrådet att se till att dessa förändringar i så fall ska gälla?
3. Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit alternativt avser att vidta i syfte att i övrigt öka öppenheten och insynen i utnämningspolitiken?