Incitament för vindkraft

Fru talman! Malin Larsson har frågat mig hur jag anser att vi ska nå en ökad acceptansnivå för vindkraftsutbyggnad. Hon har även frågat mig om jag och regeringen avser att lägga fram några förslag gällande lokala incitament och hur jag ser på att även se över kompensation till kommuner och invånare för redan byggd vindkraft.

Inledningsvis vill jag understryka att Sverige behöver en kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion. Vi behöver olika kraftslag som kan samspela för ett robust och leveranssäkert elsystem. Ny kärnkraft behövs för att tillgodose framtidens elbehov och för att öka leveranssäkerheten i elsystemet. Vattenkraften har en särställning genom sin förmåga till lagring och reglerbar elproduktion. Vindkraften kan på kort sikt stå för majoriteten av den tillkommande elproduktionen. Även solkraften kan byggas ut och med korta ledtider ha stor potential att växa, vilket vi ser redan i dag. Detta lyfts fram i vår energipolitiska inriktningsproposition, och den överlämnade regeringen i mars till riksdagen.

I den energipolitiska inriktningspropositionen föreslår regeringen ett mål, planeringsmålet, om att det svenska elsystemet ska ge förutsättningar att leverera den el som behövs för ökad elektrifiering och för att möjliggöra den gröna omställningen. Vindkraften kan på kort sikt bidra till detta genom att stå för majoriteten av den tillkommande elproduktionen.

Vindkraften spelar redan i dag en betydande roll för elförsörjningen i vårt land. Den hjälper oss att hålla nere priserna på el för våra hushåll, och den är, som interpellanten påpekar, viktig för den gröna omställningen inom industrin. Vindkraften bidrar därmed till att skapa framtidens jobb och till att vi kan nå vårt mål om nettonollutsläpp senast 2045.

Vi ser i dag också en stark utbyggnad av vindkraft i Sverige. År 2026 beräknas den leverera närmare 50 terawattimmar, vilket är en ökning med drygt 80 procent sedan 2021. Detta motsvarar drygt en tredjedel av den el vi då beräknas förbruka. En fortsatt vindkraftsutbyggnad är därför särskilt viktig för att vi inte ska tappa tempot i elektrifieringen.

Som vi konstaterat i regeringens proposition har den landbaserade vindkraften en relativt låg produktionskostnad i öre per kilowattimme jämfört med annan el från nya anläggningar. Fler åtgärder behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraften.

Med en stor mängd vindkraft i elsystemet behöver den i ökad utsträckning kunna bidra med förmågor för ett leveranssäkert elsystem, bland annat genom att kombineras med batterier och annan energilagring. Dessa tekniker bedöms dock inte finnas tillgängliga i större omfattning på kort sikt.

Vi kan vara glada över att vi lever i ett land som tack vare sin geografi har goda förutsättningar att producera el genom vindkraft. Men en fortsatt utbyggnad av vindkraften är inte okomplicerad. Den ställer krav på ökad acceptans bland dem som i sin närmiljö påverkas av nya vindkraftverk.

I april tog jag emot betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18). Utredaren hade i uppdrag att lämna förslag på kompensation och incitament vid framtida utbyggnad av vindkraft. I direktiven betonades att den lokala nyttan av utbyggd vindkraft behöver stärkas. När den nya regeringen tillträdde instämde vi i detta och valde att låta utredningen fortgå. Dessutom gav regeringen ett tilläggsdirektiv om att utredningens förslag ska finansieras av verksamhetsutövarna i stället för av skattebetalarna.

Utredningens förslag omfattar bland annat intäktsdelning till närboende och inlösen av närliggande fastigheter, vilket föreslås finansieras av branschen. Betänkandet har varit föremål för en bred remiss, och beredningen av förslagen pågår just nu i Regeringskansliet.

Fru talman! Tack till statsrådet för svaret! Jag vill dock passa på att påpeka att svaret kommer alldeles för sent. Jag skickade in denna interpellation i slutet av februari, och vi befinner oss nu i mitten av maj.

Hela norra Sverige ska växa, och det går snabbt. Mitt hemlän Västernorrland är ett av de län som nu har en stor konkurrensfördel eftersom vi har satsat på förnybar energi. Vi är genom detta också med och leder utvecklingen för en grön tillväxt genom nya arbetstillfällen i branscher som möjliggör den gröna omställningen, så att jobben stannar och tillkommer här i Sverige och inte i utlandet. Denna efterlängtade tillväxt beror till stor del på en klok och modig klimatpolitik, där vi i Västernorrland tar ett stort ansvar för Sveriges energiförsörjning.

Sedan lång tid tillbaka har länets älvar och vattendrag försett vårt land med energi, och under senare år har det i Västernorrland skett en stor utbyggnad av vindkraft. Men medan Västernorrland ligger i topp i vindkraftsutbyggnad går det tyvärr trögare på andra håll i landet. Även i vårt län är det många planerade områden som nu bromsats i väntan på besked från regeringen gällande just incitament.

Utbyggnadstakten bedöms sakta ned kraftigt efter år 2026 på grund av att nya tillstånd inte beviljas av berörda kommuner i samma takt som tidigare. Andelen avslag på ansökningar hos kommunerna har ökat markant, och hela 72 procent av de aktuella vindkraftverken har stoppats de fyra senaste åren.

Närboende oroar sig ofta. De som framför allt har fått ta del av de ekonomiska fördelarna är markägarna, som dessutom sällan bor på den ort där vindkraftsparkerna uppförs. Kommuner och närboende väntar på besked om ersättning, och branschen avvaktar just nu.

Den socialdemokratiska regeringen tillsatte den mycket viktiga och efterlängtade utredning som statsrådet nämnde. Den skulle ha lämnat förslag på system för kompensation till lokalsamhällen och förslag för att stärka kommunernas incitament. Den nya regeringen kom med tilläggsdirektiv som gjorde att några konkreta förslag om kompensation och incitament inte fick lämnas, och utredningen överlämnade sitt betänkande i april 2023.

Det är nu över ett år sedan utredningen Värdet av vinden lades fram, utan förslag på incitament för kommuner att tillåta vindkraft. Många kommunala företrädare och branschföreträdare är frustrerade just på grund av de uteblivna beskeden om återbäring till kommuner som tillåter vindkraft. Frågan är ju varför det tar sådan tid.

När kommer det några förslag från regeringen, och vad är statsrådets besked till alla de närboende och till kommuner och entreprenörer som i dag bara väntar?

Fru talman! Låt mig börja med att upprepa vad regeringens tilläggsdirektiv till Värdet av vinden faktiskt var. Det som framgick av vårt tilläggsdirektiv var att utredningens förslag ska finansieras av verksamhetsutövare, inte av skattebetalare. Att säga att detta är att bakbinda händerna på utredningen och att se till att den inte har förutsättningar att utreda precis det Socialdemokraterna vill är, menar jag, något överdrivet.

Direktiven till Värdet av vinden-utredningen var ju utformade av Socialdemokraterna eller den rödgröna regeringen. Där fanns det olika begränsningar gällande vad man fick titta på, vilket gjorde det mycket svårt för utredningen att se på sådant som exempelvis en liberal borgerlig regering hade varit intresserad av. Det är något förenklat att påstå att det är den här regeringens tilläggsdirektiv som har gjort att utredningen inte kom fram till mer än den kom fram till - något som utredaren själv för övrigt menade var otillräckligt.

Detta gör att utredningen behöver beredas ordentligt innan man kan gå vidare. Den ligger inte och samlar damm någonstans, utan det pågår ett arbete med mycket engagerade personer som sitter med detta för att utforma förslagen på bästa möjliga sätt. Men det faktum att utredaren inte fick så fria tyglar som utredaren själv önskade var en konsekvens av att den rödgröna regeringen hade gett strikta direktiv om vad man ville att den skulle komma fram till, och sedan kom en ny regering som hade ett tilläggsdirektiv, nämligen: Skattebetalarna ska banne mig inte ta notan, utan det ska vindkraftsbolagen göra! Det är detta som har föranlett resultatet. Jag måste säga att det är väldigt förenklat att säga att det helt och hållet skulle vara den här regeringens fel.

Utredningen har i varje fall levererat, och underlaget i utredningen är väldigt väl utarbetat. Jag vet att utredaren hade ett väldigt stort engagemang och mycket dialog med många olika personer som i hög utsträckning berörs av dessa frågor - alltså inte bara de klassiska företrädare som man brukar vända sig till i sådana här frågor. Det tycker jag märks på utredningen.

Regeringen arbetar för fullt med att gå vidare med förslag, men det tar tid, och det är helt enkelt en konsekvens av hur Regeringskansliets arbete ser ut. Socialdemokrater, som ofta sitter i regering, är väl medvetna om att detta kan väcka viss frustration hos oss ivriga politiker. Jag vill dock vara tydlig med att utredningen inte ligger och samlar damm, utan detta är en fråga som är högt uppe på agendan, eftersom den här regeringen verkligen vill ha mer vindkraft i Sverige.

Vi ser att det behövs incitament för en fortsatt utbyggnad av vindkraften. Detta är något som statsministern har uttalat och som också jag själv mycket tydligt uttalat tidigare. Vi ser att det behövs incitament för landbaserad vindkraft, och vi arbetar för att få fram rätt förslag som kan ge goda incitament för landbaserad vindkraft i Sverige även framöver.

Fru talman! Jag hör vad ministern säger, men jag tycker faktiskt att mer än ett år är väldigt lång tid. Vi väntar som sagt fortfarande på att man ska presentera ett förslag.

Precis som statsrådet sa finns det en gedigen utredning med en rad bra förslag och också många remissvar med viktiga förslag och synpunkter från kommuner, organisationer med flera. I många remissvar kan man läsa att man är enig med utredningens slutsats att ett ökat kommunalt tillstyrkande av vindkraftsetableringar endast kan uppnås genom ekonomisk kompensation till kommuner men också att ekonomiska incitament behöver gälla både för kommande etableringar och för kommuner som tagit stort ansvar för omställningen med redan genomförda etableringar.

Sedan handlar den lokala acceptansen inte bara om pengar utan även om dialog och förståelse för att man ska kunna lösa de målkonflikter som ofta finns och hitta lösningar som accepteras av alla berörda. Uppförande av vindkraftverk påverkar ju boende, markägare, friluftsliv och kommuner.

Som sagt var bor jag själv i Västernorrland. Att vindkraftsfrågan engagerar har jag själv sett på nära håll. Jag har sett den oro, de konflikter och de farhågor som faktiskt kan uppstå när man diskuterar vindkraft och etableringen av den. Men jag ser också de möjligheter som vindkraften skapar - den framtidstro, den tillväxt och de jobb som vindkraften med sin efterfrågade förnybara el bidrar till.

Många kommuner, framför allt i norr, där vi har stor utbyggnad av förnybar energi, ser i dag också många nya stora etableringar med nya gröna jobb för att det finns god och säker tillgång till förnybar energi från vind- och vattenkraft. Det är ofta just förnybar energi som de efterfrågar.

Landbaserad vindkraft tillsammans med solkraft är i dag utan konkurrens det snabbaste och billigaste sättet att öka elproduktionen. Det forskas flitigt på området. Vi ser hela tiden nya lösningar, nya effektiva vindkraftverk, nya batterier med mera. Det handlar om hur vi framöver ska kunna få fram mer förnybar energi och dessutom lagra energin från vind och sol.

I Ånge kommun, där man under många år har byggt landbaserad vindkraft, finns nu aktörer som planerar att bygga en jättebatteripark för ellagring, just för att kunna stödja elnätet genom att sälja batterilagrets kapacitet på frekvensreservmarknaden och skapa möjlighet att lagra överskottsenergi för att senare kunna fördela.

Byggstart kan faktiskt ske redan tidigast i höst. I sitt svar säger statsrådet just att sådant här inte kan finnas tillgängligt på kort sikt, men detta sker faktiskt här och nu.

Man pratar många gånger om kortsiktighet och en kortsiktig investering när man pratar om vindkraft - det var precis det vi hörde statsrådet säga när hon läste upp sitt svar. Jag ser detta på längre sikt. Vindkraften är här och nu, och den kan lösa många av dagens behov. Men vindkraften är här för att stanna. Hur ser statsrådet på vindkraften på längre sikt?

I svaret nämner inte statsrådet någonting gällande befintliga vindkraftverk. Hur ser statsrådet på att även se över kompensation till kommuner och invånare för redan byggd vindkraft?

Fru talman! Det finns många delar i detta att diskutera. Det är självklart fantastiskt med all ny fossilfri el som vi kan få, och vindkraften är en del i det.

Det finns ofta en förenklad diskussion om kraftslagen, där man väljer antingen det ena kraftslaget eller det andra. Så vill inte den här regeringen arbeta. Vi välkomnar alla fossilfria kraftslag. Då välkomnar vi även vindkraften - både landbaserad och havsbaserad.

Här möter vi en rad olika problem. I fråga om den havsbaserade gäller det processen. Det är väldigt krångligt att ansöka om att bygga havsbaserad vindkraft. Flera olika aktörer ansöker om samma plats, och allt ska hanteras i parallella processer. De är långa och juridiska, ofta utdragna. Detta är en problematik som denna regering raskt tog tag i. Vi såg att ansökningarna staplades på hög, och därför avsatte vi 15 miljoner för att öka takten på hanteringen av dem.

Sedan har vi den landbaserade vindkraften. Det är inte samma situation. Den landbaserade vindkraften är ett kraftslag som är väldigt volatilt och som påverkar vår prismarknad i väldigt hög utsträckning. Detta kan säkert min kollega Ebba Busch vidareutveckla i detaljer. Men det finns effekter som den landbaserade vindkraften bidrar med, som skiljer sig från andra kraftslag. Den har en viktig roll i vår mix av kraftslag, men den har inte samma roll som andra kraftslag. Därför går det inte att bara säga: Landbaserad vindkraft ska byggas ut - så möter vi framtidens elbehov.

Det funkar inte så. Vi måste ha annat för att det ska fungera.

Jag har också träffat svenska aktörer på frekvensreservmarknaden. Jag har haft långa och fantastiska diskussioner med företrädare för de företagen. Men faktum kvarstår. Det finns ännu inga exempel på, alltså i verkligheten, att man kan bygga upp den mängd batteriparker som behövs för att kompensera för effekter på samma sätt som kärnkraften.

Jag är den första att välkomna en sådan utveckling. Vi hoppas att svenska aktörer kommer att kunna bidra till att bygga upp den flexibiliteten hos kraftslag såsom vindkraften. Men än är den inte där. Detta måste man ha i åtanke när man exempelvis utvecklar en plan för energipolitiken. Självklart ser man med optimism och tillförsikt på framtidens lösningar, men så länge de inte är etablerade på marknaden i den skala jag menar behövs, sett till Sveriges behov, kan vi inte ta in det i de politiska avvägandena på den nivån.

Sedan behöver vi se hur vi kan utveckla den landbaserade vindkraften sett till incitamenten. Då behöver man ha flera saker i åtanke. En sak är att till skillnad från exempelvis havsbaserad vindkraft står den landbaserade vindkraften redan för 20 procent av vår energimix. Vad innebär det, sett till att det också finns en viss nivå av mättnad?

Ledamoten refererar till att skälet till att vindkraften minskar är att kommunerna inte i samma grad beviljar landbaserad vindkraft. Så är det av flera skäl. Ett är att det finns vindkraft på många platser, och därmed beviljar man inte i samma grad. Man behöver alltså ha flera saker i åtanke här.

Självklart handlar det om finansiell kompensation. Det har, som sagt, vi i regeringen tydligt sagt att vi vill ordna. Men frågan är: Hur ser man till att det landar rätt och faktiskt bidrar till att vindkraften på ett sunt sätt växlas upp och byggs ut i vårt avlånga land?

Fru talman! Vi vet att Sverige behöver mer elproduktion på kort tid för att påskynda klimatomställningen, möta det osäkra omvärldsläget och stärka industrins konkurrenskraft.

I statsrådets svar nu hörde jag ingenting gällande kompensation för befintliga vindkraftverk och hur statsrådet ser på den frågan. Det gäller just de kommuner som har gått före och tagit ansvar. När man läser remissvaren ser man att det är många som lyfter just den delen från dessa kommuner.

Sverige behöver mer vindkraft på land och framför allt ute till havs - det kommer att ta längre tid. Detta är bra för klimatet, för säkerheten och för jobben. Framför allt är det helt enkelt det snabbaste sättet att få fram den billiga och förnybara el som krävs för att kunna växla upp den gröna omställningen och få del av de gröna jobben.

Vi vill också se långsiktiga förutsättningar för energibranschen. Den svenska industrin i Sverige behöver en god tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Vårt land har unika förutsättningar för förnybar energi, och vi har stor potential att bygga ut detta under lång tid framöver.

Vi socialdemokrater vill faktiskt se ett land där vi samlas för att utveckla gemensamma lösningar. En stabil och utbyggd energiförsörjning med rimliga priser är viktigt också för ett tryggare och starkare samhälle.

Jag tänker att jag avslutar där jag började. Jag hoppas verkligen att regeringen inom en mycket snar framtid kommer att presentera förslag på incitament så att vi inte tappar fart i omställningen och för att vi ska nå en ökad acceptans.

Fru talman! Låt mig så tydligt jag kan svara på ledamotens kvarstående frågor. Det var endast av tidsskäl som jag inte bemötte de delarna.

Vad avser incitamenten och exakt hur vi ska hantera frågor om incitament kan jag inte vara tydligare än att säga att det bereds inom Regeringskansliet. Jag kan inte föregripa de processerna, så att säga.

Sedan var det frågan om detta med kortsiktigt och varför vi lyfter upp att det på kort sikt är väldigt viktigt att bygga ut vindkraften. Jo, men det är för att det går snabbt att bygga vindkraft. Men det finns också en annan faktor som gör vindkraften unik - där är det en skillnad jämfört med exempelvis kärnkraften. Det handlar om driftsåldern. Detta är ledamoten säkert väl medveten om. Men det är inte så att vindkraften är här för att stanna för alltid, utan vindkraftverk har en driftsålder på 20-25 år. Det har inte kärnkraften. Kärnkraften har tuffat på sedan 80-talet i Sverige. Den kör fortfarande i full fart, även om den självklart också har en driftsålder.

Det är helt enkelt av detta skäl som vi refererar till att det är viktigt att på kort sikt bygga ut vindkraften. Det är för att det går snabbt, och vi behöver ren el nu. Det är skälet till att vi refererar till kortsiktigt. Men det finns även de fysiska verkligheterna, såsom att det är en kortare driftsålder på landbaserad vindkraft jämfört med exempelvis kärnkraften. Det är just därför vi behöver båda två.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.