Innovationskraften i Öresundsregionen

Fru talman! Jag abonnerar på talarstolen i tre interpellationer i dag; för dem som har "joinat" på läktaren och online.

Fru talman! Per-Arne Håkansson har frågat mig om jag avser att ta initiativ för en översyn av hur framväxten av startup-bolag och uppskalningsbolag kan stimuleras, samt hur jag bedömer potentialen ur ett nationellt perspektiv utifrån Innovation Skånes prioriterade områden inom hälsa, mobilitet och foodtech.

Framväxten av startup-bolag och uppskalningsbolag är viktig för framtidens välstånd i Sverige. Det är våra företagare och entreprenörer som skapar jobb, välstånd och välfärd. Regeringen vill bidra till att fler människor väljer att starta och utveckla företag och förverkligar sina idéer. Sverige är en stolt industri- och technation vars företag byggts av entreprenörer, idéer och hårt slit. Stöd från regeringen behöver även i fortsättningen ges genom att långsiktigt stärka förutsättningarna inom många olika områden såsom kompetensförsörjning, möjlighet till kapital och enklare regelverk. Regeringen har även ett ansvar för samordning av de offentliga insatser som gör det enkelt att hitta rätt rådgivning och stöd.

Redan i dag finns ett offentligt ekosystem där innovationskontor, inkubatorer, tillväxtfinansiering från Vinnova, regionalfonder, Almi och Saminvests fonder, tillsammans med samverkanssatsningar för innovation och en mängd privata initiativ, bidrar till en helhet i stödet till startups och scaleups.

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven, som inte minst finns hos innovativa företag. Det sker bland annat en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Utan kunskap finns ingen innovation.

Växande startup-bolag är även beroende av att kunna attrahera och behålla den internationella nyckelkompetens som behövs för att de ska kunna utvecklas och växa i Sverige. Regeringen har därför lämnat en proposition som antagits av riksdagen om att förlänga expertskatten från fem till sju år. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari i år.

Regeringen har även beslutat om ett tilläggsdirektiv till Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag som innebär att de så kallade 3:12-reglerna ses över. Syftet är att reglerna om så kallade kvalificerade personaloptioner ska bli mer effektiva och därmed underlätta för företag att attrahera och behålla nyckelkompetens.

Regeringen har vidare gett ett uppdrag till Tillväxtverket att i samarbete med ytterligare tio myndigheter stärka samordningen kopplad till Sveriges möjligheter att attrahera och behålla högkvalificerad internationell kompetens och annan utländsk arbetskraft som är viktig för Sveriges konkurrenskraft.

I budgetpropositionen för 2024 har regeringen bland annat föreslagit en förstärkning av företagsportalen verksamt.se - det låter som världens torraste men är världens bästa grej om man ska starta företag eller har ett företag - samt inrättandet av ett förenklingsråd som kompletterar det tidigare aviserade implementeringsrådet.

När det gäller Innovation Skåne håller jag självklart med om att Skåne och Öresundsregionen har en stark utvecklingspotential på området hälsa och life science. Geografiskt har regionen ett strategiskt läge med goda möjligheter till samverkan över gräns och, minst lika viktigt, en tung forskningstradition och strategiska forskningsinfrastrukturer. Möjligheterna till strategiska sektorsöverskridande samarbeten med annan teknisk forskning och andra deeptechbolag är goda, och den typen av samverkan är avgörande och blir allt viktigare. Detta och en rad andra faktorer skapar i den här regionen en dynamisk miljö som är viktig för Sverige, som vi vill ska fortsätta vara ett ledande life science-land i en värld med hårdnande global konkurrens.

Hälsa och life science är ett prioriterat område för regeringen där vi vill vara en aktiv part. Regeringskansliet har ett etablerat extra nära samarbete mellan de tre departement som ligger särskilt nära life science-frågorna. I år kommer vi att lägga fram både en forsknings- och innovationsproposition och en uppdatering av den nationella strategin för life science. I strategin vill vi visa på handlingskraft på ett antal områden som vi förstått är avgörande för både små och stora företag, för hela sektorn och för det ekosystem som life science är så beroende av. Fortsatta forskningsinsatser inom hälsa och life science är en förutsättning för att kunna hantera framtida utmaningar inom hälsoområdet och för att Sverige ska fortsätta vara en konkurrenskraftig life science-nation.

Inom ramen för arbetet med livsmedelsstrategin 2.0 lyfte regeringen de innovativa livsmedelsföretagen, så kallade foodtechföretag. Det är inom dessa små och medelstora företag som flera av framtidens exportsuccéer inom livsmedel kommer att finnas, och det är främst där som majoriteten av framtidens nya arbetstillfällen kommer att skapas. Att dessa företag växer och internationaliseras är avgörande för att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka.

Det var ett långt svar, men det kändes nödvändigt givet den tunga och viktiga frågan. Tack till interpellanten för den!

Fru talman! Tack för det långa svaret från näringsminister Ebba Busch!

Sverige är i ett globalt perspektiv ett starkt innovations- och uppfinnarland. Det i sig har genom flera decennier spelat en avgörande roll för en stark utveckling för jobb och industri, som är en grund för finansieringen av vår gemensamma välfärd.

Det finns dock anledning att lyssna på och ta till sig de kritiska synpunkter som framförs om utmaningar och problemställningar och hur vi ska kunna fortsätta ligga i framkant när det gäller innovation.

Även om det på senare tid varit ganska mycket fokus på nordliga Sverige med etablering av serverhallar, gruvindustri och skog är det angeläget att främja entreprenörskap och industriutveckling i hela landet.

I Skåne och Öresundsregionen är det gränsöverskridande samarbetet med Danmark och de influenser som därigenom skapas värt att ta fasta på också i ett nationellt perspektiv. Då är life science, läkemedelstillverkning, medicinteknik, livsmedel och gröna näringar krafter att räkna med.

Produkter som pacemakern, blodvaggan Triomix, defibrillatorn, narkosnappen och, ja, även kylskåpet är välkända svenska innovationer med bäring på just dessa områden. Min frågeställning tar fasta på hur vi kan stimulera framtida uppfinningar av liknande dignitet.

Vid en sammankomst nyligen på Ideon Science Park i Lund benämnd Skånsk kraftsamling lyftes några angelägna frågor upp till inbjudna politiska företrädare. Det är några av dessa jag ser det som angeläget att kanalisera genom denna interpellation.

I regionen finns SLU i Alnarp, Lunds universitet, Medicon Village i Lund, Malmö universitet, Kristianstads högskola med Krinova, Campus Helsingborg och en rad andra aktörer. I sammanhanget kan också nämnas FN:s innovationsorgan Unops, som verkar utifrån de globala målen och har samarbete med Malmö universitet.

För att få ytterligare bakgrund och fakta bad jag riksdagens utredningstjänst att titta närmare på hur svensk innovationskraft står sig, då med särskilt fokus på life science och foodtech. Jag tänker att näringsminister Ebba Busch är insatt i förhållandena, men jag vill ändå framhålla betydelsen av dessa områden.

I det underlag som tagits fram finns en Vinnovarapport från april 2023 som noterar att Skåne såväl som Västra Götaland nådde en toppnotering i antal nystartade företag inom life science-sektorn 2020. Utvecklingen mellan 2018 och 2020 var expansiv.

Samtidigt är konkurrensen i regionen med framför allt Danmark knivskarp, och på senare år har den danska utvecklingen på området varit starkare än hos oss i Sverige.

Att stimulera framväxten av startup- och scaleup-företag inom dessa områden är steg på vägen i att bygga framtidstro. I detta perspektiv ska kanske varningsklockorna från eniga bedömare som jag mött i detta sammanhang beaktas. Jag noterar att Ebba Busch i svaret redogör för pågående insatser, men uppenbarligen finns det mer att göra för att stimulera investeringar och satsningar. Det efterfrågas av de samlade aktörerna på området.

Jag vill därför än en gång be Ebba Busch att utveckla hur hon ser på möjligheterna till nya initiativ för att spetsa till arbetet inom detta område.

Fru talman! Jag vill återigen tacka för interpellationen men också understryka att jag verkligen instämmer i hyllningen av Sverige som life science-land.

Jag möter fortfarande människor som inte riktigt har koll på att life science står för en betydande del av svensk bnp. Det är också en otroligt viktig exportsektor för vårt land. Det bidrar till bilden av Sverige och ökar attraktiviteten i att investera, verka och finnas i Sverige. Det är något som vi inte får ta för givet.

Alldeles nyss höll vi ett rundabordssamtal med flera tunga företrädare från life science-sektorn för att diskutera vad ytterligare som behövs för att se till att de framtida investeringarna landar i Sverige och inte i Norge eller Danmark, som vi just nu ser väldigt tuff konkurrens från. Det gjorde jag tillsammans med sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och socialminister Jakob Forssmed men även en representant från utbildningsminister och ansvarig för forskning och högre utbildning Mats Persson. Det är en viktig signal till omvärlden, tror jag, och det var också den respons vi fick från företrädarna från life science-sektorn när det gäller hur tungt vi viktar life science-frågorna.

Vi arbetar nu med utredningen om kliniska prövningar, till exempel, och där vet vi att det kommer ytterligare skarpa förslag och verktyg för att vässa vår konkurrenskraft. Jag instämmer helt i interpellantens medskick - här får vi inte slå oss till ro.

Det offentliga behöver hitta sätt att möjliggöra för vinnare och skapa en spelplan som ger bästa möjliga förutsättningar för alla företag. Det är inte det offentliga som kommer att stå för lösningarna här, men vi kan skapa grogrunden och miljön som möjliggör det. När det gäller denna spelplan är kärnan tidsenliga förändringar i de regelverk som i dag hindrar och försvårar företags innovation och tillväxt.

Vi ser fram emot att kunna jobba vidare med utredningen om kliniska prövningar och, inte minst, den forsknings- och innovationsproposition som vi hoppas kunna presentera någon gång i slutet av året.

Fru talman! Jag får tacka näringsminister Ebba Busch för svaret och resonemangen. Frågorna om att stärka innovation och främja entreprenörskap - att få människor att utveckla idéer - behöver som jag ser det hela tiden hållas levande.

Även om vårt land fortfarande i global jämförelse är bland de främsta hänger detta fortfarande i huvudsak på några stora företagskoncerner som Ericsson och Scania, som registrerar en rad patent varje år. Ökad stimulans behövs nog för att stärka entreprenörskap och få med fler aktörer.

Den satsning som den tidigare socialdemokratiska regeringen inledde och som Ebba Busch också refererade till, Saminvest, där privata investerare, affärsänglar, kan medverka och staten bidrar med låneinvesteringar, är också ett initiativ som jag ser lever och utvecklas.

Inom ramen för den skånska kraftsamling som jag refererade till, där företag, kommuner och utbildningsväsen medverkar, framhölls att det helt avgörande området mellan forskning och etablerade företags behov måste vidmakthållas och stödjas på ett kanske mer aktivt sätt. De befintliga strukturerna på detta område spelar avgörande roller.

Jag vill nämna Öresundsregionen, Skåne och östra delen av Danmark, som har cirka 4,2 miljoner invånare. I runda tal 65 000 personer arbetar och verkar inom life science och foodtech, enligt Øresundsinstituttets analyser och rapporter. Noterbart är dock att 58 000 av dessa anställda finns i Danmark. I Skåne handlar det om mellan 7 000 och 8 000 sysselsatta. Här finns möjlighet till ökning och stimulans från svensk sida. Vi behöver göra mer för att fortsätta hålla hög kvalitet och vara världsledande inom innovation och forskning.

Hur bedömer Ebba Busch att vi behöver göra för att från svensk sida stärka detta arbete? Eller görs redan tillräckligt? Min upplevelse utifrån de kontakter jag har haft är att vi behöver vässa oss.

Fru talman! Jag vill börja med att understryka att vi behöver vässa oss. Det finns betydligt mer att göra här.

Det är helt riktigt att några av våra främsta succéer är företag som vi har haft förhållandevis länge. Det är ganska stora företag, som vi är glada, stolta och tacksamma över.

De utmaningar som bromsar tillväxten i så kallade startups och scaleups, som skulle kunna möjliggöra för fler att göra samma resa, är till stor del samma utmaningar som alla små och medelstora företag möter. Några saker skiljer. I grunden är det dock så att för att människor ska våga starta företag och gå från den lilla idén och det där fröet som sås - varför har ingen lyckats lösa det här problemet eller gjort något åt det här? - till att sedan sätta sin arbetstid i pant eller belåna huset och starta företaget, gå från idé till verklighet, behöver man ha en jordmån för företagande i Sverige som är betydligt bättre än i dag.

Det är därför den här regeringen trycker så mycket och så hårt på regelförenklingar i stort - för att det är viktigt också för den absoluta spjutspetsen, det vill säga startups och scaleups.

Men det som särskiljer deras resa från övriga små och medelstora företags är att de har hög innovationshöjd och är kunskapsintensiva, skalbara och snabbväxande. Det är klart att detta medför ganska mycket växtvärk och gör att vi behöver se till att infrastrukturen runt omkring dem är extra bra.

Regeringen gör förstärkningar inom olika områden som påverkar förutsättningarna för dessa företag. Förutom övergripande regelverksförenklingar krävs också tillgång till kapital, kunder och kompetens. Flera av dessa delar adresserade jag också i mitt ursprungliga svar.

Fru talman! Jag vill tacka för debatt och meningsutbyte kring frågorna om life science och vikten av innovationssatsningar och startup-företag. Mitt budskap och syfte i denna debatt var just att vi behöver se den potential och de möjligheter som finns inom detta område och ta den kritik som framförs av aktörer som är verksamma inom områdena som konstruktiv och framåtinriktad.

Det handlar ofta om långsiktiga investeringar som behöver stimuleras. Perspektivet omfattar flera mandatperioder, så samling och hållbar utveckling är av stor vikt.

Jag har också ett uppdrag i Nordiska rådet, och där kan jag framhålla förslag som har förts fram till ministerrådet om gemensamt arbete i de nordiska länderna gällande vaccinproduktion.

Jag har också varit i kontakt med intressenter i mitt närområde i Skåne, där det finns projekt där man planerar att i samband med att Helsingborgs lasarett ska flyttas använda befintligt område till forskning och utveckling inom life science och medicinteknik. Det rör sig om ett intressant och nära samarbete mellan ett stort läkemedelsföretag och intressenter från såväl akademi som samhälle.

Jag har översänt material om detta projekt till regeringens särskilda life science-samordnare. Jag har dock inte fått någon återkoppling än men förutsätter att det tagits emot och hoppas att den potential som finns är noterad.

Tack för debatten så här långt! Jag hoppas att vi kommer att följa upp och vara aktiva i dessa frågor även framöver. Det handlar om Sveriges bästa och den hållbara utvecklingen.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för denna interpellation och understryka att det ibland finns ett demokratiskt värde i att markera skillnaderna och ibland i att markera att man håller i frågor och prioriteringar även över maktskiften. Det finns flera viktiga initiativ som den socialdemokratiskt ledda regeringen tog under förra mandatperioden som jag med glädje har kunnat springa vidare med och där det finns ett stort värde i att vi klarar av att kroka arm brett i politiken. Det här är ett sådant område, som jag ser det. Jag vill därför tacka för drivet och för att interpellanten har lyft dessa frågor i dag.

Sverige är en stolt industri- och technation, men det är entreprenörer, idéer och hårt slit som har byggt detta välstånd. Det finns inte en enda politiker i denna kammare eller på andra sidan vattnet i regeringen som skapar ett enda arbetstillfälle, utan det är i grund och botten dessa entreprenörer. Men vår uppgift är att förbättra jordmånen.

Detta har vi arbetat med under det svenska EU-ordförandeskapet, och vi fortsätter att göra det inom EU framöver - inte minst frågan om läkemedelspaketet, som nu diskuteras inom EU. Hur ser vi till att EU fortsatt är en intressant marknad för tunga investeringar?

Sverige har nu också tagit över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Där ser vi fram emot att få diskutera dessa frågor.

Sedan vill jag återigen, fru talman, bidra till att hajpa frågan om forsknings- och innovationspropositionen, som kommer i slutet av året. Jag tror att det blir en väldigt viktig diskussion och ett viktigt beslut för Sveriges fortsatta konkurrenskraft och attraktivitet när det gäller dessa frågor.

Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.