Gynnande av biogas

Svar på interpellationer

Fru talman! Jens Holm har frågat mig när jag avser att återkomma med besked om de långsiktiga spelreglerna för biogas.

Som Jens Holm säkert uppmärksammat tillsatte regeringen den 31 maj den utredning om biogasens långsiktiga konkurrensförutsättningar som tidigare aviserats. Utredaren Åsa Westlund kommer att ta ett helhetsgrepp om biogasen och titta på hur det ser ut i dag, hur det borde se ut, vilken roll staten bör ta och vilken roll marknaden bör ha.

Regeringen tillsätter utredningen dels för att biogas ska kunna bidra till att Sverige når våra energi- och klimatpolitiska mål på ett kostnadseffektivt sätt, dels för att hänsyn ska tas till värdet av de nyttor som produktion av biogas bidrar med.

Utredningen ska kartlägga och värdera de nyttor som produktion av biogas från olika råvaror bidrar med. Vi vet att biogasproduktion kan spela en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi och ett hållbart samhälle. De resurser vi har måste tas till vara fullt ut.

Biogasen är också mångsidig som energibärare. Den kan lagras för att sedan plockas fram och förbrännas när vi som mest behöver den. Den kan även användas i omställningen av transportsektorn från fossila bränslen till förnybara bränslen.

Utredningen kommer att analysera biogasens konkurrensvillkor, särskilt utifrån konkurrensen från importerad biogas, och se över de styrmedel som finns i dag för biogasen och vid behov lämna förslag på nya eller förändrade styrmedel eller andra åtgärder som kan underlätta för biogasproduktionen i landet.

Fru talman! Jag tackar energiministern för svaret på min interpellation.

Biogas är kort och gott en suverän energikälla, och precis som energiministern säger kommer biogasen förhoppningsvis att vara en helt avgörande energikälla på vägen mot ett hållbart samhälle med nollutsläpp när vi ska bygga en cirkulär ekonomi. Biogasen kan även vara med och ställa om transportsektorn så att vi kör med förnybara drivmedel.

Vi kan göra biogas av restprodukter från jordbruket och skogsindustrin och av matrester från våra hushåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De flesta energikällor importeras från andra länder, men biogasen skapas i Sverige, vilket är bra. Biogasen stärker på så sätt vår försörjningstrygghet, och det känns kanske särskilt viktigt i dessa tider då vi talar alltmer om att stärka vår självförsörjning av både livsmedel och energi.

Inte minst skapas det fler jobb när vi producerar mer biogas i Sverige.

Som jag konstaterar i min interpellation, och som på intet sätt är någon nyhet för energiministern, saknas långsiktiga och fördelaktiga spelregler för biogas. Vi möts nästan dagligen av trista rapporter från biogasproducenter, till exempel från Borås Energi eller från Jordberga i Skåne som har stora problem. Vi hör om bönder som vill bygga anläggningar lokalt för att göra biogas av sitt avfall men inte törs. För ett tag sedan fattade Sysav i Malmö beslut om att inte bygga en biogasanläggning där eftersom man anser att de långsiktiga förutsättningarna inte finns.

Ett av de främsta skälen till detta är importen av statssubventionerad biogas från Danmark. Vi har visserligen fått en skattenedsättning av biogas godkänd av EU, men det finns en ryckighet i dessa nedsättningar, vilket inte bara gäller biogasen utan även andra förnybara drivmedel. Denna skattenedsättning löper dessutom ut 2021.

Det är bra att regeringen har tillsatt en utredning. Vi ska dock komma ihåg att det tog ett år för regeringen att komma till skott och utse Åsa Westlund till utredare av biogasens framtid. Det kan väl inte vara så under detta ytterligare år då utredaren ska utreda biogasens förutsättningar att regeringen inte tänker agera alls?

Därför frågar jag energiministern: Vilka är besluten i närtid för att främja produktionen av svensk biogas? Kan vi komma ifrån kortsiktigheten? Skattenedsättningen är bara godkänd av Bryssel till 2021. Om vi vill att den ska löpa längre måste vi agera nu. Har regeringen tagit kontakt med Bryssel för att förlänga skattenedsättningen?

Fru talman! Jag tror att vi är helt överens om nyttan av biogasen och om det faktum att vi med stormsteg är på väg mot ett energisystem som blir alltmer hållbart. Vi ser det i elsektorn, där vi når en allt högre andel förnybar elproduktion. Riksdagen har under denna mandatperiod ökat stödet till den förnybara elproduktionen med 92 procent, mycket tack vare energiuppgörelsen.

Vi är i ett läge där en reduktionsplikt för transportsektorn är införd och ska börja gälla från den 1 juli, vilket innebär att man måste reducera utsläppen från fossil energi med uppemot 70 procent till 2030.

Fru talman! Vi har allt bättre forskning och utveckling på detta område, vilket möjliggör för Sverige att ta täten och visa att det går att ha ett modernt, utvecklat samhälle och samtidigt göra saker på ett sätt som inte förstör miljön och klimatet.

Precis som Jens Holm säger, när man gör detta på ett bra sätt bidrar det inte bara till bättre hållbarhet och bättre miljö- och klimatvärden utan också till att skapa nya gröna jobb och tillväxt i landet, vilket vi ser i värmesektorn och elsektorn och även när det gäller biogasen.

Varför är vi i det läge vi är? Det är mycket enkelt. Vi har haft långsiktiga villkor för biogas. Sverige har haft ett konsumtionsstöd. Eftersom biogas fortfarande företrädesvis är dyrare att producera har vi ett statsstödssystem, vilket de allra flesta länder i Europeiska unionen har. I Sverige har vi sedan lång tid tillbaka haft ett system där man har fått stöd vid konsumtion. Det har fungerat väl, och vi har sett en bra utveckling under många år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men förra året hände plötsligt något. Då upptäckte företag i företrädesvis södra Sverige att man kunde köpa biogas i Danmark och få produktionsstöd där och sedan ta över den till södra Sverige och också få ett konsumtionsstöd. Detta innebar att man kunde man konkurrera ut den inhemskt producerade gasen i södra Sverige därför att man kunde använda två system samtidigt. Så var det aldrig tänkt, vare sig i Danmark eller i Sverige, och det är detta som har ändrat förutsättningarna för biogasproduktion i södra Sverige.

Regeringen tog genast kontakt med den danska regeringen, och vi har fört diskussioner och hoppas kunna hitta ett sätt att undvika detta. Det har visat sig vara komplicerat därför att det danska systemet med produktionsstöd har godkänts av Europeiska unionen, precis som vårt konsumtionsstöd har gjort.

Vad har vi gjort under tiden? Det är inte alls som Jens Holm vill få det att se ut - att vi inte har gjort någonting. Parallellt med att vi har tittat över de långsiktiga förutsättningarna och den utredning som han själv hänvisar till har våra båda partier kommit överens om att införa ett kortsiktigt stöd på 270 miljoner årligen till biogasproduktion i Sverige, så att vi på kort sikt bidrar till att fortsätta utvecklingen men också tar fram nya långsiktiga villkor.

Det är viktigt att man gör detta ordentligt så att det blir hållbart och ger de långsiktiga förutsättningar som jag tror att både jag och Jens Holm är ute efter.

Det svenska systemet, där vi tar till vara allt fler restprodukter från hushåll, skog med mera, är rätt unikt och något som vi både bör vara stolta över och fortsätta att utveckla. Denna teknik och dessa lösningar kan bli en del av en blommande exportindustri som ger såväl hållbarhet som jobb och grön tillväxt.

Fru talman! Jag skulle säga att både denna regering och den tidigare borgerliga regeringen har behandlat biogasen styvmoderligt. Det har varit kortsiktiga insatser och skattenedsättningar på ett par år som sedan har löpt ut, och så har man tagit nya diskussioner med Bryssel och så vidare.

Det som behövs är långsiktiga, fördelaktiga villkor för att kunna producera biogas i Sverige. Nu finns det kanske bättre förutsättningar än någonsin att skapa denna långsiktighet. Branschen har enats om en biogasstrategi med konkreta förslag på styrmedel som de vill ha. De har också satt upp ett konkret mål och vill att vi i Sverige ska producera minst 15 terawattimmar biogas senast år 2030. Det innebär ungefär en sjudubbling av dagens nivåer.

Bakom strategin står bland andra Avfall Sverige, Scandinavian Biogas, Energigas Sverige, Region Skåne, SSAB och ett antal stora energibolag. Detta tycker jag är bra, men det vore väldigt bra ifall regeringen tog in förslagen i sin politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är lätt för Ibrahim Baylan att säga: Vi har ju tillsatt en utredning om detta. Men det kan väl inte vara så att regeringen ska sitta med armarna i kors fram till den 3 juni 2019, då utredningen ska lämna sitt betänkande? Dessutom ska det kanske ut på remiss och behandlas. Vi behöver agera i närtid för att inte bara rädda biogasproduktionen i Sverige utan också skala upp den så att vi kan få den produktion som vi båda vill ha.

Jag skulle vilja peka på några konkreta saker. Den första gäller kortsiktigheten. I Sverige har regeringen satt upp ett mål om insamling av matavfall, som kan användas till just produktion av biogas. I år ska minst hälften av matavfallet sorteras ut, processas och användas, men efter 2018 finns det inte, i alla fall inte såvitt jag vet, något konkret mål för utsortering och insamling av matavfall. Detta är en konkret sak som Ibrahim Baylan skulle kunna fatta beslut om i dag.

Den andra är det som jag nämnde för energiministern i mitt tidigare anförande. Det är nedsättningen av skatten på biogas och också en del andra förnybara energikällor. Vi har fått en kortsiktig frist av EU-kommissionen fram till 2021. Det är mindre än tre år kvar till dess. Jag vill veta om regeringen har tagit kontakt med Bryssel och hur det i så fall går i förhandlingarna om att förlänga skattenedsättningen.

Den tredje gäller ökningen av produktionsstödet för biogas till 270 miljoner kronor, vilket är utmärkt. Vi i Vänsterpartiet står som bekant bakom detta och regeringens hela budget. Det är bra att stödet har vidgats så att det även omfattar matavfall. Detta gäller i år, men nästa år och åren därpå - vad är det då för slags produktionsstöd vi ska ha? Det vet inte jag, men detta skulle Ibrahim Baylan kunna svara på.

Jag tror att många där ute vill se en långsiktighet även vad gäller produktionsstödet för biogas.

Fru talman! Nog måste man säga att det märks att det snart är val.

Det är rimligt att man i valrörelsen men också i denna riksdag diskuterar frågor där man har olika uppfattningar. Dock är fallet inte så här. Jag tror att vi i grund och botten har samma syn på biogasen, på att ge den långsiktiga förutsättningar och på dess värde i vårt samhälle, såväl nu som långsiktigt, inte minst när det gäller att ställa om i transportsektorn. Ta sjöfarten, där det i dag huvudsakligen är fossila källor och där biogasen, när vi får upp mängderna, kan spela en helt annan roll än i dag för att ersätta den olja, bland annat bunkerolja, som används.

Fru talman! Jag blev tillfrågad om vilket arbete vi bedriver. Förutom det kortsiktiga, som vi har diskuterat, har vi naturligtvis en tät dialog med EU-kommissionen. Vi fick överta i ett läge där det var väldigt stor osäkerhet. En anledning till osäkerheten var att den förra regeringen, utan att föra en dialog med EU-systemet, genomförde ett stödsystem för transportsektorn som sedan inte godkändes av EU-kommissionen, trots två tilläggspropositioner. Den sista proposition som den regeringen blev tvungen att skicka till riksdagen gällde att upphäva systemet. Det var vad jag fick överta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har jobbat tätt med EU-kommissionens olika delar, inte bara GD Energi utan också konkurrensdelen i EU, och med branschen för att ta fram nya stödsystem. Vi har reduktionsplikten, som träder in från den 1 juli, som har varit efterlängtad och som vi på förhand vet kommer att godkännas.

Därutöver har vi också diskuterat skattebefrielse och kommer att fortsätta att göra detta, för vi anser i grund och botten att det är väldigt bra, inte bara utifrån de miljö- och klimatvärden vi har pratat om utan också utifrån jobb och tillväxt.

Vi har även fört en tät dialog med branschen. Det hör till sakens natur att riksdagsledamöter - jag har själv suttit i opposition här i åtta år - ställer krav på ministrar och gärna vill ha snabba besked, men jag tror att man lurar sig själv om man tror att snabba besked alltid är det bästa.

Det är viktigt när det gäller denna typ av komplicerade, långsiktiga stödsystem att vi vet vad vi gör, för om vi inte vet det hamnar vi i precis det läge som den förra regeringen gjorde och som har ställt till med stor skada för omställningen inom transportsektorn också under denna mandatperiod. Vi ska göra detta ordentligt, och vi ska göra det tillsammans med branschen. Jag tror att såväl jag och Jens Holm som branschen i grund och botten ser vilken fantastisk utveckling detta skulle kunna få.

Vad är det då vi ser framför oss? Inte för att jag vill föregripa utredningen, men vi har tidigare i denna kammare sagt att om alla andra har produktionsstödssystem och vi, med vårt konsumtionsstöd, är den udda fågeln i familjen och detta får konsekvenser i södra Sverige är det svårt att tro att vi kan få alla andra att ändra sina system till konsumtionsstöd. Den naturliga konsekvensen blir naturligtvis att även vi kommer att behöva lägga om vårt system. När vi gör det ska vi ta det helhetsgrepp som Jens Holm efterlyser.

Vi har en mycket kompetent utredare som har suttit tio år i Europaparlamentet, kan EU-systemet väl, är ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, har suttit med i energiförhandlingarna och väl känner till de mål som vi sätter upp. Det är viktigt att vi gör detta ordentligt. Och när vi väl kommer fram skapar vi de goda förutsättningar som Jens Holm och branschen med rätta efterlyser. Om detta är vi överens, även om det kan låta annorlunda i valtider.

Fru talman! Jag har ingen som helst anledning att betvivla att Åsa Westlund är en kompetent utredare. Det är dock en annan sak som jag har synpunkter på. Nu är det valtider, som Ibrahim Baylan säger. Ja, det är mindre än tre månader kvar till valet. Då tillsätter regeringen en utredning om biogasens framtid. Detta problem var faktiskt lika påkallat för tre år sedan. Jag tycker att man som regering utreder det första året. Men sedan får man se till att leverera under de andra åren.

Jag tolkar det ändå som att energiministern inte tänker sitta med armarna i kors så länge denna utredning pågår. Det tycker jag är mycket viktigt, fru talman. Jag tycker att det är väldigt viktigt att sända en tydlig signal till alla lantbrukare, till alla våra kommuner och till alla andra som är involverade, våra energiverk och så vidare, i biogasproduktion eller som i framtiden vill vara det om att detta är en framtidsbransch och att man vill att de ska investera i den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När jag lyssnar på energiministern tolkar jag det som att produktionsstödet är här för att stanna och att det även ska finnas i budgetar efter 2018. Det tycker jag är helt rätt; så måste det vara.

Jag skulle vilja ställa ytterligare två konkreta frågor. Det är bra att ministern nämner att ni har varit i kontakt med EU och att ni trycker på. Men vad får ni för respons? Jag blir lite orolig när ministern talar om andra alternativ till skattebefrielsen. Skattebefrielsen behöver finnas efter 2021 också. Jag undrar också hur ministern ser på branschens mål om 15 terawattimmar biogas till senast 2030. Vad anser regeringen om det? Har regeringen satt upp något eget mål för produktion av biogas i framtiden?

Fru talman! Jag tackar Jens Holm för en interpellation i en viktig fråga. Även om det hör till sakens natur att man som riksdagsledamot ska anklaga regeringen för att sitta med armarna i kors kan jag försäkra Jens Holm att jag varken nu eller tidigare under denna mandatperiod har gjort det. Om man frågar energisektorn skulle de nog säga att denna mandatperiod kanske har varit den mest händelserika på energisidan sedan folkomröstningen om kärnkraft med tanke på energiuppgörelsen men också en rad olika långsiktiga system som har satts på plats.

I detta fall är det tyvärr så att om det hade varit så enkelt som att kunna förutse detta för tre år sedan hade vi naturligtvis satt ett system på plats. Men själva problematiken kulminerade under förra året när vi såg att stora mängder dansk biogas importerades till Sverige och användes med två olika system. Vi har agerat i kontakter med den danska regeringen. Och jag måste i denna kammare säga att den danska regeringen har haft en mycket välvillig inställning. Det var inte tanken från deras sida att de skulle subventionera gas som sedan konsumeras i Sverige. Det var inte tanken från deras sida heller mot EU och mot branschen.

Jag betvivlar inte alls att potentialen är som branschen säger, Jens Holm - tvärtom. När utvecklingen får fart har vi som människor ofta svårt att se kraften i den. Med den fantastiska utveckling som just nu pågår inom energisektorn, framför allt för det förnybara, oavsett om det är biogas eller för den delen biodrivmedel eller el, vet vi att det rätt hanterat finns fantastiska förutsättningar i detta land när vi jobbar tillsammans. Det har vi verkligen gjort under denna mandatperiod. Då kan detta vara en av våra stora exportframgångar i framtiden när världen behöver ställa om till det klimatsmarta.

Jag litar på att branschen gör rätt bedömning. Med rätt förutsättningar tror jag till och med att den kan vara i underkant.

Överläggningen var härmed avslutad.