Industriella kulturmiljöer vid vatten

Fru talman! har frågat kulturministern om hon avser att vidta några åtgärder med anledning av Riksantikvarieämbetets bedömning om betydelsen av att skydda historiska industrimiljöer som klassas som känsliga kulturmiljöer och är belägna vid vatten.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Frågan är ställd med anledning av uppgifter om att de möjligheter att ställa mindre långtgående krav som följer av EU-rätten till förmån för samhällsnyttiga verksamheter och intressen inte utnyttjas med avseende på höga kulturmiljövärden, vid exempelvis beslut om klassificering av vattenförekomster eller vid meddelande av miljökvalitetsnormer.

Fru talman! Uppgifterna om att det inte har beslutats om några undantag med hänsyn till skyddet av värdefulla kulturmiljöer stämmer inte. Det finns exempel på att vattenförekomster har klassats som kraftigt modifierade - vi kallar dem då KMV - och att det har beslutats om mindre stränga krav med hänvisning till kulturmiljö. Bland annat har två vattenförekomster i nedre delen av Rickleån i Västerbottens län klassats som KMV med hänvisning till riksintresse för kulturmiljö.

Vattenförvaltningsförordningen anger kriterier för när en ytvattenförekomst kan förklaras som KMV. Ett sådant kriterium är om miljöförbättrande åtgärder skulle medföra betydande negativ påverkan på intressen som bedöms ha stort värde för samhället i stort, exempelvis skyddet av värdefulla kulturmiljöer. Hur en vattenförekomst har klassats och vilken miljökvalitetsnorm som gäller för förekomsten påverkar de krav på miljöanpassning som ställs i det enskilda fallet.

Jag och regeringen delar uppfattningen att det är viktigt att beakta behovet av att skydda värdefulla kulturmiljöer. Vattenförvaltningsförordningen innehåller en skyldighet att i samband med vattenförvaltningen fullt ut använda de möjligheter som EU-rätten ger avseende undantag och förklarande av vatten som kraftigt modifierade.

De bedömningar som behöver göras inför förklarande av KMV eller beslut om miljökvalitetsnormer förutsätter att kunskap finns om kulturmiljöerna eller att inventeringar genomförs. Länsstyrelserna har kunskap om de regionala kulturmiljöerna. Regeringen har därför gett länsstyrelserna i uppgift att redovisa hur de har bidragit med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljökvalitetsnormer samt om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undantag eller mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med vattenförvaltningsförordningen och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Redovisningen ska avgränsas till vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften.

Fru talman! Slutligen välkomnar jag också att Havs- och vattenmyndigheten nyligen har publicerat en vägledning för bedömning av kulturmiljö vid KMV, framtagen i samverkan med Riksantikvarieämbetet. Denna vägledning syftar till att stödja arbetet med bedömningar rörande kulturmiljö som skäl för förklarande av KMV.

I samband med genomförandet av den nationella planen kommer det att finnas möjlighet att se över miljökvalitetsnormer som berör värdefulla kulturmiljöer när nytt underlag framkommer.

Fru talman! Tack, klimat- och miljöministern, för svaret!

Jag hade i tisdags en interpellationsdebatt med kulturminister Parisa Liljestrand här i kammaren om kulturmiljöer vid stränder som påverkas av vindkraft. Jag fick svar av kulturministern på den interpellationen. Utgångspunkten för den interpellationen var, liksom för den här, om Riksantikvarieämbetet har rätt förutsättningar. Riksantikvarieämbetet har skrivit och belyst de svårigheter man ser i sitt uppdrag när det gäller denna fråga. Det finns heller inga tydliga instruktioner från regeringen i årets regleringsbrev till Riksantikvarieämbetet.

Med detta sagt är omprövningen av vattenkraften något av det viktigaste vi har att göra. Särskilt den storskaliga vattenkraften är och kommer att vara oerhört viktig för Sveriges energiförsörjning. Det är ytterst angeläget att en effekthöjning och samtidigt en modernisering av miljötillståndet kan komma igång.

När den nya högerregeringen tillträdde beslutade man om en paus på ett år. Nu har regeringen beslutat att förlänga den pausen med ytterligare två månader, så den upphör kanske att gälla den 1 mars. Då ska prövningarna komma igång. Det är, fru talman, ganska många som har efterfrågat en vägledning från beslutande myndigheter om hur man ska se på påverkan på kulturarvet liksom på andra mer miljörelaterade frågor, som fiskvandringsvägar och annat, och om hur detta förhåller sig till bedömningen som ett kraftigt modifierat vatten.

Min valkrets Robertsfors ligger i Västerbotten, liksom Rickleån. Det är välkommet att länsstyrelsen i Västerbotten har haft förutsättningar att besluta om det välkomna undantag som gjorts. Detta kan också komma att utgöra ett prejudikat för andra liknande prövningar.

I detta fall har jag full tillit till att länsstyrelsen har haft relevanta underlag. Det som framgått under tidigare delar av omprövningsprocessen är att olika länsstyrelser i landet har sett väldigt olika på hur man ska bedöma detta. Särskilt uttalat har detta varit när det gäller länsstyrelsen i Västra Götaland, som oftast inte över huvud taget har tagit någon hänsyn till kraftigt modifierat vatten när det har funnits ett industriellt kulturarv i någon form i närheten.

Detta innebär, som helhet, att branschen ser detta som en osäkerhetsfaktor. Att Riksantikvarieämbetet inte har fått ett tydligt direktiv innebär också att denna osäkerhetsfaktor fortsätter att flyga omkring. Nu när de viktiga prövningarna ska komma igång igen undrar jag vilken vägledning klimat- och miljöministern anser att regeringen har gett i det sammanhanget.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är mycket glädjande att jag får diskutera ett ämne som verkligen är av vikt för många som arbetar i närheten av vattenkraften och driver småskalig vattenkraft men även för alla dem som värnar den miljön och miljöaspekterna av hur vi nyttjar vattenkraften som en del av vårt elsystem.

Vattenkraften har en väldigt viktig roll i vårt energisystem. Det är av oerhörd vikt att vi nyttjar den möjlighet som vattenkraften ger. Det är ju naturens eget batteri - vi har dammar som motsvarar 700 miljoner elbilars batteriförmåga. Det är ju fantastiskt vilken lagringskapacitet denna baskraft utgör.

En nackdel med vattenkraften är att den har orsakat och orsakar stora skador på vårt ekosystem i Sverige och på ekosystemen i våra vattendrag. En del av skadorna kan repareras, och då behöver man vidta tekniska åtgärder på vattenkraftverken. Det är ju grunden till det arbete som pågår.

Samtidigt ser vi ett behov av att se över det här arbetet. Det var i enlighet med detta som regeringen pausade omprövningen av vattenkraften under ett år. Syftet med det var helt enkelt att medge tid för en översyn av behovet av förändringar, gällande konsekvenserna för elsystemet men också gällande de sätt vi genomför förändringarna på.

I slutet av förra året enades vi om att förlänga pausen med två månader, och skälet till det var att arbetet med förslag till förändringar inte hade hunnit bli färdigt och nödvändiga beslut inte hade hunnit fattas. Därför beslöt vi helt enkelt att förlänga pausen.

Vi vill säkerställa att omprövningarnas påverkan på vattenkraften blir acceptabel ur både ett elsystemperspektiv och ett miljöperspektiv. Vi upplever att det förstnämnda inte har fått tillräckligt stort utrymme under den tid vi har haft energikris i landet.

Fru talman! Ledamoten tar upp detta med olika länsstyrelsers olika bedömningar eller olika grunder för bedömning. Det finns mycket man kan göra, men jag tror att en viktig del i detta är det jag tog upp i mitt ursprungliga svar. Om man ska förklara något som KMV eller fatta beslut om miljökvalitetsnormer måste man ha god kunskap om kulturmiljöerna. Länsstyrelserna har kunskap om de regionala kulturmiljöerna.

Därför hanterar vi detta genom att ge länsstyrelserna i uppgift att redovisa hur de har bidragit med och använt sitt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översynen av miljökvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undantag eller mindre stränga kvalitetskrav. Jag ser fram emot att ta emot denna redovisning.

Apropå den oro som väcks när man pausar ett pågående arbete på detta sätt vill jag säga att det finns särskilda delar som regeringen utgår från. Vi låter Svenska kraftnäts kartläggning av konsekvenserna ingå som ett underlag för den revidering vi gör när det gäller hur vi ska göra själva prövningen. Den ska genomföras för miljöns skull och för att vattenkraften under lång tid framöver ska kunna bidra till Sveriges energisystem.

Fru talman! Det är väl kanske just en osäkerhetsfaktor när ingångsvärdena från de olika Tidöpartierna är olika. Vi vet mycket väl att Liberalerna är ett av de partier som har drivit på för att just miljöaspekten ska säkerställas vid omprövningen medan till exempel Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har drivit en linje där det är kulturarvet som ska säkerställas. De myndigheter som ska starta omprövningen om någon vecka har inte fått vägledning om vad man tänker sig att de ska komma fram till.

Uppenbarligen har det varit lite svårt i Regeringskansliet, för man beredde frågan under ett års tid men blev inte klar och behövde två månader till. Nu ska omprövningen komma igång.

Det är klart att den vattenkraftsfond som skapats av de stora vattenkraftsbolagen i huvudsak ska finansiera omprövningen för den småskaliga vattenkraften, som tidigare har varit den stora konfliktfrågan. Omprövningen av de storskaliga produktionsälvarna ska i huvudsak bekostas av energiföretagen själva. Då är vägledning extremt viktig, för där handlar det både om en miljöaspekt och om ökat effektuttag. Det handlar också om ekonomisk hållbarhet. Ska det bli ekonomiskt hållbart att göra de stora insatser som behövs för att värna miljön, minska fluktuationen i vattennivån - alltså att vattennivåerna höjs och sänks kraftigt - måste det ju komma ut något. Det måste bli ekonomiskt hållbart för de företag som nu ligger i startgroparna och till viss del redan har startat arbetet. Det är en grund för hela energiförsörjningen.

Jag välkomnar uppdraget till Svenska kraftnät, så att man får en helhetssyn på detta. Utgångspunkten för interpellationen var likväl det man kan läsa sig till i regeringens budgettext och i regleringsbreven till Riksantikvarieämbetet. Där finns ingen styrning på området. Parisa Liljestrand hävdar att Riksantikvarieämbetet har fått uppdraget, och de sitter bevisligen med i olika beredningsgrupper som gäller detta. Men Riksantikvarieämbetet har också uttryckt att de inte har alla underlag, särskilt när det gäller strandnära områden, för att säkert kunna säga vad som får stor påverkan eller inte. Det finns alltså en osäkerhetsfaktor.

Det är ytterst välkommet om klimat- och miljöministern här kan ge ett tydligt löfte om att det den 1 mars kommer att vara glasklart vad regeringen har kommit fram till, hur man har hanterat pausen och vilken vägledning som nu ska gå ut till prövningsmyndigheterna.

(Applåder)

Fru talman! Regeringen avser att vidta åtgärder som bidrar till att säkerställa att omprövningarnas påverkan på vattenkraften, som vi genomför av miljöskäl - något som Liberalerna särskilt värnar - ska vara acceptabla ur elsystemperspektiv. Elsystemperspektivet är något som regeringsunderlaget i sin helhet värnar om. Men de ska också vara acceptabla ur kulturmiljöperspektiv, vilket flera partier väljer att ta upp i dessa diskussioner.

Att de olika partierna har olika ingångar i en sådan fråga är självfallet en utmaning. Det skulle vara tacksamt om Liberalerna kunde ha 52 procent och fick styra i lugn och ro, men det är inga problem för oss att komma överens, analysera och se vilka behov som finns i samhället när vi går vidare med dessa prövningar.

Jag tycker att det är ett sunt sätt att förhålla sig till den makt man innehar som regering att ta in flera perspektiv. Man ska inte bara ta in sitt eget partis ideologiska resonemang utan se på vad verkligheten redogör för om situationen och vad de olika berörda parterna lyfter fram.

Vi har alltså gett ett regeringsuppdrag till Svenska kraftnät att kartlägga vilka konsekvenser prövningen för moderna miljövillkor får för vårt elsystem och för en trygg elförsörjning. Man ska också beskriva vilken negativ påverkan på vattenkraftens förmågor som är acceptabel ur ett elsystemperspektiv. Det är detta som dominerar i Svenska kraftnäts uppdrag.

Utöver detta har Havs- och vattenmyndigheten arbetat med ett uppdrag att se över förutsättningarna för normsättning av ytvatten. Det uppdraget syftar till att klargöra om myndighetens föreskrifter och vägledningar om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen, ramdirektivet för vatten och relevanta vägledningar och rekommendationer som kommer från EU. Det gäller särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modifierade, alltså KMV som vi talade om tidigare.

Under året har regeringens uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor redovisats vid två tillfällen. Det är självklart någonting vi har tagit till oss.

Parallellt med myndighetens arbete har ett analysarbete pågått inom Regeringskansliet för att se över behovet av eventuella förändringar, detta helt enkelt för att regeringen vill vidta åtgärder för att prövningarna ska ske på ett ändamålsenligt sätt.

Vi är väl medvetna om de aspekter som lyfts från Riksantikvarieämbetet. Vi har haft dialogmöten med berörda myndigheter för att lyssna in synpunkter på behovet av förändringar, och där har Riksantikvarieämbetet lyft flera olika aspekter som vi självklart tar till oss i det arbete som pågår. Men ingen som har lyssnat på denna debatt kan utgå från att detta är enkla frågor som går att ordna på ett enkelt sätt, utan vi behöver på olika sätt se till att detta genomförs på ett bra sätt där vi självklart också tar hänsyn till kulturmiljön.

Vattenförvaltningsarbetet sker ju i cykler på sex år, och i varje cykel ska vattenförekomstens status bedömas och klassificeras, man ska ha förvaltningsplaner och åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer ska uppdateras. Det här är ett väldigt extensivt arbete, och vi vill göra det på rätt sätt.

Jag förstår att man är otålig och redan nu vill veta vad regeringen avser att förändra i sättet på vilket prövningarna genomförs. Men man får helt enkelt vänta tills regeringen kommer med beskedet om hur vi ska hantera NAP:ar men även miljökvalitetsnormernas prövning framöver.

Fru talman! Klimat- och miljöministern och jag kan vara överens om att det handlar om motstående intressen.

Vi kan väl också utifrån den här debatten konstatera att det finns motstående intressen i Regeringskansliet, för under snart 14 månader nu har regeringen inte tydliggjort vad man avser med pausen. Vad är det för vägledning som behöver förbättras? Myndigheterna har på olika sätt presenterat att underlagen kan verka otydliga. Riksantikvarieämbetet har menat att man inte till fullo har förmåga eller kraft att genomföra det som man kanske borde göra.

Likväl uppfattar jag att jag och klimat- och miljöministern är helt överens om att den här prövningen måste komma igång och att vattenkraftens stora potential måste tas till vara. Det är klart att om vi inte kan ta till vara den storskaliga vattenkraften och effekthöja den i samband med den omprövning som förhoppningsvis går igång den 1 mars kommer Sverige som helhet att stå inför ganska stora utmaningar och bekymmer när det gäller energiförsörjningen.

Det är också så att de stora höjningarna och sänkningarna av vattennivån till exempel i Skellefteälven är något som regleringsföretagen själva också lyfter att man vill och behöver komma till rätta med. Därför är det väldigt viktigt både ur ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv, ett miljöperspektiv och ett energiperspektiv att den här prövningen faktiskt blir tydlig och att man kommer igång.

Fru talman! Här finns mycket att nämna. Det är självfallet så att vi vill att dessa prövningar sker på bästa möjliga sätt. Det är absolut inte så att det är regeringsunderlagets olika ståndpunkter som är skälet till att det här är ett arbete som pågår.

Skälet till att vi har påbörjat arbetet med att förändra de här processerna är ju att ingenting skedde innan vår regering tillträdde, utan man tillät det att pågå på detta vis. Den tidigare regeringen lät de småskaliga vattenkraftsägarna lida för sin egen brist på handlingskraft. Det kan jag bara beklaga.

När vår regering så tillträder och tar över makten kan jag bara se till att de här prövningarna genomförs på bästa sätt och att vi tar hänsyn inte bara till de politiska meningsskiljaktigheterna när det gäller vilka allmänintressen som ska vägas in från de olika partierna i regeringsunderlaget utan även vad våra myndigheter och berörda parter lyfter som bristfälliga delar av hur vi genomför dessa prövningar. Prövningarna ska genomföras på bästa sätt, och vi ska se till att förbättra hur de genomförs.

Återigen, det är inte så enkelt att man under en kort tid kan förändra detta främst utifrån politisk vilja, utan det handlar om ganska tekniska frågor som så ofta när det är miljöarbete som pågår. Vattenförekomster som har exempelvis väsentligt förändrade hydromorfologiska förhållanden till följd av mänsklig verksamhet och aktivitet intill dessa vattendrag kan ju bedömas ha väldigt stor samhällsnytta. De kan pekas ut som kraftigt modifierade, men det finns även en vilja att vara ändamålsenlig och uppnå den nödvändiga förbättringen av miljön i dessa vattendrag.

Det här är komplexa frågor. Vi utnyttjar all den tid vi har med yttersta möjliga vaksamhet och värderar den högt. Jag beklagar att det tar tid att genomföra politiskt arbete, men jag kan endast nämna att det är tur att någon träder in och gör någonting åt denna fråga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.