Gotländsk elförbindelse

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig om jag och regeringen kommer att verka för att en tredje elförbindelse mellan Gotland och fastlandet upprättas.

Bakgrunden till frågan är att styrelsen i affärsverket Svenska kraftnät beslutat att avbryta arbetet med den planerade elförbindelsen mellan fastlandet och Gotland.

Den 14 juni i år svarade jag skriftligen på samma fråga från Jesper Skalberg Karlsson. Av svaret följer att en grundläggande förutsättning är att jag som statsråd inte kan ha synpunkter i enskilda ärenden som hanteras av en myndighet. Vidare beskrev jag kort Svenska kraftnäts uppdrag och underströk att jag förutsatte att Svenska kraftnät fullt ut hade beaktat sitt uppdrag när beslutet att avbryta arbetet med Gotlandsförbindelsen fattades.

Jag gör ingen annan bedömning i dag än den som framgår av det skriftliga svaret.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

En tredje elkabel till Gotland har planerats och diskuterats i tio år. I flera omgångar har Svenska kraftnät bekräftat planerna, och många har säkert gjort investeringar i förnybar elproduktion i förvissning om att nätet kommer att hålla även när de nuvarande två kablarna når sin ekonomiska och tekniska livslängd runt 2030-2035.

Men nu går planerna om intet. Svenska kraftnät avbryter arbetet, och en ganska stor osäkerhet infinner sig när det nu blir allt svårare att göra en rimlig kostnadskalkyl för den förnybara investering man som enskild planerar.

Här ska sägas att Gotland på många sätt är lämpligt för förnybar elproduktion. Ön är platt, så det blåser rakt över. Vår högsta punkt är sopberget. Lägg därtill att vi vinner solligan nästan varje år. Det är få förunnat. Drömmen är också att under blåsiga sommardagar kunna vända på strömmen och skicka energi till fastlandet.

Men under kalla och vindstilla vinterdagar krävs det att ön är uppkopplad mot fastlandet för att dra nytta av den stabila svenska vattenkraften, reglerkraften, som verkligen är en styrka för oss, och kärnkraften, så länge den finns kvar.

På ett holistiskt plan ser det ungefär likadant ut i hela Norden. Vi går mer och mer mot ett integrerat elnät där den som just nu har bäst förutsättningar att producera energi också får ut den i nätet.

Visst görs det framsteg på energiområdet, stora framsteg, med vågkraft, med smarta elnät, med lagring och med nya mer effektiva solpaneler som använder alger för att ta upp ny energi.

Men ett land som Sverige med så höga klimatambitioner kan inte anta att hela omställningen kommer att kunna genomföras med enbart innovationer. Det vore naivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lägg därtill att Gotland har ett unikt läge mitt i Östersjön, och beakta läget i händelse av kris. Gotland kan på kort tid isoleras och avskärmas, och varje insats för att förhindra onödiga nödsituationer bör ses ur ett totalförsvarsperspektiv. Man skulle nästan kunna kalla en tredje kabel för en beredskapskabel.

Ändå har statsrådet inte några åsikter om den tredje kabeln, som lovats Gotland i tio år. Är det inte lite märkligt?

Herr talman! Även jag har en viss erfarenhet av Gotland. Jag gjorde min värnplikt där i början av 1990-talet och befann mig på ön från oktober till juli. Jag kan bekräfta att det blåser ganska mycket där, även på vintern.

Detta är vår stora utmaning i Sverige. Vi har stora överskott av elektricitet och energi på somrarna och oftast även på vintrarna. Det är därför Sverige är en nettoexportör av elektricitet. Vi är det i dag och kommer även fortsättningsvis att vara det.

Vi har i den energipolitiska överenskommelsen mellan regeringen och tre av riksdagspartierna, däribland Moderaterna, kommit överens om att ambitionen även framdeles är att Sverige ska vara en nettoexportör av elektricitet. Vi har ju mycket goda förutsättningar att generera elektricitet tack vare den vattenkraft som Jesper Skalberg Karlsson talar om och som på många sätt är en välsignelse för vårt land. När det gäller kärnkraften har vi enligt industrin sex reaktorer efter 2020. Hur länge dessa kommer att drivas är, enligt samma uppgörelse, upp till industrin.

Det blåser mycket i vissa delar av vårt land. Jag har lärt mig att det blåser i snitt en och en halv meter mer per sekund i Sverige än i Tyskland. Det ger tydligen 25-30 procent mer el, vilket är bra.

Vi har alltså goda förutsättningar.

Vad gäller Gotlands elförsörjning finns det i dag två kablar. De klarar gott och väl av försörjningen, och med de investeringar som görs kommer den att säkras för ganska lång tid framöver.

Jag tror att ledamoten är fullt medveten om att en minister inte kan kommentera ett enskilt myndighetsbeslut. Det skulle kunna tolkas som ministerstyre, vilket enligt vår grundlag är förbjudet.

Det är dock viktigt att vi har en ordentlig styrning, och regeringen har ganska nyligen presenterat ett förslag om styrningen av Svenska kraftnät med anledning av Riksrevisionens rapport.

Riksdagen har precis behandlat detta. Intressant är att när man läser betänkandet ser man att Moderaterna, som ledamoten tillhör, tillsammans med flera andra partier har väckt en motion där det tydligt sägs att Svenska kraftnät ska beakta de samhällsekonomiska kalkylerna när beslut om investeringar tas. Det är precis detta som Svenska kraftnät hänvisar till i detta fall. Svenska kraftnät har gjort precis det som Moderaterna vill och som också en enig riksdag har ställt sig bakom.

Jag kan citera ur betänkandet, om inte ledamoten har läst det. Jag antar att ledamoten, precis som alla andra, har röstat för detta. Det står tydligt att motionärerna, vilket inbegriper Moderaterna, vill "att en fristående aktör som Energimarknadsinspektionen får i uppdrag att genomföra samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar för att komplettera och säkerställa god kostnadseffektivitet vid utbyggnad".

Detta är vad en enig riksdag har sagt, och det är också vad Svenska kraftnät hänvisar till i det här specifika fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Är detta rimligt eller inte? Jag kan konstatera att det är vad riksdagen och Jesper Skalberg Karlsson har röstat för, och det vore mig främmande att överpröva vad riksdagen har sagt. Tvärtom kommer vi givetvis att följa riksdagens beslut, särskilt som riksdagen är enig i detta.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Två av de saker som ministern tar upp ska jag nämna särskilt.

Jag är glad att ministern gjorde sin värnplikt på Gotland. Jag är generellt glad över att folk gör värnplikt på Gotland. Annars hade min pappa aldrig kommit dit, och jag hade inte kommit till. Så för det är jag tacksam.

Det är bra att Sverige ska fortsätta att vara nettoexportör av el och energi, inte bara för att det stärker vår roll i Norden och Europa som ett grönt föregångsland och en decoupling pioneer, som det har kallats av vissa, utan också för att det är bra demokratiskt. Det är bättre att länder i Europa och vårt närområde får el från svenska kärnkraftverk och vattenkraftverk än från rysk gas. Det är alltså bra att man ställt sig bakom detta i energiöverenskommelsen.

Herr talman! Den tidigare styrelsen för Svenska kraftnät, med Mikael Odenberg i spetsen, har vid två separata tillfällen gjort en bedömning av en tredje kabel till Gotland, och båda gångerna kommit fram till att en sådan bör byggas. Det senaste beslutet att gå vidare med elkabeln fattades i slutet av 2015, i samband med att man antog en utvecklingsplan för perioden 2016-2025.

Nu har man en ny styrelse, med generaldirektör Ulla Sandborgh i spetsen. Den nya styrelsen har avbrutit arbetet definitivt eftersom man, som ministern säger, inte ser nyttan i projektet och de samhällsekonomiska vinsterna.

Svenska kraftnät har dock inte reagerat på dagen på ett tillkännagivande från riksdagen. Det är få som gör det; inte ens regeringen brukar reagera på dagen när det kommer ett tillkännagivande. Svenska kraftnät agerar i stället utifrån sitt regleringsbrev, och både den gamla och den nya generaldirektören har samma uppdrag; det är samma regleringsbrev, identiskt.

Ändå menar den nya styrelsen att Gotlandsförbindelsen bara kan bli av om regeringen ger det uttryckliga ansvaret. Det är märkligt.

I investerings- och finansieringsplanen för åren 2018-2021 är 1,8 miljarder avsatta för Gotlandskabeln. Detta klubbades den 7 februari i år efter tio år av positiva besked från Svenska kraftnät. Men nu ska kabeln alltså inte byggas.

Hur står det till med Svenska kraftnät? Kan ministern bringa klarhet i detta?

För en riksdagsledamot är detta något av ett virrvarr. Att två generaldirektörer som har identiska uppdrag och avsatta medel gör helt skilda bedömningar och att man klipper utvecklingsmöjligheterna för en region med bara någon månads intervall är för mig märkligt. Ministern får gärna bringa klarhet i vad som gör att myndigheten trots samma regleringsbrev gör helt olika analyser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det var glädjande att höra att Jesper Skalberg Karlsson är ett resultat av värnplikten på Gotland. Det var blandat där - ömsom vin och ömsom vatten. På sommaren var det väldigt trevligt, men på vintern blåste det mycket. När det regnade och blåste samtidigt var det väldigt kallt. Men uppenbarligen bringade det också goda saker - grattis till det!

När det gäller samhällsekonomiska kalkyler tror jag inte att ledamoten ska underskatta riksdagens normsättande beslut och den påverkan dessa får. Det är klart att de får påverkan - detta är ju landets högsta beslutande organ och folkvalda. När en enig riksdag uttalar sig är det klart att det påverkar; det vore konstigt annars.

Det är också normgivande framåt. Det är, för att citera det förslag som kommer från Moderaterna, god kostnadseffektivitet. För att understryka detta kompletterar man det med oberoende lönsamhetsbedömningar och sätter det i första rummet.

Olika styrelser kan utifrån olika förutsättningar komma fram till olika beslut. Så kan det vara över tid, eftersom förutsättningar förändras. Ett beslut har fattats av Svenska kraftnät en första, en andra och en tredje gång, och det har skett oberoende vid alla de tre tillfällena. Precis som ledamoten sa har det funnits med i den budgetplan som man har lämnat till regeringen tidigare.

Nu är det detta beslut man har kommit fram till, och jag är som sagt förhindrad att kommentera det eftersom det är ett enskilt myndighetsbeslut. Däremot är det, som ledamoten sa, många spännande saker som händer och som jag tror att det är viktigt att vi tar in inom energisektorn. Det händer över hela skalan.

Vi har en utveckling med kraftfull nedgång i kostnaderna för förnybar väderberoende elproduktion i form av vindkraft och solceller. Kostnaderna har minskat med mellan 50 och 80 procent de senaste fem sex åren - en fantastisk utveckling. Detta har också gett avtryck i Sverige. Framför allt vindkraften har ökat kraftigt under både den förra och den nuvarande regeringens tid. Vi har nu en installerad kapacitet för vindkraft som väl kan mäta sig med den danska, som Danmark ju är känt för.

Detta kommer att fortsätta, för det är också en del av vår uppgörelse. Riksdagen beslutade förra veckan att ytterligare stärka stödet till det förnybara. Det blir 18 nya terawattimmar förnybar elproduktion de närmaste 13 åren. Detta är något som vi har kommit överens om och som också kommer att ske. Jag antar att det framför allt kommer att ske där de bästa vindlägena finns och där det finns förutsättningar för vattenkraft, bioenergi med mera.

Det sker också stora förändringar när det gäller elöverföring och utveckling av smarta nät. Där har inte minst Gotland gått i bräschen. Också lagring, som tidigare var alldeles för dyrt och något som var svårt att se skulle ske i stor skala - med undantag av vattenkraft - håller på att bli kostnadseffektivt.

Herr talman! När vi tittar framåt tror jag att det är viktigt att vi inte är helt bundna av hur det sett ut bakåt, för det händer väldigt många spännande saker. Jag vill att Sverige och Gotland ska finnas i täten. Jag vill att vi ska visa vägen - att det är fullt möjligt att leva ett gott liv med stabil tillgång till energi och el och att göra det på ett sätt som inte förstör miljön och klimatet. Dessa goda förutsättningar har vi, och dem ska vi ta till vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag håller med om att Sverige ska ligga i framkant, och det gör vi på många sätt. Det är en position vi ska värna och utveckla snarare än avveckla.

När det gäller det som statsrådet sa om riksdagens roll vill jag bara göra en definition av vad riksdagen faktiskt är. Riksdagen är den lagstiftande makten i Sverige. Den är just en lagstiftare snarare än en uttalande makt. Vi kan titta på exempelvis Europaparlamentet, som är ett organ som ofta uttalar sig och ställer sig bakom olika uttalanden och använder det som ett verktyg i demokratin. Man fördömer vissa händelser enat. I Sverige gör vi inte riktigt på det sättet. Här är riksdagen en lagstiftare, och regeringen lägger förslag på vårt bord.

Herr talman! För Gotlands del vill jag bara säga att vi vill ha det som lovats oss. Det behöver kanske inte prompt vara en ny kabel, som ministern sa, utan det kan vara en annan teknisk lösning. Men behovet är detsamma: goda förutsättningar, precis som ministern sa, för ett gott liv där man kan leva och ha energi från hållbar energiproduktion även efter 2030 eller 2035, när de nuvarande två kablarna till Gotland har nått sin tekniska livslängd.

I övrigt vill jag önska ministern en trevlig sommar. Jag hoppas få se honom i Almedalen, för Gotland är kanske bäst på sommaren.

Herr talman! Om detta kan vi vara helt överens - fullständig politisk enighet, utifrån egna erfarenheter.

Inte för att gå i polemik, men det är inte riktigt så som Jesper Skalberg Karlsson säger. Visst är detta den lagstiftande makten - det är här som lagar beslutas. Jag har suttit i denna församling en längre tid, och det har hänt att denna riksdag har gjort uttalanden. Det är alltså inte helt främmande.

De beslut som fattas här, utöver det som är lagstiftning, påverkar naturligtvis samhällsutvecklingen. Det vore konstigt annars, och det vore konstigt om våra myndigheter inte lyssnar och ser vad som pågår här. Många av tillkännagivandena kommer ju senare i form av utredningar, lagstiftningsförslag och annat till riksdagen, så det är klart att de spetsar öronen.

Bara för tydlighets skull: Vi har i dag två förbindelser. Vi ska garantera, och vi kommer att fortsätta att göra det, att det finns tillgång till stabil elförsörjning för Gotland. Så är det, och så kommer det också att vara framöver.

Jag vill önska ledamoten en skön sommar. Vi lär ses i Almedalen. Jag vill också passa på att önska herr talmannen en god sommar.

Överläggningen var härmed avslutad.