Införandet av kemikalieskatt

Fru talman! Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat mig dels på vilket sätt jag anser att en kemikalieskatt med den föreslagna utformningen bidrar till miljönytta, dels hur jag bedömer att den föreslagna skatten påverkar jobb och tillväxt inom exempelvis den hårt konkurrensutsatta elektronikhandeln, dels på vilket sätt jag i beräkningen av framtida skatteintäkter från kemikalieskatten tagit höjd för att dessa intäkter uteblir om effekten blir att handeln flyttar från Sverige samt dels på vilket sätt jag i mina beräkningar beaktat att den föreslagna kemikalieskattens negativa effekter på jobb och tillväxt kan leda till en försämring av statsfinanserna.

Inledningsvis bör påpekas att regeringen ännu inte har lämnat något förslag om kemikalieskatt. Kemikalieskatteutredningen överlämnade sitt betänkande till regeringen den 30 mars 2015. Betänkandet har remissbehandlats, och för närvarande remissbehandlas även en promemoria med vissa kompletterande förslag avseende kemikalieskatt. Den exakta utformningen av det kemikalieskatteförslag regeringen kommer att lämna är ännu inte klar, utan frågan bereds för närvarande. Regeringen kommer att återkomma med ett förslag om kemikalieskatt, där remissynpunkter har beaktats, i en kommande lagrådsremiss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kemikalieskatteförslag regeringen senare i år kommer att lämna kommer att bidra till miljönyttan genom att varor som innehåller ämnen med negativ inverkan på vår hälsa beskattas. Det bedöms innebära att miljö- och hälsomässigt bättre produkter relativt sett blir billigare, jämfört med produkter som är miljö- och hälsomässigt sämre. På så sätt underlättar vi för konsumenter att välja de ur miljö- och hälsosynpunkt bästa produkterna och gynnar de företag som väljer ämnen som har så liten negativ påverkan som möjligt.

Vad gäller effekter på offentliga finanser och sysselsättning görs i budgetpropositionen en samlad bedömning av effekterna av regeringens politik.

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret. Det är lätt att instämma i ambitionen att få bort farliga kemikalier från produkter som vi använder i vår vardag. Arbetet för en giftfri miljö är både viktigt och prioriterat. Där tror jag att vi på många sätt är överens.

Den fråga som vi berör här är dock på vilket sätt och med vilka verktyg som vi bäst kan bidra till att detta mål uppnås. Bakgrunden är att alliansregeringen tillsatte en utredning för att undersöka behovet av och en möjlig utformning av en kemikalieskatt. Det gjordes 2013. I grunden tror jag att en kemikalieskatt skulle kunna vara ett bra verktyg. Ekonomiska styrmedel över huvud taget är ofta verktyg som kan vara effektiva och fungera bra om det är ämnen som vi vill bli av med - olika gifter, kemikalier och annat som vi bedömer som skadliga.

Detta bygger emellertid på att två villkor är uppfyllda. Det ena handlar om att ett sådant ekonomiskt styrmedel helst ska vara verksamt på hela den marknad som vi är en del av, det vill säga på EU-nivå i detta fall. Konsekvensen av att man inför ett styrmedel - en skatt i detta fall - enbart i Sverige riskerar att bli att handeln bara flyttar någon annanstans, alltså att man köper samma produkter billigare någonstans där skatten inte finns eftersom vi har fri rörlighet för varor inom EU.

Det andra villkoret som måste uppfyllas är att skatten måste vara utformad på ett sådant sätt att den slår mot de skadliga ämnen som vi vill motverka, det vill säga att skatten ska slå mot kemikalierna och inte träffa någonting annat. Det som utredningen presenterade och som regeringen nu vill gå vidare med är en skatt som är mer att beskriva som en schablonskatt som baseras på varans vikt och att det inte vägs in hur stor mängd kemikalier som varan innehåller. Den direkta kopplingen mellan hur mycket kemikalier produkten innehåller och skatten finns inte. Effekten blir då att det blir en schablonskatt och att det i praktiken blir en konsumtionsskatt, det vill säga att det är ett sätt att lägga en extra skatt på konsumtion av vissa produkter när man köper dem i Sverige. När konsumenterna då kan välja att köpa dessa produkter i ett annat land än Sverige blir effekten tyvärr troligen att handeln flyttar någon annanstans, det vill säga att jobb i Sverige slås ut men att miljönyttan som man strävar efter inte heller uppnås därför att produkterna importeras någon annanstans ifrån där man inte har denna kemikalieskatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag måste säga att det bekymrar mig lite grann att jag inte kan få något svar från finansministern på om man har beräknat effekter på jobb och tillväxt och hur detta skulle påverka skatteintäkter. Det hänvisas från finansministern till att det kommer att göras en samlad bedömning av dessa effekter i budgetpropositionen. Vi får hoppas att de redovisas tydligt då. Jag menar nämligen att man inte kan gå fram med ett sådant förslag som riskerar att ha så tydligt negativa effekter på jobb och tillväxt utan att veta vad man gör och vilka effekter det får både för jobben och för skatteintäkterna. Jag hoppas att finansministern är beredd att i så fall återkomma med en tydligare redovisning.

Detta gör också att de beräknade skatteintäkterna på 2 miljarder som det har talats om här för 2017 måste bedömas som högst osäkra. Om jobben försvinner lär effekten snarare bli att skatteintäkterna minskar. Då är frågan hur finansministern ser på den saken.

Jag skulle gärna vilja att finansministern lite grann utvecklar tankarna om detta, alltså att skatten inte är ändamålsenligt utformad och inte träffar det som den ska träffa och att skatten inte är gemensam för hela den marknad där vi är verksamma.

Fru talman! Arbetet för en giftfri miljö är en prioriterad fråga för Moderaterna, och det var en prioriterad fråga för alliansregeringen under vår tid i regeringsställning. Utöver att kemikaliepropositionen, På väg mot en giftfri vardag, togs fram, där man inte bara presenterade etappmål utan även flera konkreta förslag, tillsattes Kemikalieskatteutredningen som ligger till grund för vår diskussion här i dag.

Ekonomiska styrmedel är en viktig pusselbit i att nå miljökvalitetsmålen. Men arbetet för en giftfri vardag behöver också präglas av långsiktiga åtgärder som med precision gör farliga ämnen dyrare att använda utan att man slår undan benen för jobb, tillväxt och innovation. På den sista punkten finns det förbättringspotential i utredningens förslag.

Det som utredningen nu föreslår är två punktskatter som gäller en mängd konsumentvaror, från spis och kylskåp, golvmaterial och vägg- och takbeklädnad till datorer, surfplattor och routrar. När det gäller just elektroniska varor baseras skatten på varans vikt. Det skulle göra en genomsnittlig bärbar dator uppemot 300 kronor dyrare och en mobiltelefon 25 kronor dyrare. Eftersom skatten tar fasta på just varans vikt är det ett ganska trubbigt sätt att styra bort från just farliga kemikalier, var själva syftet med att man tillsatte denna utredning.

Trots regeringens försök att förenkla förslagets avdrag för mer miljövänliga produkter riskerar denna skattetekniska lösning att bli otydlig och få en ganska svag påverkan på konsumenterna. På så sätt blir detta också mer av en konsumtionsskatt som fördyrar teknikomställning snarare än en skatt som uppmanar till en grön omställning. Ett redan ganska krångligt skattesystem blir alltså krångligare för de företag som berörs.

Detta leder till vissa frågor. Marknaden för till exempel hemelektronik kännetecknas i dag av att den är internationell. Vi har flera kedjor i Sverige som är Nordengemensamma och som på ett ganska enkelt sätt kan övergå till lagerhållning i andra nordiska länder. Ett lager i Danmark eller Norge kan leverera till Sverige om man beställer sina varor via internet. Då flyttar även jobben. Det som detta visar är just det som min kollega sa tidigare, nämligen att ett litet land som Sverige inte påverkar globala företag med globala värdekedjor. Vill vi verkligen påverka på kemikalieområdet är EU rätt instans för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill upprepa den fråga som ställdes initialt av Jonas Jacobsson Gjörtler i denna interpellation: Bedömer regeringen verkligen att detta är en skatt som inte slår mot jobb och tillväxt?

Fru talman! Båda debattörerna tycker att vi i stället borde ha styrmedel på EU-nivå. Jag är en stor anhängare av styrmedel på EU-nivå. Det är viktigt och har också nått viss framgång på EU-nivå vad gäller kemikalier. Men EU-processen är långsam. Den tar tid. Och det är inte alltid man får med sig alla länder. Då är det viktigt att kunna genomföra nödvändiga åtgärder också på nationell nivå.

Det är självklart viktigt att vi jobbar på EU-nivå. Det ena utesluter inte det andra. För att öka miljöstyrningen på EU-nivå bedriver regeringen också aktiv politik på den nivån.

Om man ska ha som princip att bara använda styrmedel på den nivå där de är verksamma, som Jonas Jacobsson Gjörtler förespråkar, kan man inte ha särskilt mycket styrmedel. Många produkter säljs runt om i världen. Till exempel skulle hela den bensin- och dieselbeskattning som vi har i Sverige vara svår att motivera med det resonemanget.

Det är viktigt att ha med de aspekterna när man utformar lagstiftningen men ändå klara av att gå före. Det har Sverige gjort.

Precis som Jonas Jacobsson Gjörtler påpekar är det här en skatt som läggs på konsumtionen, med sådan verkan att det blir billigare för konsumenten om man väljer ett mer miljövänligt alternativ.

Självklart kommer inte den svenska skatten att påverka den samlade globala produktionen av de här varorna. Så stort är inte Sverige. Men den kommer rimligen att påverka hur mycket miljöfarliga varor som säljs just i Sverige. Det är det som är poängen med den här skatten.

Exakt vilka effekter den kommer att få går det inte att svara på i dag eftersom den exakta utformningen inte är klar. Däremot finns det - som ni väl känner till - i betänkandet, utifrån det förslag som utredningen har gjort, kalkyler på effekter på bredare front.

Fru talman! Tack, finansministern!

Finansministern tar upp att EU-processen tar tid och att det förvisso är viktigt med åtgärder på EU-nivå men att vi samtidigt ska kunna agera lokalt. Jag tror att det är viktigt att man tänker på vad man gör och att man har koll på vilka konsekvenser det blir. Det kan låta fint att vi ska försöka påverka EU men att vi samtidigt måste kunna göra våra egna regleringar här. Vi tycker ofta att det bör vara på det viset i grunden. Men man måste väga in situationen på den marknad som man i så fall påverkar.

Den jämförelse som finansministern gör med bensin och diesel är inte särskilt relevant i sammanhanget. Det är en tydlig nationell marknad. De flesta som handlar bensin och diesel i Sverige köper sitt fordonsbränsle just i Sverige. Man kan inte gå in på nätet och beställa diesel från något annat EU-land.

När det gäller hemelektronik är det däremot utpräglat hård konkurrens. Det är en global marknad. Men det är framför allt en EU-marknad. Det är enkelt att handla direkt från våra grannländer, via nätet eller genom att åka över gränsen. Konkurrenssituationen är alltså tuff som den är. Om vi då lägger på en extra skatt som bara träffar den del av handeln som sker just i Sverige riskerar vi att effekten blir att jobben trängs ut och flyttar utomlands. Miljönyttan uteblir också, eftersom produkterna då inhandlas någon annanstans än där skatten finns och där den var tänkt att ge verkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller skattens utformning är det som sagt dessutom problematiskt att man väljer att basera den på varornas vikt. Den är tänkt att träffa två produktgrupper: viss elektronik - i princip hemelektronik och vitvaror - men också golv, vägg och takmaterial av PVC. I båda fallen ska skatten baseras på varans vikt. Det gör att det blir en schablonskatt som på ett dåligt, trubbigt och inte särskilt precist sätt träffar det ämne man egentligen vill komma åt. Det är det som är min huvudinvändning. Jag tycker inte att kemikalieskatten, på det vis som utredningen föreslog, uppnår det som var tanken. Riskerna är stora för att det här kommer att slå hårt mot jobben och för att det inte heller kommer att leda till miljönytta. Jag hoppas att regeringen kan beakta det och ta det till sig i det fortsatta arbetet, innan det slutliga förslaget kommer.

Jag vill gärna understryka att det är viktigt att driva på inom EU för att få arbetet att fungera bättre. EU-länderna tillsammans är en marknad på 500 miljoner invånare. Den som tillverkar en tv-apparat, dator eller mobiltelefon har självklart stort behov av att anpassa produkten efter de regelverk som gäller inom hela EU. Det finns inte alls samma intresse för att anpassa produktionen av en tv-apparat eller mobiltelefon till Sverige, som har knappt 10 miljoner invånare.

EU är en viktig spelare i världsekonomin. Sverige borde vara bättre på att se EU som ett verktyg för att få igenom den här typen av regler. Regeringen borde lägga sitt fokus på att få EU att genomföra de här reglerna för hela marknaden. Då får de en helt annan effekt. När vi genomför dem ensidigt i Sverige riskerar effekten att bli - som med mycket annat av regeringens politik, tyvärr - att det slår mot jobb och tillväxt här och att miljönyttan uteblir.

Fru talman! Vid stora omställningar är det viktigt att tänka långsiktigt för producenterna. Det förslag som nu ligger på bordet är ganska opraktiskt och ganska trubbigt och riskerar att få effekten att jobb flyttar. En bättre modell skulle vara att titta på hur man kan beskatta de miljöfarliga ämnena direkt.

Jag ska ta två konkreta exempel. Ett är golvtillverkaren Tarkett som har tillverkning i Ronneby. På deras PVC-golv kommer skatten att höjas betydligt. Det är golv som behövs och som är svåra att substituera eftersom de är väldigt släta. De används bland annat inom vården eftersom de kan bli väldigt rena. Tarkett blir beskattade trots att deras golv inte innehåller samma mängd mjukgörande ftalater som golv som är tillverkade utomlands. Och det är just mjukgörande ftalater som vi vill komma åt.

Om vi tittar på kemiindustrin och företag som PP Polymer och Paxymer kan vi se att de jobbar mycket med att minimera användningen av flamskyddsmedel. Med deras små tekniska tillsatser kan man klara sig med att använda bara en femtedel så mycket flamskyddsmedel. Det är såklart önskvärt. Vi vill inte ha produkter som riskerar att fatta eld. Det är bra att man kan gå från höga doser till låga. Men med här förslaget beskattas de som sagt likadant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är märkligt att vi ska straffa ut svenska jobb och svenska innovatörer för att importera varor som innehåller mer gifter, mer av det vi vill få bort. Det blir nästan lite som med regeringens jordbrukspolitik, för att göra en tydlig jämförelse.

Herr talman! Det här handlar i grund och botten om vilken miljö vi vill att våra barn och ungdomar ska växa upp i. Ska det vara en miljö som är fylld av farliga kemikalier? Eller ska vi politiker ha gjort allt vi kan för att den inte ska vara fylld av farliga kemikalier? I ärlighetens namn vet vi inte heller fullt ut vilka de långsiktiga konsekvenserna är för barn och ungdomar som vistas i miljöer med alla kemikalier vi har runt omkring oss nu.

Man kan göra som Moderaterna säger: Vi ska inte göra någonting i Sverige, vi ska vänta och vi ska försöka få EU och 28 medlemsländer i EU att samsas om att göra någonting. Sedan ska vi sitta och vänta.

Men exakt samma argument som Jonas Jacobsson Gjörtler använder för att vi i Sverige inte ska gå före i EU kan användas för varför EU inte ska gå före. Det kommer andra också att göra.

Det kommer att ta tid. Jag vill inte vänta. Jag vill att barn och ungdomar ska kunna växa upp i en mer giftfri miljö än i dagsläget. Det är därför vi lägger fram det här förslaget. För oss är det viktigt. Vi kommer att styra konsumtionen mot mer giftfria material i elektronik och golvbeläggningsmaterial.

Där vill jag bara påminna om att den bedömning som utredningen har gjort är att försäljningen via utländsk e-handel när det gäller golvbeläggningsmaterial eventuellt skulle öka med 0,1 procentenheter.

Herr talman! Tack, finansministern! Jag tycker att det är lite tråkigt att finansministern försöker att få det här till att låta som att det finns olika syn på huruvida vi strävar efter att uppnå en giftfri miljö eller inte.

Jag var ganska tydlig i mitt inledningsanförande. Jag sa att det är lätt att instämma i ambitionen att få bort farliga kemikalier från produkter som vi använder i vår vardag. Arbetet för en giftfri miljö är prioriterat. Alliansregeringen prioriterade detta högt, och det var också ett skäl till att vi tillsatte den här utredningen. Vi ville se om en kemikalieskatt skulle kunna vara ett verktyg i det arbetet.

Det innebär inte automatiskt att det förslag som utredningen har kommit fram till är bra och ändamålsenligt. Det är det som är min kritik av förslaget. Kemikalieskatt på det sätt som det föreslås här kommer inte att göra att vi uppnår den miljönytta som finansministern här talar sig varm för. Effekten blir inte att vi blir av med dessa kemikalier, utan effekten riskerar i stället att bli att man blir av med jobben samtidigt som handeln flyttar utomlands och produkterna köps utifrån med samma mängd kemikalier som tidigare.

Argumentet att EU inte skulle vara en tillräckligt stor marknad, utan att man skulle kunna använda sig av förevändningen att man vill ha en internationell marknad, håller inte, tycker jag. EU har 500 miljoner invånare, Sverige har 10 miljoner. Det är klart att en tillverkare av elektronikprodukter eller golv ser det som en stor skillnad om man behöver anpassa sina produkter till 500 miljoner invånare eller om man behöver anpassa dem till 10 miljoner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar inte om vilken miljö som vi vill se. Jag tror att vi egentligen är ganska överens om att vi vill ha en giftfri miljö i vår vardag. Vi vill få bort skadliga ämnen. Frågan handlar om vilka verktyg som man ska använda och på vilket sätt vi ska utforma styrmedlen så att vi uppnår det som vi vill uppnå.

Jag tror att Magdalena Andersson vill någonting annat. Hon tror att det här är ett enkelt sätt att plocka in 2 miljarder kronor i ren konsumtionsskatt till statskassan. Det är det som är det egentliga motivet till finansministerns förslag.

Herr talman! Moderaterna tycker att det här är väldigt prioriterat, så prioriterat att man inte vill göra någonting. Lyckligtvis är man inte enig inom Alliansen. Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna har varit väldigt entusiastiska över det här förslaget. Jag är glad över att det finns en så stor och bred majoritet i Sveriges riksdag som faktiskt vill göra någonting och inte bara väntar på att någon annan, till exempel EU, ska göra det.

Överläggningen var härmed avslutad.