Insatser för ökad sysselsättning bland utrikes födda kvinnor

Herr talman! Erik Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta för fler utrikes födda kvinnor att komma i jobb.

Att varaktigt minska arbetslösheten och att öka sysselsättningen är en av regeringens viktigaste uppgifter. För att nå målsättningen görs investeringar i jobben genom regeringens jobbagenda som består av tre delar: investeringar i bostäder, klimatomställning och infrastruktur; en aktiv närings- och innovationspolitik för fler och växande företag; investeringar i kompetens och matchning.

Regeringen anser att arbetsmarknadspolitiken i högre grad måste bidra till jämställdhet och motverka en könsuppdelad arbetsmarknad, bland annat genom att kvinnors sysselsättning och arbetskraftsdeltagande ökar. Arbetsförmedlingen har därför fått i uppdrag att ta fram en plan för hur myndigheten avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Myndigheten ska slutredovisa sitt uppdrag 2018. Dessutom förtydligades Arbetsförmedlingens uppgifter som rör jämställdhet 2015. Myndigheten ska utforma sin verksamhet så att den främjar jämställdhet och motverkar könsuppdelning på arbetsmarknaden.

Som Erik Andersson skriver är det en stor utmaning att få in fler utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden. Jag vill betona att trots att det fortfarande är stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda kvinnors sysselsättningsgrad kan man konstatera en positiv utveckling för utrikes födda kvinnor i åldern 20-64 år, då deras sysselsättningsgrad har ökat med 4 procentenheter mellan januari 2014 och januari 2016 samtidigt som sysselsättningsgraden för inrikes födda kvinnor ökat med 1,5 procentenheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är angeläget att både kvinnor och män får del av effektiva insatser för etablering på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen påbörjade under 2014 ett arbete med att utveckla arbetssättet inom etableringsuppdraget, och det nya arbetssättet har visat sig leda till större jobbfokus i nyanlända kvinnors etableringsplaner. Regeringen bedömer att utvecklingsarbetet bör kunna bidra till ökad likvärdighet och ändamålsenlighet i de insatser som både kvinnor och män deltar i.

För att korta tiden från nyanländas ankomst till arbete reformeras arbetet för nyanländas etablering. I budgetpropositionen, som riksdagen ställt sig bakom, föreslog regeringen ett antal investeringar som ska leda till en snabbare etablering på arbetsmarknaden, däribland förstärkta arbetsmarknadsinriktade insatser, validering och en rejäl höjning av ersättningen till kommunerna för mottagande av nyanlända. Regeringen har även gjort satsningar på Kunskapslyftet som innebär både en kraftig utökning av antalet utbildningsplatser och åtgärder som syftar till högre kvalitet inom utbildning för vuxna. Regeringen är inställd på att det kommer att krävas ytterligare insatser för att skapa snabbare etablering på arbetsmarknaden.

Regeringens samtal med arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter för att skapa så kallade snabbspår in på arbetsmarknaden för nyanlända inom etableringsuppdraget har lett till att flera snabbspår redan har presenterats. I februari påbörjades snabbspår för kockar, slaktare/styckare, hälso- och sjukvårdsyrken samt lärare och förskollärare. Regeringen ser positivt på att dessa insatser kommer att komma både kvinnor och män till del.

Som Erik Andersson vet har regeringen och Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna enats kring nödvändiga insatser - dels för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande, dels för att stärka etableringen av nyanlända. Av överenskommelsen framgår att möjligheten att införa en utbildningsplikt för personer som kommer till Sverige senare i livet och som inte har uppnått grundskolekompetens ska ses över.

Herr talman! Tack för svaret, arbetsmarknadsministern! Det var väldigt många ord. Men jag ser framför mig en debatt där vi kan hålla oss till fakta. Det får gärna vara passion och ideologi men ingen pajkastning, för det blir så tröttsamt att lyssna på.

Den här interpellationen skrev jag för att det finns ett problem i samhället, ett problem som måste lösas. Alla vi här inne, hoppas jag, arbetar för allas lika värde och jämlikhet mellan könen. Som jag ser det är det ett misslyckande att sysselsättningsgapet mellan utrikes födda kvinnor och inrikes födda kvinnor uppgår till 20 procentenheter. Jag kan inte tänka mig att merparten av dessa personer inte vill arbeta, utan det handlar om ett misslyckande. De har inte kunnat få in en fot på arbetsmarknaden och inte kunnat få in en fot i det svenska samhället.

Som det ser ut i dag har de utrikes födda kvinnor som kommer till Sverige visserligen en lägre utbildning än männen, men år 2015 arbetade endast 63 procent av alla utrikes födda kvinnor i åldern 20-64 år. Bland inrikes födda i samma ålder jobbade 83 procent av kvinnorna. Som jag sa tidigare är det 20 procentenheters skillnad.

Man kan jämföra med utrikes födda män. Motsvarande siffror för män är 72 procent mot 85 procent. Gapet är betydligt större för kvinnorna. Det är ett problem som vi inte kan blunda för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I ovanstående siffror ingår alla utrikes födda arbetskraftsinvandrare som kommer exempelvis från EU. De som är nyanlända i dag kommer att få betydligt sämre förutsättningar om vi inte gör någonting åt detta. Det måste göras nu och inte sedan.

Moderaterna har flera långsiktiga förslag på hur vi kan bryta denna trend. En moderatledd regering kommer alltid att arbeta för att arbete lönar sig och inte bidrag. Därför har vi exempelvis föreslagit första-jobbet-avdraget.

Det behövs en tidig kompetenskartläggning av människor som kommer hit. Redan första dagen ska frågan komma: Vad kan du göra i ett land där alla gör rätt för sig? Det bygger på att alla gör rätt för sig, för allas gemensamma bästa.

Vi vill förstärka aktivitetskraven inom försörjningsstödet. Vi föreslår en utbildningsplikt för människor som kommer hit från andra länder och som saknar grundskolekompetens. Fler måste lära sig svenska i skolan. Vägen in i det svenska samhället börjar i skolan.

Tyvärr har jag noterat att regeringens politik försämrar för jobben. Vi har ett tydligt exempel: halveringen av RUT-avdraget. Det slår hårt mot grupper som redan i dag står långt från arbetsmarknaden. Det är slöseri att dessa personer inte får in en fot på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen bör få ett tydligare uppdrag för att vända denna negativa trend.

I svaret hänvisar arbetsmarknadsministern till regeringens målsättning, som ska nås genom investeringar i bostäder och sådant. Det är en annan debatt, men jag kan säga, herr talman, att jag inte har sett en enda bostad byggas med anledning av denna regering. Det sägs också att Arbetsförmedlingen därför har fått i uppdrag att ta fram en plan för hur myndigheten ska utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Det här ska slutredovisas 2018. Jag vill gärna ha ett förtydligande av den meningen, herr talman.

Herr talman! Erik Andersson inledde med att säga att han hoppades på en debatt utan pajkastning. Sedan påstår han att regeringen försämrar för jobben. Det är inte sant. Vi har en exceptionellt hög ekonomisk tillväxt, och vi har en mycket hög tillväxt av nya jobb. Sysselsättningsgraden ökar. Arbetslösheten minskar. Särskilt ökar sysselsättningsgraden för utrikes födda kvinnor. Det är för den gruppen den ökar allra starkast. Det är mycket glädjande eftersom det är från en låg nivå.

Det här betyder inte att det inte finns utmaningar. Det finns betydande utmaningar på svensk arbetsmarknad. Det gäller definitivt utrikes födda kvinnor, särskilt nyanlända kvinnor. I den gruppen finns en ganska stor andel som har dålig eller ingen skolbakgrund och som inte har någon yrkeserfarenhet eller som har en väldigt begränsad yrkeserfarenhet. Det gör att steget in på den svenska arbetsmarknaden blir väldigt stort.

Det behövs definitivt fler insatser. Även om regeringen har gjort saker kommer vi att behöva göra ännu mer. Men det är inte korrekt att det försämras för jobben just nu. Tvärtom går det bra för jobben. Men mer behöver göras för att det också i tillräcklig omfattning ska komma de många nyanlända vi nu har att ta ansvar för till del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Antalet utrikes födda kvinnor som jobbar är ungefär lika som antalet utrikes födda män som jobbar. Det är alltså ungefär lika många utrikes födda kvinnor som utrikes födda män som arbetar på svensk arbetsmarknad. Men sysselsättningsgraden är lägre bland kvinnor. Det förklaras av att vi har fler utrikes födda kvinnor än utrikes födda män i den arbetsföra befolkningen. Det är ingen ursäkt för en låg sysselsättningsgrad. Den behöver öka. Den ökar nu också stadigt. Men mer behöver göras.

En viktig fråga som Erik Andersson lyfter upp handlar om tidig kompetenskartläggning. Jag delar helt den bedömningen. Den här regeringen har insett det och också anslagit resurser i den budget som nu gäller för just tidig kompetenskartläggning. Vi har också anslagit resurser för svenska från dag ett, redan under asyltiden. Det är helt nödvändigt att man går igång med de insatserna så snart som möjligt. Särskilt viktigt blir det nu när det är många i asylsystemet och handläggningstiderna riskerar att dra ut på tiden.

Herr talman! Väsentligt mer behöver göras. Viktiga insatser som nu görs är förändringar av etableringsuppdraget. Det handlar också om större möjligheter till utbildning, kombinationer av arbete och utbildning och om att överväga en utbildningsplikt för de personer som kommer till Sverige med en mycket låg utbildningsbakgrund.

Herr talman! Om vi exempelvis tar RUT-reformen och den halvering som skedde är det klart att det har drabbat jobben. Hade man inte gjort den försämring som regeringen har gjort hade vi kanske haft 16 000 fler jobb bara inom RUT-sektorn. I synnerhet i dag när man har valt att utvidga RUT-tjänster till flytt, it och trädgårdstjänster och man därigenom kan få fler händer in i arbete är det väldigt dumt att halvera bidragen.

Jag tycker att regeringen tog ett väldigt olyckligt beslut, och det tror jag att många bland svenska folket också tycker. Sedan handlar det ju inte bara om arbetstillfällen utan även om framtiden. Företagen måste veta hur de långsiktiga spelreglerna ser ut, annars satsar de inte och anställer.

Hos Arbetsförmedlingen stod männen för 65 procent av alla beslut gällande arbetsmarknadsutbildning och 60 procent av besluten om lönebidrag, detta trots att de utgjorde hälften av alla inskrivna hos myndigheten. Det är en oacceptabel skillnad mellan insatserna för män respektive kvinnor.

För att uppnå en jämställd arbetsmarknad behöver kvinnor ges möjligheter och rustas för jobb på samma villkor som män. Många utrikes födda kvinnor som har befunnit sig i Sverige under lång tid står utanför arbetskraften i dag. De har ingen kontakt med Arbetsförmedlingen över huvud taget, och där har det visat sig att uppsökande verksamhet ger resultat. Därför tycker jag att Arbetsförmedlingen och kommunerna behöver samarbeta så att dessa grupper bättre kan nås. Jag kan inte tänka mig att de bara inte vill arbeta, utan de vill bidra till samhället i stort.

Jag tror också att Arbetsförmedlingen och för den delen kommunerna ska bidra och vara en länk för de nyanlända grupperna som står långt från arbetsmarknaden. Vi ska sätta in resurserna där de bäst behövs - det är en bra politik, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Regeringen föreslår att RUT-sektorn utvidgas. Erik Andersson säger att bidragen halveras. Det är inte sant. Budgeten kommer att utökas för RUT-subventionerna. Det som halveras är taket, och det har en väldigt marginell inverkan på RUT-tjänsterna. Det är inte så att bidraget halveras. De budgetmässiga konsekvenserna kommer att bli att större skattesubventioner går till sektorn i och med att sektorn utvidgas. Det är inte så att någon individ får sitt bidrag halverat.

Herr talman! Det är viktigt att se att Moderaterna lite grann ropar "vargen kommer". Man sa att om den dyra subventionen på arbetsgivaravgiften för ungdomar tas bort, då kommer ungdomsarbetslösheten att öka. Så lät det i valrörelsen. Så lät det i början av den här mandatperioden.

Så gjorde vi det. Vi tog bort den dyra subventionen. Vad hände? Ungdomsarbetslösheten sjunker kraftigt. Det beror självklart inte på att vi tog bort den subventionen, men det som Moderaterna sa skulle hända hände inte. I stället blev det ett motsatt utfall.

Sedan sa Moderaterna att om man återställer ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen till en anständig nivå så kommer arbetslösheten att öka.

Så gjorde vi det. Vad hände? Arbetslösheten sjunker. Det beror självklart inte på att det är en högre ersättningsnivå i a-kassan, men inte heller det som Moderaterna sa skulle hända hände.

Nu frågar Erik Andersson lite alarmistiskt vem som ska vilja anställa, underförstått i ett land där Socialdemokraterna och Miljöpartiet styr. Sanningen är ju att vi aldrig någonsin har haft så många som har velat anställa som vi har just nu. Jag säger inte att det enbart är regeringens förtjänst, men faktiskt är det vad som sker: Vi har aldrig någonsin haft så många lediga jobb som vi just nu har i Sverige.

Mot den bakgrunden kan man väl ta det med en nypa salt när Moderaterna säger att resultatet av regeringens politik kommer att bli ökad arbetslöshet. Hittills har det inte stämt någon av de gånger ni har utmålat det så.

Herr talman! Jag ska ta fasta på det som Erik Andersson avslutar med, för jag delar nämligen uppfattningen att det behövs ett närmare samarbete mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen. Jag tycker att det är ett konstruktivt förslag, och jag tror att det vore bra om man kan arbeta gemensamt med uppsökande verksamhet. Jag tror att det är bra om man kan nå inte minst de personer som står allra längst ifrån och kanske inte ens är inskrivna på Arbetsförmedlingen. En hel del av dem är kvinnor, och de står mycket långt från arbetsmarknaden.

Jag väljer att ta fasta på det som jag tycker är ett konstruktivt förslag, och jag hoppas att vi ska kunna utveckla det och få stöd för det.

Herr talman! Jag kan ju konstatera att RUT-avdraget har halverats, alltså det avdrag som människor får göra om de ska anlita en RUT-tjänst. Det har halverats, och i synnerhet nu, när man utvidgar bidraget, är det väldigt konstigt att man väljer att halvera det. Vad jag säger är: Återställ det, så får vi fler arbetstillfällen! Då kan också fler människor som står långt ifrån arbetsmarknaden komma in på ett enklare jobb.

När jag har varit på besök hos företag inom RUT-sektorn har det visat sig att människor som har börjat där jobbar några år, lär sig språket och kommer in i det svenska samhället, och sedan går de vidare till något annat. Det är en ypperlig metod för människor att komma in i det svenska samhället, och det sker oftast i skolan eller genom arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsmarknadsministern säger att vi är alarmister, men jag kan säga att tillväxten i branschen har dämpats betydligt. Det ser man om man tittar på tjänstesektorn när det gäller RUT. Förut var det en tillväxt på nästan 20 procent per år, och nu hamnar den kanske på 1 procent, så det är klart att det som arbetsmarknadsministern och regeringen beslutar påverkar våra liv liksom det påverkar företagen.

Jag kan också nämna för arbetsmarknadsministern så att hon känner till det att vi har väldigt höga skatter för personer med låga inkomster. En ensamstående i Sverige har en tre gånger så stor skattekil som en ensamstående i Danmark. Det är klart att det påverkar hur människor väljer att leva.

Vi tror på arbete, och vi tror på att människor vill bidra till det svenska samhället. Vi tror inte att människor vill gå på bidrag.

Herr talman! Jag är helt säker på att det har varit ett väldigt viktigt steg in i det svenska samhället till egen försörjning och också till språkutveckling för de personer som har fått sitt första jobb genom ett RUT-jobb. Regeringen föreslår ju också en utvidgning av RUT-tjänsterna.

Men jag vill också säga, herr talman, att också de som får ett jobb i någon annan sektor möter samma positiva effekt. Det är arbete i sig som är viktigt - att komma in i ett sammanhang, att vara behövd, att tjäna egna pengar och försörja sig själv. Det är det absolut enskilt viktigaste steget för att etablera sig och börja bidra i det svenska samhället.

Överläggningen var härmed avslutad.