Godspendlar

Fru talman! Jens Holm har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att minst en godspendel för transporter på järnväg inrättas i närtid.

Jag kan konstatera att de initiativ som Jens Holm efterlyser redan är tagna, inte minst som del i verkställandet av den nationella godstransportstrategin. Låt mig ta några exempel.

För 2020 har 200 miljoner kronor tillförts till en miljökompensation som syftar till en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg. I budgetpropositionen för 2021 har regeringen föreslagit en utökning så att 400 miljoner kronor årligen avsätts för en fortsatt miljökompensation under perioden 2021-2025. Ambitionen är att stödet ska effektiviseras för att ytterligare öka miljöstyrningen och träffsäkerheten.

Trafikverket har regeringens uppdrag att intensifiera arbetet med att främja det som kallas intermodala järnvägstransporter. Det ingår i uppdraget att föra dialog med olika aktörer om möjligheterna att på olika sätt få till stånd en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg. Arbetet med dialogerna pågår just nu i ett projekt som Trafikverket kallar Möjligheternas godståg.

På uppdrag av regeringen har Trafikverket även undersökt vilka hinder som finns för ökade intermodala järnvägstransporter och beskrivit vad som kan göras. Åtgärderna rör bland annat regelverk för tåglägestilldelning och innovationsupphandling inom ramen för terminalhantering, överflyttningsteknik och effektiva tågsystem.

Regeringens insatser syftar till att underlätta en överflyttning av gods från väg till järnväg. Jag kan konstatera att många initiativ nu tas. Exempelvis utökade Coop sin trafik med godspendlar under våren 2020 och kör nu tre tågpar varje vardagsdygn mellan Bro och Malmö. Flera hamnar arbetar också aktivt med tågpendlar från hamnen. Ett exempel på en ny sådan godspendel är det tåg som sedan mitten av september 2020 körs mellan Oslo och Göteborgs hamn en gång i veckan, där hamnens ambition är att öka antalet avgångar till tre per vecka inom överskådlig tid och därefter till fem avgångar per vecka.

Jag kommer som ansvarig minister att fortsatt arbeta för att underlätta för att fler godstransporter ska kunna genomföras med tåg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Förra veckan stod infrastrukturministern och jag här och debatterade hållbara godstransporter apropå min interpellation om att det behöver göras mer för att vi ska transportera mer gods på järnväg och till sjöss och mindre på vägarna. Jag konstaterade då att vi var helt överens om det men att regeringens politik hittills inte har varit särskilt framgångsrik på området. År 2019 minskade godstransporterna både till sjöss och på järnväg.

Nu har vi en pandemi, och då har transporterna totalt sett minskat. Men under en väldigt lång tid har vi sett att godstransporterna på väg fortsätter att öka. Det gäller inte minst utländska lastbilar. Dessa åkare ger sina anställda väldigt dåliga arbetsvillkor och låga löner. Man dumpar marknaden helt enkelt.

Det finns således många goda skäl - förutom miljöskälen förstås - att se till att vi får mer ordning och reda och flytta över mer transporter från väg till järnväg.

Fru talman! Ett konkret sätt att göra detta vore att inrätta godspendlar på järnvägen. Det skulle vara permanenta stråk som går från en ort till en annan för transport av varor. Jag vet att ett stort arbete med detta pågår. Ministern nämnde några exempel. Men när jag lyssnar på ministern låter det som att han är ganska nöjd med hur det ser ut i dag. Det är inte jag.

Cooppendeln som körs är en stängd pendel. Dessa transporter körs ju av företaget Coop. Det är förstås bra. Pendeln mellan Göteborg och Oslo är också ett väldigt bra initiativ, men det är inte särskilt många tåg som går där. Det kanske heller inte är Sveriges främsta godsstråk.

Statliga bolaget Jernhusen har länge försökt få till stånd en godspendel från södra Sverige upp till terminalen i Årsta här i Stockholm. De har räknat lite på det. Om man skulle inrätta en pendel från Skåne som går upp till Årsta fem gånger i veckan skulle det varje dag ersätta 36 lastbilstransporter. På ett år motsvarar det 17 000 lastbilstransporter som inte skulle behöva gå på väg med det buller, den trängsel och de utsläpp som det innebär. Godset skulle i stället gå på järnväg. Utsläppen skulle minska med tusentals ton. Vill vi ha en sådan pendel? Man kan också tänka sig en liknande från Göteborg till Stockholm.

Intresset är stort. Men om vi vill att detta ska komma igång behövs någon form av statligt stöd. Man skulle det första året eller de två tre första åren kunna garantera att det här är en pendel som går runt rent ekonomiskt. Det finns ett antal förslag på området. Trafikverket har föreslagit en starta upp-garanti. Trafikanalys talar om en breddad ekobonus. Man kan tänka sig att staten eller Trafikverket går direkt in och gör en upphandling och ser till att det finns en finansiering.

Jag ser inga sådana förslag i Tomas Eneroths svar till mig. Jag vill därför veta vad ministern mer tänker göra för att vi ska få permanenta godspendlar på järnvägen för transport av gods.

Fru talman! Tack, Jens Holm, för engagemanget! Jag delar det verkligen. Jag tror att både Jens Holm och jag brinner av längtan efter att transportsystemet ska ställa om och bli hållbart men också att mer godstransporter ska gå på järnväg och med sjöfart. Det är otroligt viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För den som tillkommit i debatten vore det kanske bra att veta att det som Jens Holm tidigare refererade till om minskad överlastning från väg till järnväg kommer från ett RUT-pm på två sidor. Där konstaterade man att detta inte kan mätas för det finns inte tillförlitlig statistik. Det trafikutskottets ordföranden nu säger är alltså en sanning med modifikation. Det var det första jag ville säga.

Det andra är att om vi tittar på just godspendlar kördes 5 935 miljoner tonkilometer med kombitåg i inrikes- och utrikestrafik i Sverige år 2019. Det är en ordentlig ökning. Det går åt rätt håll, men det går för sakta.

Jag är definitivt inte nöjd. Om jag hade varit det hade vi definitivt inte lagt 400 miljoner kronor årligen nu på den väldigt stora satsningen för att stimulera och öka förutsättningarna för godstrafik på järnväg. Då hade vi heller inte haft en nationell godstransportstrategi sedan två år tillbaka. Vi gör nu större satsningar än någonsin i Sverige för att se till att vi får ett hållbart transportsystem för gods men också en tydlig överflyttning från väg till järnväg och sjöfart.

Jag delar uppfattningen att det är för trångt på vägarna. Det är dessutom ur hållbarhetssynpunkt en lång resa tills vi har elektrifierat alla vägtransporter. Jag hoppas att det ska gå fort nu när vi har Elektrifieringskommissionen på plats, men det kommer att ta tid. Därför måste vi lägga över än mer gods på järnväg och på sjöfart så att det inte blir trångt på vägarna.

Det ska förstås vara sjysta villkor för dem som kör på vägarna. Jag noterar att Jens Holm nämner utländska lastbilar. I grunden vill ju vi se till att de som kör på svenska vägar - även om de kör i utländska lastbilar - ska ha sjysta villkor. Det ska vara samma villkor som för svenska åkerier. Det ska vara utstationering från dag ett. Det är just detta vi har lyckats med när vi på europeisk nivå har drivit igenom mobilitetspaketet.

Tillsammans med insatser som handlar om klampning, beställaransvar och sanktionsavgifter har vi nu bättre förutsättningar än någonsin att skapa ordning och reda på vägarna. Det är ett arbete som den här och den förra socialdemokratiskt ledda regeringen har prioriterat för att se till att även vägtransporterna ska ske under sjysta villkor. Det är dock ingen tvekan om att mer kan göras.

Jag är däremot inte lika angelägen som Jens Holm är om att inrätta statligt organiserade godstransporter. Vi måste se till att de aktörer som finns utvecklar sitt ansvar. Det gör vi med ekonomisk stimulans, med att underlätta regler och med att öka förutsättningarna för omflyttning.

Det som jag ändå är särskilt oroad över och som jag valt att ge Trafikverket i uppdrag att titta på gäller Trelleborg och förbindelserna ut i Tyskland. För dem som inte känner till det är godstransportsystemen viktiga för att transportera inom Sverige men även ut till kontinenten. Mycket av vår export går dit, inte minst till Tyskland. Det finns en järnvägsfärja mellan Trelleborg och Tyskland, men den står tyvärr med ledig kapacitet. Det skulle kunna gå mer trafik där.

Vi har därför gett Trafikverket i uppdrag att ihop med det berörda rederiet och andra aktörer se vilka ytterligare insatser som kan göras för att stärka just denna transportled så att inte alla transporter går via Öresundsbron. Detta görs för att skapa redundans i transportsystemet men också för att se om det finns skäl att göra särskilda ekonomiska insatser.

För den som är transportköpare borde det vara en rimlig premie att säkerställa att även denna transportväg finns så att man slipper eventuella dyra stilleståndskostnader vid ett stopp på Öresundsbron.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt oss först ta det här med statistiken. Uppgiften om att godstransporter på järnväg minskade med 3 procentenheter under 2019 kommer från Trafikanalys, inte från den promemoria som riksdagens utredningstjänst har gjort för min räkning.

Vad riksdagens utredningstjänst däremot gjorde för min räkning var ett försök att kvantifiera effekterna av ministerns godstransportstrategi, som nu har funnits i två år. De konstaterade att de inte kunde hitta några kvantifierbara positiva resultat av ministerns godstransportstrategi. Det fick mig att känna att vi behöver lite starkare styrmedel. Godstransportstrategin är jättebra. Vi ska fortsätta arbeta med den. Men det behövs kanske lite mer konkreta åtgärder för att vi verkligen ska kunna flytta över transporter från väg till järnväg och sjöfart.

Ministern nämner den årliga miljökompensationen på 400 miljoner. Vi i Vänsterpartiet står bakom den. Problemet är bara, fru talman, att ministern samtidigt tar 2 miljarder kronor med den andra handen. Det är fem gånger mer än det han betalar ut i bidrag till hållbara godstransporter. Det sker i form av banavgifter.

Banavgiften är en avgift som de som transporterar på svensk järnväg betalar till staten. Banavgifterna för godstransporter har ökat otroligt mycket de senaste tio åren - de har ökat med närmare 300 procent sedan 2009. Detta konstateras i en av de rapporter jag har med mig här. Den är från Trafikverket och har gjorts på ministerns uppdrag. Det går inte att ge med den ena handen och ta med den andra handen.

Låt oss tala om godspendlarna och om att få till stånd permanenta stråk med järnvägstransporter för gods. Det finns ett väldigt stort intresse där ute, men man vill veta att dessa pendlar finns kvar även nästa vecka och nästa månad. Det är därför Trafikverket i denna rapport talar om en starta upp-garanti, alltså ett mindre bidrag.

Jag vill korrigera ministern lite och säga att det inte är staten som ska köra dessa pendlar, utan det blir självklart branschen som får köra. Men staten går in med ett mindre bidrag - som successivt fasas ut - de tre första åren för att man ska bygga upp volymer av gods som kan transporteras, till exempel från Göteborg till Stockholm och från Malmö eller Helsingborg upp till Stockholm.

Även ett annat förslag kommer på ministerns direkta uppdrag. Det kommer från Trafikanalys, som talar om det som kallas för en breddad ekobonus. En ekobonus finns i dag för sjöfarten. Man säger att detta är ett bra stödsystem. Det skulle kunna användas också för järnvägen, just för att skapa godspendlar för järnvägstransporter.

Jag vill fråga ministern: Har ministern tagit del av dessa konkreta förslag? Tänker han bara kasta dem i papperskorgen eller låta dem ligga i något skåp någonstans på departementet, eller tänker han göra något konkret med detta? Kan ministern ge någon form av svar? Tycker han att godspendlar är bra och att det är rimligt att staten går in och ger denna garanti de första åren så att vi kan sätta igång dessa godspendlar och på riktigt flytta över gods från väg till järnväg? Det skulle jag vilja veta, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ler här, och jag gör det för att jag tycker att det är härligt att de exempel som Jens Holm lyfter fram är exempel som kommer ur direktiv och uppdrag som jag har gett till de myndigheter som ligger under Infrastrukturdepartementet just för att få fram fler förslag. Dessa förslag diskuterar och hanterar vi naturligtvis inom ramen för regeringens arbete.

Det är klart att jag är beredd att göra väldigt många insatser för att öka trafiken, inte minst godspendlarna. Inte minst dessa 400 miljoner kronor per år visar vilket starkt engagemang regeringen har för att öka denna möjlighet. Det är just för att vi behöver göra fler insatser som jag har bett Trafikverket, Trafikanalys och andra myndigheter att plocka fram olika förslag. Dessa förslag bereds inom ramen för godstransportrådets arbete.

Vi kan pricka av flera av de insatser som görs för att få en överflyttning från väg till sjöfart och till järnväg, för att förbättra förutsättningarna för stråktänkandet och mer intermodalitet och för att öka den horisontella samordningen, det vill säga att man på ett bättre sätt än tidigare ser till att utbyta information om vilket gods som ska transporteras i Sverige och då kan öka fyllnadsgraden så att det inte går tomma pendlar på ett håll och fulla vagnar på andra håll.

Faktum är att det går åt rätt håll. År 2019 var det, som jag sa tidigare, 5 935 miljoner tonkilometer som gick med kombitåg. Siffran var lägre 2018, men det är klart att vi behöver göra mer.

Jens Holm och Vänsterpartiet har ju alltid mer pengar; så är det. Fördelen med att vara i opposition är att man kan lägga väldigt mycket mer pengar. Vi väljer dock att prioritera insatser som vi vet ger resultat, och vi bereder flera olika förslag för att kunna göra ytterligare insatser. Men vi är också mitt i en pandemi och har att upprätthålla verksamheten och kompetensen inom transportsystemet, oavsett om vi talar om rederier, järnvägsföretag, kollektivtrafik eller andra delar av transportsystemet. Låt oss fortsätta att arbeta tillsammans med många goda förslag för att stärka möjligheten för gods på järnväg.

Jag vill fullfölja det resonemang om Trelleborg som jag påbörjade i den förra debattrundan. Jag tror nämligen att om vi ska skapa fler vägar ut för godset via järnväg måste det inte bara gå en signal till regeringen om att betala mer, utan då måste det också gå en signal till transportköparna om att fundera över vilka ställningstaganden de gör när de väljer transportvägar.

Jag ska ta ett exempel. Vi arbetar nu med klimatdeklarationer och hoppas få fram ett förslag som gör att man ska redovisa klimatavtrycket för varje transport som sker. Det kommer att innebära att de transportköpare - och det är nog ganska många - som i dag säger att de vill minska sina koldioxidavtryck kommer att titta på var de kan hitta de smartaste vägarna för detta. Svaret är sannolikt inte vägtransporter utan järnvägstransporter. På det sättet kan transportköpare med hjälp av klimatredovisningar i större utsträckning välja det som är klimatsmarta transporter, alltså sjöfarten och järnvägen.

I detta fall blir det extra intressant att se beredskapen för att kunna upprätthålla järnvägstrafiken mellan Trelleborg och Tyskland eller andra stråk som är viktiga för att ha bra och klimatsmarta transportvägar men som i dag inte utnyttjas fullt ut.

Det handlar alltså delvis om ekonomiska incitament från regeringen; jag kan dela den uppfattningen. Vi gör också många insatser, inte minst historiskt stora miljökompensationer. Men det handlar också om attityder och om förväntan på transportköparna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ministern ska ha en eloge för sin optimism. Det är bra. Det behöver man, för det är ganska stora utmaningar vi har framför oss. Drygt 3 miljoner lastbilar kommer till svenska kajer från andra länder varje år. Av dem angör 2 miljoner Skåne eller Blekinge medan 500 000 angör Stockholmshamnar och ytterligare 500 000 angör Göteborgs hamn. De flesta av dessa fortsätter med att köra på väg. Det finns utmärkta möjligheter för omlastning till järnväg på terminaler i våra hamnar.

Vi måste få dessa transporter att flytta över - om det inte är kortare transporter inom landet ska de flytta över till hållbarare transportsätt. De ska antingen fortsätta att gå till sjöss eller flytta över till järnväg.

Ministern säger att det går åt rätt håll, men jag vet inte riktigt. Jag vet att vi tidigare hade fasta godspendlar. Jag vet att Green Cargo körde. Norska Cargonet körde från Göteborg till Stockholm; man lade ned för ungefär tio år sedan.

Det är någonting som faktiskt har blivit svårare för godstransporter på järnväg, och jag tror att det har mycket med det ekonomiska att göra. Det betalas alltmer banavgifter till staten, så antingen måste banavgifterna sänkas betydligt eller så får man hitta direkta stöd för godspendlar. Det kan också vara en kombination av dessa.

Att få igång ett par välfungerande godspendlar är inte rocket science - det är inga konstiga saker. Det behövs en starta upp-garanti. Det behövs en breddad ekobonus. Det behövs en upphandling. Någonting av detta behövs, så att vi under ett par års tid går in med en mindre summa och garanterar att dessa godspendlar kan komma igång.

Jag frågar för sista gången: Är ministern beredd att ta initiativ till detta? Det här är ju förslag som ligger på ministerns bord; de har legat där i över ett år. Nu behöver vi verkstad, Tomas Eneroth.

Fru talman! Jag uppskattar verkligen entusiasmen och tankarna om att ett antal insatser ska revolutionera världen. Som jag sa i det förra replikskiftet är detta förslag som jag själv har sett till att vi arbetat fram.

Det som har hänt under det här året - jag tror inte att någon i detta land har missat det - är att vi har drabbats av en pandemi och att vi har tvingats att göra extraordinära insatser, med elva extra ändringsbudgetar, för att ens upprätthålla kapaciteten, inte minst i godstransportsystemet. Regeringens prioritering har varit att säkerställa att vi kan upprätthålla bra godstransporter för att säkra livsmedelsförsörjningen och för att säkra import och export. I det sammanhanget har arbetet fungerat relativt väl tack vare de insatser vi gjort.

Nu lägger vi dock, utöver de tidigare 200 miljoner kronorna, 400 miljoner årligen till just godstransporter på järnväg. Jag kommer naturligtvis också att titta på alla de förslag som myndigheterna på mitt uppdrag nu tagit fram, för jag vill att vi ska fortsätta på den vägen.

Jag vill passa på att säga att järnväg inte finns överallt, utan lastbilar behövs. Vi behöver transporter på väg för att ha en levande landsbygd. Vi behöver transporter på väg för att ha flexibilitet. Vi behöver transporter på väg för att kunna möta alla de krav som vi har för att få varor till oss i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför måste också vägtransporterna förändras. Därför måste vi elektrifiera, använda biobränslen, bygga ut laddinfrastrukturen, satsa på elvägar och på annat sätt säkerställa att det inte är bara i storstadsområdena som det finns bra möjligheter till godstransporter och hållbara transporter. Det ska finnas i hela landet. Då kan inte allt gods gå över på järnväg och sjöfart. Vi måste se till att ha hållbara transporter i hela landet. Det är också regeringens prioritering.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.