Ideologisk privatisering av skolor

Anf. 40 Jan Björklund (Fp)

Som allmän moralkaka inför denna interpellationsdebatt vill jag bara säga att Tibblegymnasiet får tas som utgångspunkt för debatten, men debatten ska vara av principiell natur och gälla det som berör riksdagens domvärjo.

Anf. 41 Mikael Damberg (S)

Herr talman! Mikael Damberg har frågat mig om jag avser att agera så att avknoppning av en kommunal skola inte ska kunna ske om det saknas stöd för detta bland elever och lärare samt om jag avser att ta några initiativ för att ändra reglerna så att lärare, föräldrar och elever ges ett rimligt inflytande och valfrihet vid avknoppning av skolor. Mångfald och konkurrens är i allt väsentligt till fördel för kvalitetsutvecklingen i svensk skola. Så kallad avknoppning är ett sätt att stimulera till ökat ansvarstagande för personalen. Enskilda som vill starta en fristående skola ansöker om detta till Skolverket, som prövar ansökan. Det åligger den sökande att visa hur man tänkt lösa lokalfrågan. Om kommunala lokaler upplåts till en fristående skola eller inte är en fråga för varje kommun. Skolan är kommunaliserad, och denna typ av beslut bör enligt min mening inte lagregleras ytterligare. Däremot är det sannolikt så att en sådan process har störst möjlighet att uppnå sina syften om den har ett brett stöd bland personal och brukare.

Anf. 42 Jan Björklund (Fp)

Herr talman! Skolministern har avgett det kortaste och mest innehållslösa interpellationssvar som jag har upplevt under min tid i riksdagen. Jag gratulerar ministern till detta. Svaret är på åtta meningar, varav de fem första raderna är en upprepning av mina frågor. Sedan kommer en beskrivning av reglerna för att starta en friskola, som jag hyggligt väl känner till. Den oro som eleverna och lärarna på Tibblegymnasiet känner inför sin framtid och de principiella frågor som jag lyfter fram i min interpellation ägnar skolministern fem meningar åt att svara på. Jag tycker att det är lite oförskämt. Skolministern skriver: "Mångfald och konkurrens är i allt väsentligt till fördel för kvalitetsutvecklingen i svensk skola. Så kallad avknoppning är ett sätt att stimulera till ökat ansvarstagande för personalen." Min slutsats av det är att ministern tycker att Täby, en av Sveriges mest privatiserade kommuner, på något sätt lider brist på mångfald och konkurrens i dag och att det därför är rätt att överlåta den näst sista kommunala gymnasieskolan till rektor och en till ur personalen. Det här är en principiell fråga. Det handlar inte bara om Täby. Om man nu säger att personalen ska känna ökat ansvarstagande måste man ställa sig frågan: I en situation där 84 procent av lärarna på en skola som ska avknoppas är emot ombildningen, kommer de efter genomförandet att känna ett ökat ansvarstagande? Blir verksamheten bättre av detta? I slutet av interpellationssvaret finns det en intressant liten brasklapp, som jag har noterat i alla fall. Det står: "Däremot är det sannolikt så att en sådan process har störst möjlighet att uppnå sina syften om den har ett brett stöd bland personal och brukare." Jag delar den uppfattningen. Då tycker jag att man som skolminister borde kunna ta sig tid att fundera på att svara på de principiella frågor som bakgrunden och händelseutvecklingen i Täby faktiskt reser. Det är inte bara jag som ställer en interpellation om det här. Lärarna och eleverna i Tibblegymnasiet är oroade. Lärarfacken är oroade för den utveckling som sker där. Det pågår en stor debatt. LR har skrivit att vi behöver något slags ny diskussion om det här, därför att kommunen håller på att överge sitt ansvar för utbildningssystemet. Häromdagen såg vi att Anders Hultin på Kunskapsskolan tyckte att det är anstötligt att man slumpar ut skolor till kommunala rektorer. Han har sagt att värdet på Tibble gymnasium, en välskött gymnasieskola i Sverige, med gott renommé och där Skolverkets granskningar visar att det är bra kvalitet, är 40-50 miljoner kronor. Nu får de ta över skolan för 9 miljoner kronor. Han säger att det kommer att bli någon privat koncern som tar över skolan till marknadspris på längre sikt. Då kan rektorerna räkna med en rejäl vinst. Skolministern har ingen synpunkt på det här. Skolministern har ingen synpunkt på att 84 procent av lärarna körs över och att 76 procent av eleverna är motståndare. Kan det kallas avknoppning? Kan vad som helst kallas avknoppning? Är det inte så att om alla lärare skulle vara emot en avknoppning lägger man ned skolan och startar den igen. Då är det väl någonting nytt man håller på med. Jag tycker att de här frågorna ändå förtjänar en principiell diskussion. Jag tycker att det vore rimligt och ärligt att skolministern säger att det som har hänt i Täby faktiskt avskräcker andra kommuner. Principiellt tycker jag att skolministern ska säga: Jag tycker att man ska ha stöd av lärare och elever om man ska genomföra en avknoppning. Jag tycker att man ska ta ut ett rimligt marknadspris för den gymnasieskola som avknoppas, så att man inte gynnar enskilda människor. Jag tycker att de här frågorna förtjänar ett mer uttömmande svar. Jag ser fram emot att skolministern tar tillfället i akt när han står i riksdagens talarstol att ge en del svar på frågorna.

Anf. 43 Mikael Damberg (S)

Herr talman! Det är något märkligt med interpellationen. Talmannen säger att man inte bör diskutera Täby, varpå Mikael Damberg ägnar alla sina minuter åt att diskutera exakt alla detaljer i exemplet Täby. Jag kan debattera Täby, men jag försökte skriva ett svar som var mer principiellt hållet. Visserligen är det bara fem meningar. Jag medger det. Men Damberg har tydligen inte orkat läsa de fem fullt ut, för i den femte meningen står precis detta att det är mycket bättre om man har ett stöd bland personalen och föräldrarna. Det har man inte i Täby. Av det följer att jag naturligtvis är kritisk till den avknoppningen, om vi nu ska diskutera Täby. Jag är kritisk mot det. Frågan som Damberg ställer är om man ska lagreglera. Då menar jag att det ska man inte. Det ingår i den kommunala självstyrelsen att kunna få fatta denna typ av beslut. Sedan får ledningen i Täby stå till svars för det när man möter väljarna och medborgarna. Men jag är kritisk till hur detta har gått till. Jag tycker mycket väl att man kan använda avknoppning som instrument om det finns ett starkt stöd, precis som jag skriver i svaret. Men det gör det inte i Täby. Därför är jag kritisk till hur man gör där. Man får fatta beslutet. Jag är inte beredd att använda lagstiftning för att stoppa det, men jag behöver inte gilla beslutet för det. Jag tycker inte att det är lämpligt att använda avknoppningsinstrumentet i en situation där personalen i allt väsentligt är emot eller åtminstone är tveksam till en avknoppning. Vitsen med avknoppning är att personalen ska kunna ta ett ökat ansvar. Men det bygger på att det finns ett engagemang. Jag delar uppfattningen på den punkten. Jag är däremot inte beredd att förbjuda Täby att fatta detta beslut. Det är en del i den kommunala självstyrelsen att kommuner ibland fattar beslut som inte faller riksdagen på läppen. Annars får allting centralstyras härifrån. Det vill väl ingen av oss. Jag tycker att beslutet är olämpligt, men de har rätt att fatta det.

Anf. 44 Mikael Damberg (S)

Innan jag lämnar ordet vidare förutsätter jag att utgångspunkten Tibble gymnasium är avslutad och att det är principerna som gäller nu.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 44 Gunnar Andrén (Fp)

Innan jag lämnar ordet vidare förutsätter jag att utgångspunkten Tibble gymnasium är avslutad och att det är principerna som gäller nu.

Anf. 46 Jan Björklund (Fp)

Herr talman! Jag tackar också för svaret. Det är bra att denna interpellation har ställts. Det är en viktig interpellation. Jag skulle vilja komma med en sakupplysning till debatten. Det beslut som har fattats av Täby fullmäktige har överklagats. Det har gjorts, herr talman, på en mycket speciell grund, nämligen skollagen 9 kap. 8 §. Då ska länsstyrelsen, eller den som prövar detta, göra en prövning av kostnadsersättningen. Det är viktigt att komma ihåg att det här är en fråga som ska bedömas icke av politiker utan av den myndighet som ska göra detta, nämligen om beslutet är fattat enligt de former som lagen föreskriver. Sedan var det frågan om att privatisera hela skolor. Det är en ny fråga som har kommit upp, eftersom det här är fråga om ett helt gymnasium som redan är välkänt och väletablerat. Anders Hultin har rätt i att detta är en ny fråga, som regeringen så småningom måste ta ställning till. Det har funnits en rad andra fall där nya skolor har startats. Det har varit en välgärning, inte minst för många kommunala skolor som har behövt konkurrensen och därmed har utvecklat sig. Det statsrådet sade är otroligt viktigt, nämligen att det är viktigt för en skolas funktionsförmåga att ha ett brett stöd bland personal, brukare och elever. Skolan har inget egenvärde utan ett syfte, nämligen att förbereda eleverna för ett gott liv efter skolan. Det ska vi alltid komma ihåg.

Anf. 47 Mikael Damberg (S)

Herr talman! Det är riktigt att i det konkreta fallet - som vi inte pratar om - har beslutet överklagats. Svaret på Mikael Dambergs fråga om det här föranleder ytterligare åtgärder av riksdagen får övervägas något - om den rättsliga processen slutar i att det väcks ytterligare frågor. Däremot vidgar Mikael Damberg frågan på ett relevant sätt. Det pågår massor av experiment i nya driftsformer i Skol-Sverige. Föranleder det politiska ställningstaganden? Ja, det gör det absolut. Den förra regeringen tillsatte en utredning om skolor ska kunna drivas på entreprenad. Jag har lagt ned utredningen. Jag tänker inte lägga fram något sådant förslag till riksdagen. Jag tycker inte att vi ska driva skolor på entreprenad. Jag tycker att friskoleformen är en bra variant - om Mikael Damberg lyssnar på mig och inte min företrädare, det är jag som är skolminister och inte han. Den förra regeringen tillsatte en utredning om gymnasium på entreprenad. Den tänker jag inte fullfölja eftersom jag inte tycker att skolor ska drivas på entreprenad. Däremot är friskoleformen etablerad i Sverige. Den kan också behöva ses över på marginalen och kanten - och en del regler. Men i huvudsak är det en etablerad form. Gunnar Andrén har i huvudsak rätt i att avknoppning är en ny fråga, men helt ny är den inte. Det har förekommit tidigare, i och för sig ännu mer i vårdsektorn där vårdcentraler och annat har knoppats av. Jag var själv skolborgarråd när en grundskola knoppades av. Men skillnaden mot Täby var då att det hade ett i det närmaste enhälligt stöd av personal och föräldrar. På så sätt var det inte alls kontroversiellt. Men i det fall vi nu diskuterar riskerar detta att motverka syftet. Om syftet är att få personalen att ta mer ansvar men personalen säger nej till förändringen måste man ifrågasätta lämpligheten i beslutet. Det är det vi gör.

Anf. 48 Jan Björklund (Fp)