Anf. 43 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Christin Hagberg har frågat näringsministern hur hon vill stödja hästnäringen.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Inledningsvis vill jag säga att hästen och hästnäringen har en viktig roll i samhället på många olika sätt. Precis som Christin Hagberg påpekar skapar hästnäringen sysselsättning, inte minst på landsbygden, och bidrar till samhällsekonomin. Hästen hjälper till att hålla landskapet öppet och ger lantbruket en inkomstkälla. Värdet av hästen som betesdjur ökar även i takt med att lantbrukets betesdjur minskar i antal. Hästen har en stor social betydelse i samhället, kanske i första hand för barn och ungdomar men även för exempelvis rehabilitering av personer som drabbats av olika skador. Det ökade intresset för hästen och hästverksamhet bidrar också till att knyta ihop stad och land.
Regeringen främjar i dag hästnäringen på flera olika sätt.
Under 2006 har 15 miljoner kronor avsatts för satsningar på hästnäringen. Av dessa har 6 miljoner kronor använts för att främja livskraftigt hästföretagande, 7 miljoner kronor har nyttjats för forskning på hästområdet och 2 miljoner kronor har använts för utveckling av säkerheten inom hästsport och ridning. Hästsatsningen kommer att fortsätta med samma totala omfattning och med en förstärkt satsning på forskning under 2007.
Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt bildat Hippocampus, som är ett hästforsknings- och informationscentrum med ett gemensamt forskningsprogram: Hästen för arbete, sport och fritid.
Jordbruksreformen som genomfördes 2005 gynnar hästhållningen genom att gårdsstödet är tillgängligt för marker med foder och bete till hästar. Det nya landsbygdsprogrammet för perioden 2007-2013 innebär flera möjligheter att stödja hästverksamheten i landet, exempelvis med vallstöd, betesmarksersättningar, investeringsstöd och stöd för kompetensutveckling.
Företagens administrativa kostnader till följd av statliga regelverk ska minska med minst 25 % till år 2010. Den målsättningen gäller såväl för hästföretag som för alla andra företag.
Christin Hagberg har i sin interpellation specifikt tagit upp frågan om en sänkning av lotteriskatten från 36 till 35 %. Den vadhållning som bedrivs av AB Trav och Galopp, ATG, är föremål för en särskild skatt, lotteriskatt, enligt bestämmelserna i lagen (1991:1482) om lotteriskatt. Skatten tas ut med 36 % av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinster som delats ut till vinnarna räknats av från de sammanlagda insatserna. Under 2006 har ett utredningsarbete inom Finansdepartementet pågått rörande vissa frågor om ATG och dess framtida verksamhet, däribland formerna för beskattning av ATG:s vadhållningsverksamhet. Utredarens material kommer att ingå i och tjäna som underlag till den övergripande översyn som för närvarande pågår på spelområdet. Frågan om den framtida utformningen av spelpolitiken är komplex, och regeringen har ambitionen att ta ett helhetsgrepp. Jag vill inte föregripa resultatet av detta arbete genom att nu uttala någon bestämd uppfattning i frågan om lotteriskatten.