Gode män som försnillar

Fru talman! Ola Johansson har frågat mig om jag har för avsikt att göra en översyn av överförmyndarverksamheten, tydliggöra ansvaret för överförmyndaren och förbättra tillsynen över gode män. Thomas Finnborg har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder med anledning av den senaste tidens avslöjanden om gode män som försnillar, om jag delar bedömningen att det behövs en förbättrad tillsyn och i så fall på vilket sätt. Han har även frågat mig om jag anser att det är allvarligt att gode män inte polisanmäls och hur problemet i så fall ska åtgärdas.

Systemet med gode män och förvaltare bygger på att enskilda personer i alla delar av samhället kan åta sig ett uppdrag som innebär en viktig insats för en medmänniska. Många gånger är deras insatser avgörande för att den som befinner sig i en utsatt situation ska få sina rättigheter tillgodosedda. Det är en angelägen uppgift för samhället att säkerställa att systemet fungerar väl. Jag är därför allvarligt bekymrad över de brister i tillsynen över gode män och förvaltare som har framkommit i den senaste tidens medierapportering. Jag har av denna anledning träffat företrädare för berörda länsstyrelser och Sveriges Kommuner och Landsting för en diskussion om de problem som finns i tillsynen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns ett regelverk som anger hur överförmyndarna och länsstyrelserna ska bedriva sin tillsyn. Lagstiftningen har setts över och förbättrats vid flera tillfällen under de senaste årtiondena. Exempelvis har tillsynen över överförmyndarna koncentrerats till sju länsstyrelser från att tidigare ha varit en uppgift för 21 länsstyrelser i syfte att effektivisera tillsynen och stärka rättssäkerheten. Så sent som för drygt ett år sedan trädde också nya regler i kraft som syftar till att förbättra kontrollen av gode män och förvaltare. Jag utesluter inte ytterligare förändringar av lagstiftningen, men det viktiga nu är att se till att tillsynen fungerar även i praktiken. Regeringen avser därför att uppdra åt länsstyrelserna att förbättra sin tillsyn. Exempelvis bör det finnas möjlighet för länsstyrelserna att på ett bättre sätt samordna tillsynen och stödet till överförmyndarna. De tillsynsverktyg som länsstyrelserna har till sitt förfogande bör också kunna användas oftare och på ett mer strategiskt sätt. Jag förväntar mig också att överförmyndarna vidtar åtgärder för att förbättra sin tillsyn. Det är i det arbetet avgörande att kommunerna ser till att överförmyndarna ges den kompetens och organisation som uppdraget kräver.

Om det i överförmyndarnas tillsyn uppstår en misstanke om att ett brott har begåtts ska det naturligtvis polisanmälas. Vid de samtal som jag har haft med berörda länsstyrelser och Sveriges Kommuner och Landsting har det funnits en samsyn om detta. Jag tycker att en polisanmälan fyller en viktig funktion inte bara för att se till att lagföring sker utan också för att sända signaler till andra att brott får konsekvenser.

Fru talman! Tack för svaret, justitieministern!

Det var i april som SVT:s Uppdrag granskning uppmärksammade fall där gode män hade bestulit sina huvudmän och där kommunernas överförmyndare hade underlåtit att göra anmälningar trots att de känt till oegentligheterna. Både min och Thomas Finnborgs frågor ställdes i samband med tv-programmet och skulle ha besvarats den 20 maj - för nästan fyra veckor sedan. Jag förstår att Morgan Johansson har ett pressat schema. Såvitt man kunde utläsa av hans svar har han ägnat tiden åt att samla på sig underlag för att kunna besvara våra frågor om vad han avser att göra. Det är bra.

Jag vill börja med att poängtera att de flesta gode män och förvaltare till en ringa ersättning lägger ned ett enormt arbete för att hjälpa de svagaste och mest utsatta; åldersdementa, funktionsnedsatta, minderåriga utan vårdnadshavare eller med föräldrar som själva lever med funktionsnedsättning samt ensamkommande barn.

Jag har tidigare varit kommunalråd och ledamot i en överförmyndarnämnd. Det var många svåra ärenden med konflikter, hotfulla situationer och en utbredd misär att ansvara för. Ett ständigt problem för verksamheten var att hitta personer som var beredda att ge sig in i arbetet, att skaffa sig den utbildning som behövdes och framför allt sätta av den tid som krävs för ett sådant uppdrag. Att sedan några årsräkningar kanske inte redovisades i tid fick man dessvärre acceptera. Även den av kommunen anställda tjänstemannen fick slita hårt för att hålla verksamheten flytande. Godmansföreningen i Kungsbacka uppvaktade mig flitigt, och jag fick god inblick i vad de faktiskt gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Centerpartiet vill se en stärkt överförmynderiverksamhet och ser det inte som möjligt eller önskvärt att inlemma den i socialtjänsten. Det skulle medföra en betydligt högre kostnad och en mycket sämre kvalitet.

Det har visat sig att små kommuner inte klarar att upprätthålla den kompetens och den kontroll som behövs. Detta utnyttjas av oseriösa personer. I min interpellation understryker jag att det är oacceptabelt när överförmyndare inte polisanmäler begångna bedrägerier. Det hade varit förvånande om justitieministern hade haft en annan uppfattning.

Centerpartiet välkomnar att ministern har gett länsstyrelserna i uppdrag att förbättra tillsynen. Låt oss då hoppas att han också skickar med pengar för det. Vi vill också att tillsynsansvaret för överförmyndarna skärps och att de förses med möjlighet att utfärda sanktioner gentemot en god man eller förvaltare som inte sköter sig.

För de kommuner som har för få ärenden eller inte kan hitta en person som kan åta sig uppgiften att vara överförmyndare måste det vara möjligt att samverka om funktionen. Det ska vara möjligt att ha en gemensam nämnd eller gemensam överförmyndare med grannkommunen.

Det förefaller nu som att regeringen tar frågan på lika stort allvar som vi i Centerpartiet gör. Därför har jag en följdfråga. Tycker Morgan Johansson att systemet med överförmyndare, överförmyndarnämnd och gode män fungerar väl, eller ser han skäl att överväga en annan organisationsform?

Fru talman! Jag får tacka för svaret från ministern.

Jag tycker också att det är positivt att ministern har träffat representanter för Sveriges Kommuner och Landsting och länsstyrelserna så snabbt för att reda ut de akuta frågorna när det gäller bedrägerier och brott mot huvudmännen.

Vi vet att frågan om gode män och förvaltare i grund och botten handlar om skydd för de svagaste i samhället. Stat och kommuner har det yttersta ansvaret när man tar över och förvaltar den enskildes ekonomi. Det behövs ett nytt samlat regelverk för verksamheten i Sverige så att det blir en helhetssyn inom hela området. Lagstiftningen är sedan 1924. Under åren har vissa tillägg och förändringar gjorts i lagstiftningen - till det bättre - men jag tycker att man har lappat och lagat under många år, och ingen har haft det riktiga helhetsansvaret.

Det stundar en stor utmaning inför framtiden. I dag finns över 100 000 gode män, och de ökar med de ensamkommande barnen. De förvaltar uppskattningsvis 35 miljarder - en ansenlig summa. Ärendena hos tingsrätterna har ökat med 27 procent den senaste tiden.

De flesta gode män gör en fantastisk insats, men tyvärr finns undantag - som vi har sett i medierna. Tillsynen över verksamheten är bristfällig, och det är oklart vem som ska polisanmäla uppkomna brott - som vi har hört tidigare.

Den 1 januari 2015 skärptes lagstiftningen på olika områden. Länsstyrelsen i Dalarna fick i uppgift att ta fram statistik för hela landet. Tyvärr har vi än i dag inte sett något resultat. Vad jag förstår är det kommunerna som inte har lämnat in uppgifter till länsstyrelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kommer regeringen att ta initiativ för en total översyn för att säkerställa verksamheten?

Fru talman! Jag tror att det i grunden råder en stor samsyn om vikten av att verksamheten för gode män fungerar. Jag vet att upprinnelsen till dessa interpellationer var precis de avslöjanden vi såg för någon månad sedan. Ni reagerade lika starkt som jag gjorde när ni såg dem. De åtalades. Men de vara bara ett axplock av ärendena. De ärenden som SVT hade gått igenom visade att över 20 miljoner kronor kunde vara på avvägar och inte fullständigt redovisade för. Det var en begränsad del av alla ärenden. Om man skulle titta på alla ärenden skulle det vara fråga om att flera hundra miljoner kronor inte har redovisats. Det är naturligtvis i så fall en mycket stor skandal.

Det var ett viktigt journalistiskt arbete som SVT gjorde med det avslöjandet. Det blev helt uppenbart att vi måste göra någonting, särskilt mot bakgrund av att det också signalerades ett slags överslätande attityd i en del fall. Ska man verkligen polisanmäla? hördes från en del håll. Det kunde heta att om man grävde för djupt skulle inte fler vilja bli gode män. Jag fann det angeläget att markera hårt mot detta.

Verksamheten och uppdraget för gode män är otroligt viktiga frågor. Det finns naturligtvis ett uppdrag att ha koll på ekonomin, men godmanskapet fyller också viktig social funktion för många människor. Det ska vi inte glömma. De kanske inte alltid har så många andra kontakter utåt. Det gäller inte minst alla de ensamkommande barnen som kom till Sverige förra året. Ofta blir den gode mannen en viktig kontaktyta ut mot samhället. De allra flesta, som Thomas Finnborg sa, gör ett fantastiskt och alldeles strålande arbete.

Det är därför så viktigt att komma till rätta med eventuella bekymmer så att inte ryktet svärtar ned hela uppdraget. Därför är det också av det skälet viktigt att tillsynen fungerar.

Jag träffade som sagt SKL och de sju länsstyrelser som har tillsynsansvar i förra veckan. Vi hade en väldigt bra diskussion under ett par timmars tid om hur vi skulle gå vidare. Jag fick nästan bilden av att de behövde den där samlingen, att träffas och prata om dessa saker, för att kunna börja nysta upp många saker som de skulle kunna lösa.

Jag sa att vi för att understödja detta kommer att ge ett särskilt uppdrag till de sju länsstyrelserna att titta över vad de inom ramen för nuvarande regelverk kan förbättra i tillsynen när det gäller information, samverkan och utbildning. De ska också se över om de behöver någonting mer i form av lagstiftning för att stärka tillsynen. Ett sådant uppdrag ligger vi i slutskedet av att kunna ge dem.

Jag tycker att vi börjar där. Skulle vi nu börja stöpa om hela systemet, särskilt när det kom så många ensamkommande barn förra året och det finns ett stort rekryteringsbehov, tror jag att vi tar oss vatten över huvudet i vart fall i det här skedet. Jag säger alltså: Låt oss börja med att gå in och se hur vi bär oss åt för att stärka tillsynen inom ramen för nuvarande regler - och titta på regelverket - i stället för att genomföra ett stort systemskifte! Där är jag i vart fall i dag när det gäller tankar om hur vi ska gå vidare med detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack för ett kompletterande och mer resonerande svar, ministern.

Vi är två interpellanter här. Thomas Finnborg kan dessa frågor och är sitt partis talesperson. Det är bra och viktigt att vi kan föra ett samtal om någonting som är så aktuellt och viktigt. Det handlar om de mest utsatta människorna, nämligen de som behöver någon som kan sörja för person.

Det handlar om att bevaka rätt, se till att läkartider bokas, hålla kontakt med myndigheter, hålla kontakt med äldreomsorgen i kommunen, se till att mediciner hämtas ut, betala räkningar och se till att kontanter finns tillgängliga. För det måste man ha tillgång till konton. Skulle man missa ett betalningsdatum drabbas huvudmannen, som kanske blir uppsagd från sin lägenhet. Vi hörde om ett fall där en man miste sitt lönebidrag och därmed sitt arbete därför att förvaltaren hade glömt bort att ansöka om det.

Detta är ingen stark grupp som kan göra sin röst hörd, och därför är det bra att Uppdrag granskning sätter fingret på slarv, oegentligheter och bedrägerier. De som är ansvariga överförmyndare pekas ut och tvingas förklara varför de har misskött kontrollen och inte anmäler brott som begås mot enskilda av oseriösa gode män. Det är säkert så att det kan röra sig om uppemot 100 miljoner som dessa människor blivit bestulna på.

Nu ökar behoven. Det är fler äldre och fler utskrivningar från psykiatrin. Det är fler ensamkommande barn som saknar anhöriga i landet och behöver hjälp med skola, asylprocess, pengar och samhällskontakter. Det är intressanta och viktiga uppgifter för den som är engagerad i sina medmänniskor och har tid, men det är jobbigt om man inte har rätt kompetens, själv genomlever en svår period eller saknar den tid som behövs.

Det är dock glädjande att regeringen förefaller stå upp bakom systemet och verka för att stärka det. Det är viktigt att vi från politiskt håll visar korten och ger överförmyndarna rätt verktyg och stöd så att de tusentals gode män som verkar åt 100 000 huvudmän ska slippa känna sig förknippade med kriminella utan kunna fortsätta sitt arbete till stöd för de utsatta.

Mina uppmaningar till Morgan Johansson är möjligen att slå in öppna dörrar, men det behöver pekas ut en central statlig myndighet med ansvar för överförmyndarverksamheten. Det finns inte i dag. Skärp och förtydliga länsstyrelsernas tillsynsansvar över överförmyndarverksamheten! Det har Morgan Johansson redan nämnt. Det är i dag koncentrerat till sju länsstyrelser, och av en eventuell ny regionindelning följer att de troligen blir färre. Se då till att det finns ekonomiska resurser och juridisk kompetens för detta hos länsstyrelserna!

Förtydliga överförmyndarens eller nämndernas ansvar för att följa upp ekonomi och redovisning, och se till att de gode männen bevakar rätt och sörjer för person! Höj också fribeloppet så att huvudmannen ges möjlighet att få ut högre ersättning att betala den gode mannen med för det arbete som utförs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag påpekade i min interpellation saknas det också nationell statistik över verksamheten; vi rör oss med lite olika antal och summor, och vi är inte riktigt säkra på hur många huvudmän och gode män det finns. Det är bra att länsstyrelserna har getts en uppgift här, men det saknas besked om ansvarig myndighet. Kom gärna med besked om detta och om statistiken! Om det ska tas ett samlat grepp om det här, handlar det om en utredning? Vad är det vi ska se över?

Herr talman! Jag får också tacka för svaret.

Jag har arbetat rätt länge med de här frågorna, i sex år sedan jag kom in i civilutskottet 2010. Jag har träffat överförmyndare, förvaltare och Föreningen Sveriges Överförmyndare, som lägger ned ett stort ideellt arbete för att få detta att fungera.

Samsynen är att det tyvärr finns rätt stora brister i systemet. Det rör sig om utbildning, dålig tillsyn och olika arbetssätt i kommunerna. Det är också olika arvodessystem; när det gäller ensamkommande har man kommunen, och det har ställt till problem. Det är nämligen lite högre för ensamkommande, och då blir det svårt att rekrytera till den kommunala verksamheten. Det är också dålig uppföljning, och det är svårt att rekrytera kompetenta gode män vid svårare fall.

Ola har nämnt en del som bör ingå i översynen. Jag tycker att man bör undersöka om vi behöver något centralt organ som kanske kan ha det övergripande ansvaret, så att det i Sverige blir likvärdigt med utbildningar och annat. Man bör undersöka detta med en fungerande statistik. Det är dock kommunerna som inte har lämnat in, så det är ett problem. Man bör undersöka detta med en bättre och jämlik utbildning som är gemensam för hela landet, så att vi kan få kvalitet på detta.

Man bör titta på tydligare regler vid uppkomna brott; det har vi diskuterat och fått svar på - man ska titta på det nu. Det är väl bra att vara ense om vem som ska anmäla vad. Det kan ju inte vara förvaltaren själv, som kanske har begått brottet, men någon måste anmäla. Man bör också se över möjligheten till rotation av gode män, för en person kanske inte ska vara god man i 20 år. Det kan ställa till problem ibland.

Jag vet att Morgan Johansson har diskuterat ett register över gode män med Ann-Charlotte Hammar Johnsson, och det kanske är svårt att bygga upp ett sådant. Men det kanske går att göra inom den lokala överförmyndarnämnden, som har någon koll. Man bör se över möjligheten att förordna juridisk person vid komplicerade fall. Detta är viktigt; vissa kan ju straffa ut sig i dag och säga att de inte vill ha någon, hota och så. Då måste vi ha en annan lösning.

Min fråga är: Hur kommer ministern att agera för att få till en förändring så att vi kan få en rättssäker överförmyndarverksamhet i framtiden, med kvalitet?

Herr talman! Den här frågan är verkligen viktig, och jag måste ta tillfället i akt att förstärka en del av det som bland annat Ola Johansson har tagit upp. Det handlar faktiskt om att förebygga så att vi inte hamnar i de situationer vi nu har hamnat i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern har här uttryckt att han har pratat med SKL och agerat i ärendet, och då minner jag mig hur det var när vi 2014 kom med propositionen om det som trädde i kraft den 1 januari 2015. Ni från Socialdemokraterna hade då en följdmotion om att ni tyckte att det var viktigt att tillsätta en utredning som var mer generell och mer övergripande. Jag hoppas verkligen att ministern håller fast vid det Socialdemokraterna då sa. Dessvärre var Miljöpartiet inte delaktigt i den följdmotionen, men jag hoppas verkligen att ni håller fast vid detta.

I det sammanhanget vill jag också säga att det kanske är bra om det blir en parlamentarisk översyn. Detta är nämligen ingen oviktig sak som man kan hantera med vänster hand. Det är otroligt viktigt att människor kan känna tillit till dem som är överförmyndare. Vi vet i dag att överförmyndarnämnderna ska erbjuda utbildning. Det betyder att det inte är tvingande, och det säger ingenting om vilken kvalitet det är på de överförmyndare som blir tillsatta.

En av de saker som infördes den 1 januari 2015 var att kontrollen av vilka gode män som fick uppdrag skulle skärpas. Det måste tydliggöras vad den skärpningen ska innebära. Vad är det en god man ska uppfylla? Ministern säger att vi inte får göra några stora förändringar med tanke på det stora behov vi har, och då skulle jag vilja säga att det är tvärtom. De stora behov som finns nu gör ju att vi måste ställa extra krav, ministern. Det är nämligen oerhört svåra frågor.

Att vara god man för ensamkommande barn, med allt som dessa barn har varit utsatta för, är att vara ställföreträdande förälder. Då kan man inte vänta med att se till att vi får gode män som klarar av den uppgiften.

När en god man själv inte kan hantera en uppgift måste det finnas någon som tar det juridiska ansvaret för att det sker på rätt sätt. Det är därför man måste tydliggöra att det ska finnas nämnder av olika slag.

Jag förväntar mig att ministern gör slag i saken och, som ministern och Socialdemokraterna föreslagit, gör som följdmotionen sa, nämligen en generell översyn.

Vi vet att det är många ensamma överförmyndare som har ett stort ansvar ute i landets kommuner. Ett sätt att möjliggöra för de små kommunerna att få ett större underlag och en bättre översyn är att de samarbetar. Det är något som skulle kunna föreslås. Ett sådant samarbete har man bland annat i Uppland. Där samarbetar sex av de åtta kommunerna. Det ger en tyngd, juridisk kunskap och möjligheter att stötta de gode männen.

Ministern, jag vill verkligen poängtera att det här är oerhört viktigt och ge ministern lite råg i ryggen att agera.

Herr talman! Råg i ryggen kan man behöva lite då och då, så jag tackar för det. Samtidigt vill jag ändå säga att det vi har gjort hittills - träffarna med både länsstyrelserna och med SKL och också det uppdrag som vi nu ska ge länsstyrelserna - visar med vilket allvar som vi ser på de här uppgifterna och att det är nödvändigt att vi stramar upp systemet.

Vi kommer att ge uppdraget, som framför allt kommer att handla om många av de frågor som vi har varit inne på. Hur kan överförmyndare samverka bättre i landet och också tillsynsorganen? Hur förbättrar man informationen mellan dem? Hur förbättrar man utbildningen, som också Thomas Finnborg var inne på? Hur följer man upp de regelförändringar som har gjorts på ett bättre sätt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ger uppdraget till de sju länsstyrelserna. Jag sa också på mötet att vi inte kan ge något uppdrag till SKL, men SKL måste vara med i det här sammanhanget. Jag är övertygad om att när den grupp tillsätts som ska titta på det här kommer SKL att vara en del av den. Det tror jag är väldigt viktigt för att man ska komma framåt.

Resultatet av gruppens arbete tror jag kan handla om att förbättra sådant som redan i dag kan göras inom ramen för gällande regelverk, men det kan nog också handla om lagförändringar och förmodligen också om en del förordningsändringar som vi kan behöva göra, inte minst för att få till stånd en bättre samverkan.

Vi måste också titta på reglerna och musklerna som det allmänna har att till exempel avskilja olämpliga gode män, att se till att överförmyndare som inte gör vad de ska blir bättre och hur tillsynsmusklerna i det avseendet kan stärkas på olika sätt. Då behövs nog både lagförändringar och förordningsförändringar.

Vi ger gruppen det här uppdraget. De får sedan återkomma med förslag till regeringen. Och jag kan försäkra er om att i den mån vi behöver göra lagförändringar kommer vi att gå till riksdagen med förslag så fort vi kan. Jag instämmer nämligen i vad många har sagt, att här måste vi agera, vilket också berör den andra frågan, det vill säga om vi ska ta initiativ till ett stort systemskifte och göra om hela systemet. Det är inte något som vi går in i i dag. Jag vill nu ha åtgärder på plats på kort sikt.

Jag utesluter inte att vi kan behöva göra någon större förändring så småningom. I så fall ska det föregås av en diskussion med de politiska partierna, för det är en så pass stor sak att det i så fall måste förankras på det sättet. Men en sådan förändring tar ju åratal att göra, och då kommer vi inte till rätta med de akuta problem som jag ser att vi har just nu. Därför börjar vi med länsstyrelserna och rapporten därifrån.

När det gäller frågan om polisanmälningarna tycker jag nog att vi fick ett gott utfall av det samtal vi hade med länsstyrelse och SKL. Vi är fullständigt överens om att om man misstänker att det förekommer brott ska det prövas av polisen. De ska i så fall öppna en förundersökning som i sin tur kan leda till åtal. Men det är där den prövningen ska ske. Det får inte finnas några andra eventuella överväganden i bakgrunden, det vill säga risken för att man inte får tillräckligt många gode män, utan det är otroligt viktigt för den enskilde att det här systemet fungerar.

Om man misstänker att någon av våra allra mest utsatta medborgare har blivit av med pengar är det klart att samhället måste stå starkt, anmäla det och se till att det blir utrett.

Herr talman! Då har vi kommit till den punkt där vi ska tacka för debatten och för svaren och försöka summera.

Det var alltså förra veckan som ministern hade möte med SKL. Det förklarar att ni var lite sena med svaret, men jag väntar så gärna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

100 miljoner kan ha försvunnit från olika huvudmän. Det är stora summor, och framför allt är det stora summor för den enskilde som drabbas.

Jag vill minnas att i Stieg Larssons roman Män som hatar kvinnor var det en god man som var den stora skurken. Det har säkert satt en bild av någonting som kanske inte riktigt överensstämmer med verkligheten. Men vi ser en kriminalitet, kanske inte så grov som den men i vissa fall alltför grov.

Det är något som försämrar förtroendet. Ministern nämnde den sociala funktionen. Det är väldigt viktigt att det finns ett förtroende och en tillit som inte solkas ned av den här typen av rykten. En god man kan ju faktiskt göra ett riktigt bra arbete men ändå känna sig utsatt för att vara ifrågasatt.

Men den som drabbas värst är huvudmannen, den enskilde, som råkar ut för det här. Och det går inte att finna ord för att beskriva vilken avsky man känner inför de människor som utnyttjar en situation på det sättet. Att ha tillgång till ett konto, kunna styra över någons liv och inte ta ansvaret fullt ut är förskräckligt. Det borde nästan vara en samhällets uppgift, genom riksdag, regering, länsstyrelser och kommuner, att offentligt be om ursäkt för de handlingar som har begåtts av människor som har ett samhällets uppdrag.

Det är glädjande att notera att ministern beskriver att ett uppdrag är på väg, som går utöver det som redan är utlovat, om att skärpa tillsynen. Vi välkomnar det.

Vi välkomnar också de inspel som har gjorts av Thomas Finnborg när det gäller att se över möjligheten till rotation, om det nu är möjligt att hitta gode män i den uppfattning som behövs, och att få fram ett register. Att även kunna förordna en juridisk person som god man vore välkommet samt att se över möjligheten att öka fribeloppet så att gode män får en ersättning som någorlunda motsvarar den arbetsinsats som utförs.

Tack för debatten!

Herr talman! Jag tycker att vi har kommit en bit på väg i den här debatten. Det är positivt att man nu tar det första steget. Det som är mest akut är bedrägerierna, tycker jag.

Sedan finns det mycket i den här verksamheten som kan sys ihop runt om i Sverige, för det ser väldigt olika ut i kommunerna. Jag tror att det behövs någon centralt som kan styra upp detta. Det handlar om gemensam utbildning och om blankettsystem. Alla som jag har pratat med saknar någon centralt som skulle kunna hjälpa dem. Jag vet att Eva von Scheele på SKL har varit ett stöd för dem. Men frågan har legat på två olika utskott, eller vad det kallas, på SKL, så beredningarna har varit lite splittrade.

Många kommuner har en bra verksamhet. Jag tror att det skulle vara positivt om flera kommuner samverkade. Mindre kommuner behöver kanske slå ihop verksamheterna för att få en bra verksamhet.

Morgan Johansson sa i svaret att länsstyrelsen ska vara ett stöd för överförmyndaren. Det har man också efterlyst i de olika kommunerna; man saknar ett riktigt stöd.

Ja, vi står inför stora utmaningar i framtiden, och det är förstås viktigt att ha en fungerande och rättssäker verksamhet. Jag tycker fortfarande att det behövs någon form av centralt organ, kanske inte en myndighet, som håller i detta gemensamt för hela Sverige så att man vet vart man ska vända sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har inte fler frågor, så jag tackar för debatten och önskar en trevlig sommar.

Herr talman! Jag blir lite fundersam när jag lyssnar till ministern, så nu vill jag ha ett förtydligande av vad som är en liten översyn och vad som är en stor översyn. I början sa ministern att man inte kunde göra en stor översyn. Sedan sa ministern att man ska tillsätta en stor översyn om det behövs och att och att en sådan tar flera år.

Av det skälet vill jag att ministern nu lovar att man ska tillsätta en större översyn. Tar den flera år är det i allra högsta grad angeläget att man gör det så fort som möjligt. Då kan vi få något som blir bättre så att vi slipper vara i den situation vi har hamnat i.

SKL i all ära vad gäller att de ska göra förtydliganden och så, men det är inte de som styr landet. Vi måste ha en tydlig lagstiftning, inte bara SKL:s förordnanden och sådant. Det är viktigt.

Låt mig poängtera det som Thomas Finnborg sa om ett centralt organ. Ett sådant är nödvändigt för att överförmyndarverksamheten i landet ska ha något att förhålla sig till och för att man ska se hur överförmyndarverksamheten fortskrider.

Visst ska man anmäla om det begås ett brott, ministern. Men det är den enskilde överförmyndaren i en liten kommun som ska göra denna anmälan; det ska inte huvudmannen göra. Både ministern och jag vet hur svårt det är att göra denna anmälan i en liten kommun där personkännedomen är stor och man har få överförmyndare att ta till. Därför behövs det någon som kan bistå överförmyndaren med det, alltså en nämnd.

Jag vill också tacka för att ministern tar detta på allvar. Jag kan inte nog betona hur viktigt detta är för de människor som behöver denna hjälp.

Herr talman! Jag tackar också för debatten och för många av de inspel som har gjorts av interpellanterna om sådant man skulle kunna göra. Jag ser i och för sig framför mig att vi kan täcka in det allra mesta av det med det uppdrag vi ger till länsstyrelserna. Skulle vi behöva göra något större får vi återkomma till partierna om det. Då talar vi om en större utredning.

Men som jag sa är det viktigaste just nu att vi inriktar oss på att försöka komma åt de problem som vi kan klara av på relativt kort sikt.

Jag ser detta uppdrag som en startpunkt. Det är såklart inte SKL som ska utforma regelverket; det förstår jag också. Det är inte heller så det ska tolkas. Min poäng var att SKL måste vara med i den grupp som ska se över hur man i så fall ska förändra regelverket.

Intrycket av det möte jag hade är att bara man sätter man ihop de viktiga aktörerna i samma rum och ger dem ett uppdrag kan de lösa mycket. Sådant som måste ändras i lagstiftningen får vi ta hit, men de kan göra mycket inom ramen för det de redan kan.

Ola Johansson tog upp att det i Stieg Larssons bok Män som hatar kvinnor var en god man som var den stora skurken. Låt mig påminna om att det också var en god man som var en av hjältarna, nämligen den gode man som Lisbeth Salander hade först. Han fungerade närmast som en fadersfigur för henne under lång tid. Jag tror att han i boken beskrevs som en rättrådig gammaldags gråsosse. Jag ville bara ha sagt det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De allra flesta gode män gör ett strålande arbete. Det är dock inget argument för att vi inte ska stärka tillsynen, för det ska vi givetvis göra.

Tack för en bra debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.