Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hemservice till äldre över 80 år

Interpellationsdebatt 20 april 2004
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 4

Lars Engqvist (S)

Anf. 69 Lars Engqvist (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Inger Lundberg har frågat mig om jag är beredd att studera förutsättningarna för att stimulera hemservice åt personer över 80 år. Utvecklingen inom äldreomsorgen under 1980- och 1990-talen har inneburit att andelen äldre som får hemtjänst i ordinärt boende har minskat kraftigt. Under de senaste åren har minskningen avstannat. Utvecklingen innebär att insatserna har koncentrerats till personlig omvårdnad medan möjligheterna att få hjälp med serviceinsatser har begränsats. Samtidigt kan vi konstatera att många äldre människor under åldrandet får behov av hjälp med serviceinsatser av olika slag. När i livet som detta sker och hur omfattande behov som uppkommer beror främst på hälsa och funktionsförmåga hos den enskilde. Tillgång till hjälp med serviceinsatser är ibland en avgörande faktor för den äldres möjligheter att bo kvar i ordinärt boende och leva ett självständigt liv. I olika sammanhang har framförts att sådana insatser kan fungera förebyggande och kan bidra till att uppskjuta eller förhindra mer omfattande vård- och omsorgsbehov i ett senare skede. Enligt gällande lagstiftning, socialtjänstlagen, ska kommunerna tillhandahålla stöd och hjälp i hemmet för äldre som behöver sådana insatser. Begreppet hemtjänst är inte definierat i lagtexten men av tidigare förarbeten framgår vilka insatser som ska ingå i hemtjänsten. Bland annat framgår att personlig omvårdnad ingår i hemtjänsten. Men det framgår också tydligt att hemtjänsten ska innefatta uppgifter av servicekaraktär, bland annat praktisk hjälp med hemmets skötsel, såsom städning och tvätt, tillredning av mat samt ärenden av olika slag som till exempel inköp. I socialtjänstlagen regleras också kommunens rätt att ta ut avgifter för bland annat insatser inom äldreomsorgen. Dessa regler syftar till att skydda den äldre mot för höga avgifter och därmed göra det möjligt för alla som behöver sådana insatser att ta emot dem och inte behöva avstå av ekonomiska skäl. Den parlamentariska äldreberedningen Senior 2005 har utrett förutsättningarna för kommunerna att tillhandahålla viss hemtjänst utan behovsprövning. Resultatet redovisas i slutbetänkandet Äldrepolitik för framtiden. 100 steg för trygghet och utveckling med en åldrande befolkning (SOU 2003:91) samt en särskild bilagedel med titeln Service i hemmet . Av redovisningen framgår att det dels finns kommunalrättsliga problem med att kommunerna erbjuder service i hemmet utan behovsprövning, dels att behovsprövningen är förutsättningen för att tjänster ska vara befriade från moms. Slutbetänkandet remissbehandlas för närvarande, och remisstiden går ut den 30 september 2004. Regeringen har inlett diskussioner med företrädare för Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet om möjligheterna att utveckla bland annat kvaliteten och tillgängligheten i vård och omsorg för äldre. Förutsättningarna för kommunerna att erbjuda hemtjänst utan den traditionella biståndsbedömningen är ett område som tas upp i dessa diskussioner. Ett viktigt underlag i detta arbete är materialet från Senior 2005. Jag avser inte att vidta några ytterligare åtgärder i denna fråga innan remissbehandlingen och diskussionerna med Svenska Kommunförbundet är avslutade.
Inger Lundberg (S)

Anf. 70 Inger Lundberg (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag vill tacka ministern för svaret. Jag är glad över att ministern tar upp frågan om hemservice till äldre i diskussionerna med Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Jag har naturligtvis respekt för att det inte vidtas åtgärder innan de är klara. Men jag är lite otålig. Det gjordes ett riksintressant försök med hemservice i Örebro för nästan fyra år sedan. Jag tror att många är överens om att det är ett bekymmer att vi å ena sidan har ett växande behov av service åt äldre och å andra sidan har en utveckling där alltmer av hemtjänstens uppgifter äts upp av den kvalificerade omvårdnaden. Det var just det som Kommunalarbetareförbundet såg när man drog i gång projektet 80-plus i Örebro. Låt mig påminna om vad det handlade om. Det handlade om att både ge bra jobb åt människor som varit långtidsarbetslösa och ge god service åt äldre. Man startade i tre kommundelar i Örebro med att låta alla som var över 80 år köpa högst fyra timmars servicetjänster i månaden till ett pris av 75 kr i timmen. Det handlade om städning, fönsterputs, matlagning och andra praktiska uppgifter i hemmen. Det förekom ingen biståndsprövning. Försöket var mycket uppskattat. Jag tror att det var uppåt ett par hundra hushåll som utnyttjade tjänsten. De utnyttjade ett par timmar per månad. Det handlade ofta om tyngre städning. Det är insatser som är viktigare än vad vi tror. 20-25 % av dem som är över 80 år orkar inte med de reguljära städuppgifterna i hemmet, och långt fler orkar inte med till exempel fönsterputs och en del andra riktigt tunga uppgifter. Samtidigt gav det jobb till två långtidsarbetslösa. Det var två personer som sedan kom ut på den öppna arbetsmarknaden. Avsikten var från början i projektet att Örebro kommun, Länsarbetsnämnden i Örebro län och Kommunalarbetareförbundet på riksnivå skulle driva projektet tillsammans. Nu blev det Kommunal och Länsarbetsnämnden som fick driva det. Skälet till det var att kommunen inte fick gå in med en ekonomisk insats i projektet. Det blev överklagat, och det ansågs ligga utanför den kommunala kompetensen att gå in i projektet på det sättet. Det gick ändå bra. Kommunalarbetarna gjorde en ordentlig insats. Länsarbetsnämnden gick in med sin insats. Men ska det bli någonting av den här typen av verksamheter måste också kommunerna ha en reell möjlighet att gå in. Jag tror också att det finns anledning att pröva om det inte fordras någon form av skattesubventioner. Vi vet hur hårt trängda kommunerna är av anspråk på andra områden. Det finns stora samhällsekonomiska vinster i att jobba på det sätt som kommunalarbetarna drog upp riktlinjerna för. Jag är väl medveten om att ministern inte sätter ned någon fot i dag. Men det vore spännande att höra om ministern ändå inte är öppen för att föra resonemang både kring frågan om den kommunala kompetensen och kring finansieringsfrågorna på längre sikt.
Lars Engqvist (S)

Anf. 71 Lars Engqvist (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! För lite mer än ett år sedan skrev jag en debattartikel som publicerades på Dagens Nyheters debattsida. Problemet med den typen av artiklar är ofta att man inte själv sätter rubriken. Rubriken sätts ofta av redaktören. Rubriken ledde fram till en missuppfattning av syftet med artikeln, i varje fall i vissa kretsar. Min tanke var just att peka på att man bör ta till vara just erfarenheterna från inte bara Örebro utan också andra kommuner som haft motsvarande verksamhet fast inte på samma sätt. Man har erbjudit olika former av utvecklad hemtjänst där man inte behovsprövar. Jag tyckte att det fanns anledning att gå vidare med detta. Jag tror att vi i framtiden måste organisera verksamheten på det sättet att vi prövar vilket behov av stöd från kommunen som medborgaren har. Men det ska också finnas en möjlighet för mig som äldre att efterfråga en service av god kvalitet där jag kan lita på att det finns någon som tar ansvar för att det fungerar och där jag kan sätta min tillit till verksamheten. Vi behöver hitta ett sätt att komplettera den äldreomsorg som finns inom det nuvarande systemet med en möjlighet för mig som äldre att efterfråga en hemtjänst eller hemservice som kommunen kan organisera och överlåta till andra att driva men ändå ta ett ansvar för. I vilken mån detta ska vara subventionerat och på vilket sätt man ska bedöma insatsen eller biståndet är en fråga som är viktig att diskutera. Senior 2005 har ju funderat på detta och redovisar olika förslag. Dessutom finns det en rad reservationer i utredningen kring alternativa modeller. Jag tycker att det är viktigt att vi gör någonting åt detta. Jag är öppen för att diskutera frågan och dra nytta av det som hände i Örebro och det som har skett i andra kommuner. Det gäller att försöka skapa ett system där man kompletterar den äldreomsorg som är biståndsbedömd i dag med en service som kommunen kan arrangera och ställa till förfogande för mig som äldre där man också betalar ett subventionerat pris eller ett självkostnadspris. Om det ska subventioneras får vi problem med nuvarande regler i kommunallagen. Om det däremot bara handlar om att erbjuda det till självkostnadspris behöver man inte bekymra sig om kollisioner med kommunallagen. Men mer i detalj hur det ska gå till vill jag att vi ska diskutera tillsammans med kommunerna. Jag hoppas att kunna redovisa en modell när våra diskussioner med Kommunförbundet är avklarade och när vi har fått in remissyttranden över utredningen.
Inger Lundberg (S)

Anf. 72 Inger Lundberg (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag tycker att det är alldeles utmärkt att ministern tog upp debatten. Det är bra att vi får föra en lågmäld diskussion om de här frågorna i dag. Jag tror att det är viktiga frågor. Det handlar både om hur vi ska kunna erbjuda hemservice åt äldre och vilka sysselsättningstillfällen det kan ge. Den första frågan handlar naturligtvis om att organisera och erbjuda ett utbud av tjänster. Men jag tror inte att man får blunda för att det också bör föras en diskussion om subventioner. Priserna för de här tjänsterna är inte låga på den vita marknaden. Det handlar om ca 225 kr i timmen. Det är inga problem för dem som är i yrkesaktiv ålder och där båda arbetar. Man avgör själv vilka tjänster man vill köpa. Men det är väldigt tufft för den utsatta pensionären. Man har kanske bara en pension i hushållet och är mer eller mindre tvungen att använda den här typen av tjänster för att orka med. Jag tycker inte heller att vi ska blunda för att vi faktiskt äger ett allvarligt sysselsättningsproblem. Det behövs arbetsintensiva jobb som inte kräver så kvalificerad grundutbildning som de flesta jobben på arbetsmarknaden gör i dag. De borgerliga vill lösa detta med en generell avdragsrätt för arbetsintensiva tjänster i hemmen. Jag tror inte på det. Jag tror att vi låser in alltför stora delar av arbetskraften i jobb där man inte kommer vidare. Där har man inte samma skäl att gå in med en subvention som man har när det gäller de äldre. Jag tror också att det finns väldigt speciella skäl att avlasta just hemtjänsten. Jag har varit ute en hel del i hemtjänsten och sett att den fungerar väldigt väl, men själva servicedelen fungerar inte så bra. Städningen kommer ofta på mellanhand. Man har gjort upp om städning hos en åldring, men dagen därpå är det någon som kommer hem från lasarettet och då måste hemtjänstens personal gå dit i stället för att utföra de här mer regelmässiga sysslorna. Om man kunde föra över dem till en annan organisation skulle det bli betydligt tryggare. I Örebro tog man 75 kr i timmen för den här typen av tjänster. Då fanns det uppenbart en efterfrågan. Det är mycket möjligt att man kan gå en bit till och att 75 kr är lågt, men dessa 225 kr är sannolikt högt. Vi vet också att det är väldigt svårt att få kommunerna att orka med att ta mellanskillnaden. Så stort är trycket på kommunerna. Den som kanske har den största samhällsekonomiska glädjen av att vi kan öppna den här typen av arbetsmarknad är nog staten. Det är rimligt att staten tar ut en skatt på den här typen av tjänster, men det behöver kanske inte vara lika höga skatter som vi tar ut i dag. Man kanske kan ha någon form av subvention, till exempel det som seniorutredningen var inne på, nämligen att man avstår från att ta ut moms. Fru talman! Det är en komplicerad fråga vi diskuterar. Jag tycker att det är värdefullt att vi har fått gå in i diskussionen. Jag ser fram emot de överläggningar som ministern har med de båda förbunden.

Dokument

den 31 mars

Interpellation 2003/04:399

 av Inger Lundberg (s) till socialminister Lars Engqvist om hemservice till äldre över 80 år

Antalet personer över 80 år väntas öka kraftigt. Bland dessa finns relativt många som behöver omfattande insatser i form av vård och omsorg. Därtill kommer en stor grupp, runt 20@25 % av populationen över 80 år, som inte längre orkar med en del av serviceuppgifterna i hemmet, men i övrigt inte har behov av stöd från samhället. Samhället har i dag begränsade möjligheter att möta behovet av serviceinsatser hos de äldre.

Tidigare utgjorde praktiska hemtjänster, som städning, matlagning, tvätt och hemhandling, en stor del av hemtjänstens insatser. I takt med att andelen mycket gamla ökat och kommunerna tagit över ansvaret för vården av svårt sjuka äldre har olika sjukvårds- och omvårdnadsinsatser kommit att nästan helt dominera hemtjänsten, och utrymmet för att tillgodose olika servicebehov hos de äldre har minskat.

Ändå finns hos många äldre starka önskemål om att själva kunna avgöra vilket stöd man önskar i det dagliga livet. Även hjälp i ganska liten omfattning bidrar till ett självständigt liv och medför ofta att behovet av mer omfattande insatser skjuts upp. Många äldre har särskilt svårt för tyngre uppgifter som storstädning och fönsterputsning, uppgifter som inte låter sig förenas med den traditionella hemtjänsten.

För att möta behovet av serviceinsatser hos de äldre och samtidigt inte inskränka på utrymmet för omvårdnad i hemtjänsten tog Örebro kommun tillsammans med Kommunalarbetareförbundet initiativ till en framgångsrik försöksverksamhet med subventionerad hemservice till personer över 80 år. Verksamheten finansierades genom egenavgifter från de äldre, rekryteringsstöd från arbetsmarknadsmyndigheten och en ekonomisk insats från Kommunalarbetareförbundet. Örebro kommun, som avsett att stödja försöket, fick avstå från det sedan länsrätten upphävt beslutet med hänvisning till begränsningar i den kommunala kompetensen.

Örebroförsöket bedrevs 2000@2001 inom tre kommundelar och riktades till samtliga personer över 80 år. De äldre erbjöds att utan biståndsprövning köpa högst fyra timmar hemtjänst i månaden till ett subventionerat timpris: 75 kr. Ett arbetskooperativ anställde två långtidsarbetslösa personer för verksamheten och 165 pensionärer tackade ja till erbjudandet. Ca 90 debiterades varje månad.

Utvärderingen av verksamheten var mycket positiv. Utöver ökad livskvalitet hos de äldre konstaterades att behovet av konventionell hemhjälp sköts upp i flera fall. Särskilt uppskattade de äldre den kontinuitet verksamheten innebar i förhållande till om tjänsterna köpts av hemtjänsten, där de ofta tvingas konkurrera med akuta omvårdnadsinsatser. För de båda anställda gav projektet en väg in på arbetsmarknaden. Erfarenheterna från försöket visade vidare att verksamheten utvecklas väl i småskaliga företag. Närheten mellan administration, kunder och utförare spelar en viktig roll för kvaliteten i verksamheten.

Starka skäl talar för att pröva verksamhet i linje med Örebroförsöket i större skala och med statligt stöd i form av skatterabatter eller på annat sätt. Det första är ett växande behov av insatser hos de alltfler som är över 80 år. Genom att på ett enkelt sätt erbjuda servicetjänster kan behovet av mer omfattande tjänster i hemmen skjutas upp samtidigt som livskvaliteten hos de gamla ökar.

Erfarenheterna från projektet visar också att verksamhet enligt ovan kan underlätta för långtidsarbetslösa att komma ut på arbetsmarknaden samtidigt som arbete hos äldre kan stimulera de anställda till att senare söka sig till utbildning och arbete inom till exempel hemtjänsten. En statlig stimulans till småskalig hemservice åt äldre över 80 år skulle därtill bidra till att ett antal företag inom serviceområdet etablerades i olika delar av landet. Det skulle i sin tur underlätta för andra hushåll att köpa servicetjänster på helt marknadsmässiga villkor.

Jag vill därför fråga socialministern om han är beredd att studera förutsättningarna för att stimulera hemservice åt personer över 80 år.