Införande av flygskatt

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat mig vilka motiv som ligger bakom regeringens uppdrag att utreda en flygskatt dels avseende nationella resor, dels avseende internationella resor. Han har även frågat om det är mitt ställningstagande att det finns klimatskäl för att införa en nationell flygskatt i Sverige samt om det är mitt ställningstagande att skälen för ett eventuellt införande av en flygskatt i Sverige påverkas av den nya överenskommelsen inom ICAO och i så fall på vilket sätt.

Jonas Jacobsson Gjörtler har även frågat vilket regeringens motiv är för att enbart ge utredaren i uppdrag att analysera hur en flygskatt kan införas och inte göra en analys av huruvida det alls är lämpligt eller medför några vinster avseende klimatutsläppen.

Regeringens ambition är att en skatt på flygresor ska införas. Det bör dock påpekas att regeringen ännu inte har lämnat något förslag om en sådan skatt. Regeringen tillsatte en utredning för att se över hur en skatt på flygresor kan utformas så att flygets klimatpåverkan kan minska i linje med Sveriges miljömål.

Utredningen överlämnade sitt betänkande den 30 november 2016. Utredningen har bland annat haft att beakta förhållandet mellan en skatt på flygresor och förhandlingen inom ICAO om ett globalt handelssystem. Betänkandet har nu remitterats och kommer sedan att beredas i sedvanlig ordning inom Regeringskansliet.

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! Sverige är ett glest befolkat land med stora avstånd, och vi är därför också helt beroende av fungerande och konkurrenskraftiga transporter. En flygskatt skulle, på samma sätt som den kilometerskatt som regeringen nu också har aviserat att man vill införa, slå stenhårt mot jobb och tillväxt främst på landsbygden utan att åstadkomma i princip någon klimatnytta alls.

Flygskatten motiveras med klimatskäl, men egentligen handlar det här nog mer om att Miljöpartiet behöver en trofé i regeringssamarbetet efter alla de misslyckanden som har funnits. Det handlar nog också om att finansministern här ser en möjlighet att plocka av landsbygden ytterligare pengar för transporter - transporter som är svåra att undvika när man bor i ett land med stora geografiska avstånd.

Som jag nämnde saknas det i princip klimatskäl för att införa en na-tionell flygskatt i Sverige, i grunden eftersom flyget ingår i handeln med utsläppsrätter. En flygskatt skulle därför bara leda till att utsläppen flyttar någon annanstans.

Det är en straffskatt på resor, konstaterar också helt korrekt det socialdemokratiska kommunalrådet Lorents Burman i Skellefteå i en artikel i Dagens industri. Det är åtskilliga fler, bland andra ytterligare ett antal socialdemokratiska kommunpolitiker ute i landet, som är mycket kritiska till planerna på att införa en flygskatt på resor inom Sverige.

Jag undrar om finansministern anser att dessa kommunalråd från hennes eget parti har fel. Varför vet finansministern bättre hur villkoren är på landsbygden än vad kommunalråden vet?

Oavsett vad verkar regeringen ändå framhärda. 40 miljarder i skattehöjningar på jobb och tillväxt verkar inte vara tillräckligt. Nu ska man straffa landsbygden med ytterligare skatt på ett par miljarder för att man råkar befinna sig långt från Stockholm och ibland är tvungen att resa till huvudstaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även när det gäller planer på en flygskatt för resor utanför EU, som ligger utanför utsläppshandelssystemet, finns det andra lösningar som gäller internationellt, inte enbart för resor till eller från Sverige.

FN:s organisation för civilt flyg, ICAO, kom nyligen överens om ett avtal om utsläppsbegränsningar för det internationella flyget med hjälp av styrmedel som på sikt möjliggör ett fossilfritt flyg. Den överenskommelsen är ett viktigt steg för att minska flygets klimatutsläpp men utan att begränsa människors rörlighet. Det är viktigt att ha i fokus.

Det är inte transporterna som är problemet. Det är inte transporterna som behöver minska utan det är utsläppen. Regeringens politik fokuserar tyvärr på att minska transporterna.

Miljöministern har tidigare gett uttryck för att en internationell överenskommelse vore att föredra före en svensk flygskatt. Jag delar den uppfattningen, och jag förutsätter att regeringen också fullföljer linjen och avbryter planerna på att införa en svensk flygskatt. Tyvärr ger finansministerns svar här i dag och de kommentarer hon har gett till utredningsförslaget inga indikationer på att regeringen skulle vara på väg att avbryta planerna på en flygskatt.

Eftersom det i princip helt saknas klimatskäl att införa flygskatt såväl nationellt som internationellt finns anledning att misstänka att det här är ännu ett sätt för regeringen att öka beskattningen, det vill säga en rent fiskal skatt som samtidigt slår hårt mot jobb och tillväxt framför allt på landsbygden. Man ägnar sig åt dyr och ineffektiv klimatpolitik.

Jag vill därför fråga finansministern vilka motiv som ligger bakom regeringens ambition att införa en flygskatt, dels för de nationella flygresorna och dels för de internationella flygresorna. Anser finansministern att det finns klimatskäl att införa en flygskatt i Sverige?

Herr talman! Flyget är det transportslag som är sämst för klimatet, men ändå är flyget det transportslag som inte betalar några klimatskatter. Det är en tydlig skattemässig fördel för flyget jämfört med till exempel bil. Det är naturligtvis inte rimligt. Det är bakgrunden till att regeringen har tillsatt utredningen och har som avsikt att införa en flygskatt. Det är naturligtvis ett sätt att minska flygets klimatpåverkan.

Det är korrekt att skatten ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Därför har skatten avpassats till det. Regeringen jobbar därutöver via statsbudgeten för att minska antalet utsläppsrätter i EU med det unika system som har införts med klimatbromsen - vi köper in och annullerar utsläppsrätter. Regeringen för på dessa områden en aktiv miljö- och klimatpolitik.

Jonas Jacobsson Gjörtler säger att skatten kommer att slå hårt mot jobb och tillväxt. Jag vill påpeka att det inte är den bedömning som utredningen har gjort. Däremot kanske Moderaterna gör den bedömningen. Det är en bedömning som Moderaterna har gjort på i praktiken alla de skattehöjningar som regeringen har infört. Jag har stått här timme ut och timme in under interpellationsdebatter där Moderaterna har sagt att den höjda arbetsgivaravgiften för ungdomar skulle slå hårt mot jobb och tillväxt; nedtrappningen av ROT-avdraget skulle slå hårt mot jobb och tillväxt; att de riktigt rika inte får något jobbskatteavdrag skulle slå hårt mot jobb och tillväxt; att brytpunktsförändringarna som inte har genomförts skulle slå hårt mot jobb och tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men i höstens budgetmotion från Moderaterna har ni accepterat allt detta. Nu tycker ni att det är jättebra politik. Jag antar att det kommer att bli likadant med flygskatten så småningom.

Jag vill också påpeka att det har blivit 120 000 fler jobb sedan regeringen tillträdde och att ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år, trots Moderaternas prat om att vår politik slår mot jobb och tillväxt. Jag tror att det gäller den här skatten också.

Herr talman! Det blir ändå tydligt när man lyssnar på finansministern att det är transporterna man fokuserar på att minska, inte utsläppen. Det är beklagligt. Det som har antytts här är att vi inte skulle tycka att det är viktigt att minska utsläppen. Ingenting kunde vara mer fel.

Jag har tidigare i dag haft en debatt med klimatministern om effektiviteten i klimatpolitiken. Jag konstaterar att de åtgärder som vi föreslår är 50 gånger mer effektiva sett till de utsläppsminskningar som kan uppnås jämfört med de åtgärder som regeringen vidtar som är dyra, framför allt i Klimatklivet.

Problemet med flygskatten klimatmässigt och vilken nytta skatten gör är att den är ännu dyrare än det redan dyra Klimatklivet. Utsläppsminskningarna ligger i intervallet 0,08 miljoner ton till 0,2 miljoner ton per år, inklusive höghöjdseffekter, enligt utredaren. Det skulle ge skatteintäkter som beräknas vara 1,8 miljarder. Det innebär att prislappen som resenärerna på landsbygden tvingas betala blir minst 9 000 kronor per ton utsläppsminskning. I det sämsta fallet blir det över 20 000 kronor per ton utsläppsminskning.

Låt oss utgå från att det blir det bästa alternativet. Då blir kostnaden 9 000 kronor per ton utsläppsminskning av koldioxid som landsbygdsresenärerna får betala. Det är alltså 150 gånger sämre kostnadseffektivitet än vad de internationella klimatinsatserna innebär, till exempel mekanismer för ren utveckling, CDM, där 1 tons utsläppsminskning kostar 60 kronor.

150 gånger sämre kostnadseffektivitet! Det är 150 gånger sämre klimatnytta än vad man skulle kunna få för samma pengar.

Finansministern är alltså beredd att plocka av boende på landsbygden, som inte har något alternativ utan ibland måste åka till Stockholm, 1,8 miljarder för att uppnå en högst begränsad klimateffekt.

Det är svårt att tolka detta på något annat sätt än att detta handlar om att söka plocka in pengar. Det handlar inte om någon klimatnytta. Att finansministern inte har ordning och reda på de offentliga finanserna och inte heller bryr sig särskilt mycket om skattebetalarnas väl och ve har vi insett tidigare, men det blir ännu alltmer uppenbart att regeringen faktiskt inte heller är intresserad av att ta ansvar för klimatet. Ni ägnar er åt dyr och ineffektiv symbolpolitik. Det handlar om 150 gånger dyrare utsläppsminskningar med flygskatten.

I en kommentar häromdagen sa finansministern att skatten har en bra fördelningsprofil. Skatten skulle till stor del betalas av människor i Stockholmsområdet och storstäderna. Jag tycker att det är ett märkligt påstående. Min erfarenhet är att resandet, åtminstone arbetsresandet, är betydligt större från landet in till Stockholm än tvärtom. Min egen erfarenhet från Ängelholms flygplats är att det går tre flyg på morgonen från Ängelholm till Stockholm innan det första flyget har avgått från Stockholm. Det är fler resenärer som behöver åka in till huvudstaden ibland. Finansminis-tern vill att de ska straffas genom att betala 1,8 miljarder kronor i en extremt ineffektiv skatt om vi ser till den klimatnytta som skatten skulle ge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vilket är egentligen regeringens motiv för att införa skatten? Klimatnyttan kan faktiskt inte vara svaret.

Herr talman! Låt mig först kommentera ordning och reda i de offentliga finanserna. Jag vill bara påpeka att under de två år som jag har haft hand om statsfinanserna har det varit överskott i de offentliga finanserna. De fyra tidigare åren med alliansregeringen var det underskott i de offentliga finanserna.

Det låter förskräckligt om Jonas Jacobsson Gjörtler tror att pengarna skulle försvinna, att man betalar flygskatt och pengarna försvinner sedan ut i intet och inte gör någon nytta. Så är det naturligtvis inte. Pengarna kommer svenska folket till del via andra viktiga insatser.

Om man vill stötta jobb, företagande och tillväxt i hela landet är det knappast det effektivaste sättet att subventionera flyget genom att det inte behöver betala skatt. Det är knappast det mest effektiva sättet att stötta jobb och tillväxt i hela landet.

Herr talman! Nu blir det väldigt tydligt, för nu säger finansministern i princip rakt ut som det är: Detta handlar inte om klimatnytta. De här pengarna kommer till nytta och kan användas till annat. Det är alltså en rent fiskal skatt. Finansministern vill plocka in de här pengarna för att använda dem till att täppa till andra hål i budgeten. Då fick vi i alla fall det klarlagt. Det tackar vi för.

När det gäller de offentliga finanserna - jag måste bara nämna det även om det inte är det som det här egentligen handlar om - är det alltså så att regeringen har underskott i budgeten för 2017 medan vi har en budget i balans.

Under alliansåren, då vi som finansministern alltid brukar hänvisa till gick med underskott, var det som finansministern redan vet lågkonjunktur. Det var dessutom så att Socialdemokraterna vartenda år levererade en budgetmotion med större underskott än vad alliansregeringen hade. Ni hade i genomsnitt 15 miljarder större underskott än Alliansen hade, så det argumentet klingar faktiskt väldigt falskt.

Det finns dessutom risk att en flygskatt skapar en del intressanta effekter. Frågan är hur effektiv en sådan skatt skulle vara ens i fråga om det den är tänkt att medverka till.

En flygskatt på internationellt flyg - vad tror man händer då? Jo, det skulle sannolikt uppstå en hel del intressanta bieffekter. Långväga flygresor, till exempel till Thailand, skulle plötsligt börja gå via exempelvis Helsingfors om man åker från Arlanda. USA-resorna skulle plötsligt mellanlanda i Köpenhamn eftersom det skulle vara ett sätt att komma undan den här skatten. Skatten skulle vara väldigt ineffektiv även ur det perspektivet eftersom den inte skulle vara särskilt träffsäker. Det finns sätt att komma undan den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessutom skulle skatten slå extra hårt mot flygplatser i Öresundsregio-nen, till exempel Sturup och Ängelholm, där man enkelt kan åka till Köpenhamn och flyga därifrån i stället. Det är en dyr och ineffektiv åtgärd, och landsbygden får betala priset.

Herr talman! Det är klart att Jonas Jacobsson Gjörtler och jag har olika uppfattningar om behovet av att förstärka de offentliga finanserna. Det märks inte minst på att det var stora underskott under de år då Jonas Jacobsson Gjörtlers parti satt i regeringsställning.

När Jonas Jacobsson Gjörtler talar om balans 2017 tar han inte hänsyn till att det finns en del felberäkningar - eller optimistiska antaganden - i budgeten av till exempel dynamiska effekter vad gäller reseavdrag och annat.

Åter till frågan. Anledningen till att regeringen vill ha skatten är att flyget har en tydlig skattefördel. Vi vill minska den skattefördelen. Jonas Jacobsson Gjörtler slåss för att det ska fortsätta att vara en sådan skattefördel. Å andra sidan har Jonas Jacobsson Gjörtler och hans partivänner slagits för väldigt många skattefrågor här i kammaren de senaste åren. Sedan, när den väl är genomförd, har man tyckt att det har varit väldigt bra politik. Det gäller höjda skatter för höginkomsttagare, arbetsgivaravgifter för ungdomar, ROT-avdragen, skiktgränsen och en rad andra skattefrågor. Moderaterna har varit enorma motståndare till detta, men nu tycker de att det är den bästa politik som finns.

Kommer det inte att bli så med flygskatten? Kan Jonas Jacobsson Gjörtler garantera mig det? När den här skatten är införd, kommer Jonas Jacobsson Gjörtler och Moderaterna då att gå till val på att avskaffa flygskatten? Kan ni utställa det löftet?

Poängen med skatten är att vi ska minska klimatutsläppen från flyget. Självklart är det välkommet att den också ger pengar till statskassan så att vi kan förstärka den gemensamma välfärden. Men här har Moderaterna och den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen olika ambitio-ner när det gäller hur vi ska trygga våra barns uppväxt.

Överläggningen var härmed avslutad.