Giftiga kemikalier från brandskum i dricksvatten

Svar på interpellationer

Fru talman! Ledamöter! Åhörare! Kristina Yngwe från Centerpartiet har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att minska spridningen av PFAS i dricksvatten och om jag tänker vidta några åtgärder eller ta något initiativ inom ramen för mitt ansvarsområde i regeringen för att försvaret ska sluta använda brandskum som innehåller de här giftiga kemikalierna.

Regeringen ser mycket allvarligt på spridningen av högfluorerade ämnen, PFAS, i vår miljö. Under 2011-2013 upptäcktes förorenade dricksvattentäkter i Tullinge, Kallinge och Uppsala. Släckskum vid brandövningsplatser har visat sig vara en betydande källa. Vi har i regeringen tagit ett samlat grepp om frågan, och det är viktigt att göra en samlad bedömning av riskerna och behovet av åtgärder för hela gruppen högfluorerade ämnen.

Fru talman! Regeringen gav i januari 2015 Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram ett nationellt åtgärdsprogram för högfluorerade ämnen. Uppdraget ingår i regeringens satsning på en handlingsplan för en giftfri vardag och ska slutredovisas senast juli 2016. I uppdraget ingår att lämna förslag på reglering nationellt eller inom EU eller andra åtgärder för att minska riskerna med PFAS. Uppdraget omfattar även att arbeta för att en handlingsplan initieras inom EU. Kemikalieinspektionen ska vidare vara pådrivande i de nätverk som de upprättat tillsammans med ett flertal myndigheter och andra aktörer och verka för att öka kunskapsbasen om PFAS.

Fru talman! Kemikalieinspektionen redovisade i juni 2015 en delrapport av uppdraget som omfattar en kartläggning av förekomst och användning av högfluorerade ämnen och alternativ. I rapporten framgår bland annat att utbudet av olika PFAS på världsmarknaden är mycket större än förväntat och att nya användningsområden är under stark utveckling. Utifrån nuvarande kunskap och uppmätta halter i miljön pekar Kemikalieinspektionen på att brandskum är den mest problematiska användningen och att akuta åtgärder behöver vidtas i form av regler och andra åtgärder.

Fru talman! I en ytterligare delredovisning av uppdraget presenterade Kemikalieinspektionen i januari 2016 ett förslag på nationell reglering för högfluorerade ämnen i brandsläckningsskum. De föreslår sammanfattningsvis att brandsläckningsskum med PFAS som huvudregel bara ska få användas när skumvätska/släckvatten kan samlas upp och förstöras efteråt. Kemikalieinspektionen har bedömt att det för närvarande inte går att genomföra ett heltäckande förbud mot all användning av PFAS i brandsläckningsskum. Ett fullständigt utbyte till fluorfria alternativ beräknas, enligt Kemikalieinspektionen, ta ytterligare några år. I syfte att skynda på övergången till fluorfria brandskum föreslår Kemikalieinspektionen att regeringen 2019 ser över och, så långt det är möjligt, tar bort dessa undantag. Förslaget remitteras för närvarande.

I oktober 2015 gav jag före detta generaldirektören Göran Enander i uppdrag att göra en analys av orsakerna till att spridningen av högfluorerade ämnen till dricksvattentäkter har kunnat pågå i många år utan att upptäckas. En rapport överlämnades i mars 2016 som omfattar bland annat en kartläggning av tillstånds- och tillsynsmyndigheternas och berörda verksamhetsutövares agerande i frågor som rör användningen av brandskum innehållande PFAS. Det gäller till exempel ansvariga för flygplatser, den kommunala räddningstjänsten och Försvarsmakten. Utredarens förslag till åtgärder bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Tack även för att ministern visar ett sådant engagemang i de här frågorna, som är så väldigt viktiga! Det är uppenbart att det finns många processer igång, och det ska bli jättespännande att följa dem från beredning till att det blir ett kraftfullt agerande och någon form av lagförslag som vi sedan kan ta ställning till.

Det kanske är någon som har kommit in efter lunchen och sitter och tittar och inte riktigt har bakgrunden. Jag känner att det här med PFAS är en så viktig fråga att jag lite grann vill beskriva bakgrunden till att det är ett så stort problem.

PFAS är alltså ämnen som används mycket i impregneringsmedel. Dessa ämnen har en vattenavvisande förmåga och används även i rengöringsmedel, fönsterputs och allt möjligt. De sprids vidare i miljön och återfinns sedan i människor och djur och i sjöar och dricksvatten. Det här är ämnen med en stor förmåga att ansamlas i kroppen hos både djur och människor, vilket i sin tur orsakar diverse olika toxiska effekter.

Tidigare och nuvarande användning av brandskum är en av de allra största anledningarna till att vi har lokala föroreningar av PFAS i mark och vatten. Det har använts i stor skala på brandövningsplatser på flygplatser, på militära anläggningar, i industriella anläggningar och på kommunala anläggningar. De här övningarna har lett till att man fått ut fluorerade ämnen i grundvattnet och i ytvattentäkter, vilket på sina håll har lett till att man fått stänga av vattenverk eller brunnar och tvinga vattenproducenter att installera väldigt dyra filterlösningar.

Det är såklart väldigt beklagligt att försvaret fortfarande använder brandskum som innehåller PFAS. Även om jag såklart har respekt för att försvaret hela tiden måste tänka säkerhetsmässigt, att det måste finnas en planerad övergång och att man måste säkerställa att det finns en ändamålsenlighet i de produkter som används är det beklagligt att man är med och bidrar till att vi fortfarande får ut PFAS i vårt grundvatten.

Det är väldigt bra att Kemikalieinspektionen har föreslagit en nationell reglering för högfluorerade ämnen i brandsläckningsskum, och det ska bli spännande att se fortsättningen när detta nu går ut på remiss.

Jag tycker ändå att det vore önskvärt om ministern kunde ge lite klarare besked om hur man tänker agera mer aktivt för att fasa ut PFAS och minska risken för föroreningar i våra vatten när det gäller just användningen inom försvaret. Jag ställde även frågan till försvarsministern, och då framhölls att man följer den utveckling av nya produkter som sker. Jag skulle dock gärna se att man kanske är lite mer proaktiv i det här arbetet och har en plan för hur man ska kunna hitta alternativa metoder för en bra övergång.

Jag skulle också vilja lyfta fram den utredning som ministern nämner sist i sitt svar, där orsakerna till spridningen av högfluorerade ämnen till dricksvatten utreds av Göran Enander. Jag tycker att det finns många goda förslag i den utredningen som det är värt att arbeta vidare med. Ministern har redan tillsatt en utredning om att hitta en myndighet eller ett center för substituering, och det är jättepositivt att man har gjort det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man lyfter bland annat fram frågan om organisation och samordning av miljömyndigheter, eftersom det är en fråga som har fallit mellan stolarna. Det har även lyfts fram i Alliansens miljömyndighetsutredning, som presenterades för ett år sedan. Där konstateras också att detta är väldigt problematiskt - det överlappar, och det är ett virrvarr av myndigheter. Utredningen ligger på regeringens bord, och det hade varit intressant att höra hur regeringen tänker kring organisationen av myndigheterna. Det gäller dels med bäring på Miljömyndighetsutredningen, dels vad som har kommit fram av Göran Enanders utredning.

Fru talman! Jag tackar för ett initierat och engagerat deltagande i de här frågorna.

Att det har kommit ut högfluorerade ämnen i vattentäkter som används för dricksvatten är den största kemikalieolyckan Sverige har sett på senare år. Det finns fortfarande en oro för punktutsläpp och punktkällor här som vi behöver undersöka vidare, inte minst när det gäller att fler verksamhetsutövare som vet med sig att de har använt högfluorerade ämnen på industriella tomter eller i annan verksamhet säkerställer att dessa ämnen inte nu finns i miljön och riskerar att spridas till vatten och dricksvattentäkter.

I det här fallet har det handlat om kommunala dricksvattentäkter, vilket är allvarligt nog. Man bör naturligtvis också förbättra mätningarna för att kunna detektera detta snabbare, men jag känner personligen en oro också för alla de enskilda brunnar som många i vårt land tar sitt dricksvatten från och där vi inte har samma ändå rigida mätserier som på det kommunala vattnet.

Jag ska naturligtvis svara på Kristina Yngwes frågor. Jag delar engagemanget för att vi nu vidtar kraftfulla åtgärder för att så snabbt som möjligt få stopp på ytterligare spridning. Inte minst när det gäller den mest akuta källan, det vill säga brandskummet som innehåller PFAS, behöver vi ställa dessa frågor till försvaret om den pågående verksamheten. När det gäller den civila räddningstjänsten har man ju hittat andra metoder, och där säkerställer man också att man har möjlighet till uppsamling av brandskummet när man övar. Det är vid väldigt få tillfällen i den civila verksamheten som man behöver fortsätta använda PFAS-skum i den akuta miljön, så att säga.

På försvarets sida är man naturligtvis fortfarande i starkt behov av att öva under de speciella omständigheter som finns i försvaret. Man behöver till exempel öva brandtillfällen där ett flygplan antänts och där man behöver få ut piloten väldigt snabbt för att det inte ska bli en dödlig situation, och där finns det i dagsläget inget alternativ som försvaret har sett. Det är också därför Kemikalieinspektionen i sitt förslag på reglering tar de två stegen, det vill säga att så fort som möjligt införa det generella förbudet men också se att all användning ska fasas ut i steg nummer två. Där det ännu inte finns alternativ som är tillräckligt bra måste dock försvaret kunna fortsätta öva på även den situationen. Det är som ledamoten förstår av vikt för säkerheten inom verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Försvarsmaktens avsikt är att gå över till fluorfritt brandskum så fort det finns alternativ. Man har i dag en mycket begränsad övningsverksamhet med PFAS i brandskum; det sker på endast en, för ändamålet anordnad, plats i Halmstad. Försvarsmakten är i dag oerhört engagerad i arbetet med att sanera de redan befintliga läckorna från försvarets flygplatser i detta, och man är mycket medveten om att det är inte är en framtid att fortsätta sprida PFAS i vår miljö och till vårt vatten. Det är en myndighet som måste jobba oerhört mycket med sanering och förebyggande arbete - och naturligtvis med att hitta de alternativ som klarar även den allra svåraste situationen.

Jag är väldigt glad att vi har kommit så långt att vi nu har konkreta förslag på bordet och att vi efter remissomgången kan gå vidare. Det är viktigt.

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret. Det är oerhört viktigt att de statliga myndigheterna alltid är de som går i bräschen och faktiskt är de som arbetar mest miljövänligt. När det är så att man på de civila flygplatserna och inom det civila har kunnat övergå till andra ämnen är det såklart oerhört viktigt att myndigheterna väldigt noggrant följer vad som sker så att de verkligen kan ställa om. Det är klart att det finns ett väldigt stort intresse för alla att vi minskar förekomsten av PFAS i våra vatten och fasar ut det från brandskummet.

När vi nu har PFAS uppe till diskussion tänkte jag bredda detta lite grann. Det gäller ju inte bara brandskum, även om det är där det är ett stort problem, utan det finns väldigt många produkter runt omkring i vårt samhälle som innehåller högfluorerade ämnen. Jag har nämnt impregneringsmedel, men man har också visat att det finns i smink, pizzakartonger och i väldigt många vardagliga saker. Det finns till och med i livsmedelsprodukter - Nordiska ministerrådet har gjort en undersökning och hittat det i livsmedelsprodukter vi äter. Det kommer såklart ut i vår miljö och i vårt närområde, och det är jätteviktigt att man hittar sätt att arbeta för att minska förekomsten av PFAS även i konsumentprodukter.

Ministern nämner i sitt svar att man kommer att arbeta på EU-nivå när man tar fram det nationella åtgärdsprogrammet för högfluorerade ämnen. Man ska titta på vad som kan göras på EU-nivå, och en viktig metod är att titta på hur olika högfluorerade ämnen kan grupperas och förbjudas i grupp. Nu är det ju så att PFAS är en väldigt bred grupp som inkluderar ungefär 3 000 olika ämnen, tror jag. Det är alltså svårt att dra alla över en kam och förbjuda dem, men man kan dela upp dem i undergrupper och förbjuda efter hand. Därigenom kan man fasa ut det på EU-nivå och minska förekomsten i konsumentprodukter.

Jag skulle vilja fråga ministern hur regeringen arbetar med att fasa ut eller få till ett förbud i grupp av olika PFAS-ämnen. Vilka allianser har man skapat runt omkring i Europa, och vad gör man för bedömningar av om ett förbud på EU-nivå ska kunna bli verklighet?

Även om det är så att man får igenom ett förbud tar det ju lång tid att genomföra det. Vi kommer att ha kvar detta i våra konsumentprodukter under lång tid, och därför är det väldigt viktigt att utfasningen sker på annat sätt. Där är försvarets brandskum i dag ett exempel på hur man kan arbeta, men det handlar även om andra produkter generellt. Jag undrar hur ministern och regeringen arbetar för att man på frivillig väg ska kunna få en utfasning av PFAS i konsumentprodukter som finns i butiken och i varor runt omkring oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har diskuterat försvaret här i dag, och detta gäller inte minst de produkter som finns där. Som jag sa tidigare känner jag att det offentliga har ett stort ansvar i att faktiskt vara ledande i en omställning. När det gäller det som inhandlas i det offentliga finns det också stor möjlighet att påverka. Jag undrar därför om ministern har någon form av strategi när det gäller inköp av produkter, för att man ska kunna undvika PFAS i det material som används i statliga verksamheter. Det handlar inte minst om impregneringsmedel inom försvaret och hur man arbetar där.

Fru talman! Jag är den första att understryka vikten av att jobba mycket fokuserat och kraftfullt när det gäller att motverka spridningen av högfluorerade ämnen - utöver de förbud som redan finns. Man ska vara noga med att säga att det sedan ett antal år tillbaka finns ett internationellt förbud, bland annat genom Sveriges agerande, när det gäller PFOS. Det var den första högfluorerade kemikalie som detekterades och där man konstaterade persistensen, det vill säga att det ligger kvar i miljön så oerhört länge att det innebär stora risker. Det bryts helt enkelt inte ned, utan det sprids. Det kan möjligen spädas ut, vilket kanske kan ge en något förbättrad prognos.

I detta finns det en stor allvarsamhet. Jag var för bara några veckor sedan nere på Lunds akademiska sjukhus, som ju har en folkhälsoenhet med klinik där man i dag undersöker och tar in och har samtal med de berörda i Kallinge, alltså den kommun i Blekinge där befolkningen under ett antal år - man vet fortfarande inte exakt hur många - hade starkt förhöjda värden av PFAS i dricksvattnet. De går nu på mätningar, och man tittar på hur detta sakta sprids ut i miljön också från människor. Det här skapar mycket oro.

Det vi i samhället kan göra är att säkerställa att vi får koll på spridningen i dag. PFOS är som sagt förbjudet, men många fler av de högfluorerade ämnena måste förbjudas. De måste förbjudas i klump, och det är precis den ingången riksdagen har fattat beslut om. Den ingången är också Sveriges när frågan hanteras i EU - att det är den här gruppen av ämnen som behöver få mycket skärpta regler. Det är så vi kan arbeta proaktivt med det här.

Det handlar också om att dra erfarenheter och lärdomar. Hur kunde det gå så snett att vi i dagens Sverige, på 2010-talet, får flera kommunala vattenkällor avstängda på grund av att man detekterar dessa höga halter? Det är helt riktigt att utredaren av den haverifrågan, så att säga, har tittat på miljömyndigheternas samordning. Naturligtvis lägger man också stort ansvar på verksamhetsutövarna. Det är de som har grundansvaret. Att de inte har kunskap om att de sprider ett ämne eller om att det kan spridas i vattnet, som sedan förs vidare, skapar ett stort problem.

Slutsatserna handlar i första hand om att stärka regelverket. Det är vi igång med att göra. Vi måste jobba både på EU-nivå och på nationell nivå men också titta på hur vi kan förbättra tillsynen. Flera av myndigheterna har haft kunskap om detta men inte kommunicerat med varandra eller varit tillräckligt tydliga i sina tillsynsvägledningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningen pekar också på behovet av att arbeta med de giftfria alternativen. Vi märker, som i fallet med brandskummet, att när det finns alternativ kan vi trycka på med regelverk så att det är alternativen som används. Men vi måste få fram alternativen.

Det är därför regeringen har engagerat sig kraftfullt i att gynna giftfria alternativ vid offentlig upphandling. Vi underlättar i dag för kommunala upphandlare, till exempel förskolor. De får helt enkelt en katalog som visar hur de kan göra för att upphandla med mindre mängd kemikalier och välja de giftfria produkterna. Det är så den offentliga verksamheten kan visa att man gör skäl för sig och använder skattepengar på ett klokt sätt. När vi investerar i barnen ska vi också se till att det är giftfria alternativ de får.

Samtidigt stärker vi marknaden så att aktörer, bland annat svenska innovativa entreprenörer och företag, kan komma ut med sina produkter. Vi behöver inte använda gifter. Vi måste bli smartare och använda det giftfria i en hållbar utveckling.

Fru talman! På många områden kan jag bara hålla med. Det är viktigt att man hittar sätt att sprida kunskap. Vi ser att konsumenter och människor runt omkring inte har kunskap om att PFAS finns i miljön eller om hur det påverkar.

Jag delar även ministerns åsikt att det ligger ett stort ansvar på utövarna. Men det lyfts också fram i utredningen att man ser ett problem i att det är lite av ett virrvarr av myndigheter och att ansvaret lite grann faller mellan stolarna.

Ministern nämnde tillsynen. Som sagt är det någonting som lyfts fram i Miljömyndighetsutredningen. Den ligger på regeringens bord, men jag har inte riktigt uppfattat vad som kommer att hända med den.

I utredningen föreslås till exempel att man inrättar någon form av miljöinspektion där man samlar olika tillstånds- och tillsynsfrågor som berör miljöfrågor för att kunna ta ett samlat grepp, få överblick och skapa bättre synergieffekter. Det skulle kunna gynna arbetet med PFAS på ett bra sätt. Jag är lite nyfiken på om ministern skulle kunna utveckla det.

Annars ser vi med spänning fram emot det fortsatta arbetet. Vi hoppas att ni kommer att fortsätta arbeta med de högfluorerade ämnena, för det är en väldigt viktig fråga.

Fru talman! Tack, Kristina Yngwe, för debatten om ett oerhört viktigt ämne! Jag hoppas att vi kan återkomma till det - inte bara till problemen utan också till hur vi i samhället kan ta steg för att lösa problem och skapa en mer giftfri miljö.

Jag ska svara konkret på frågan om Miljömyndighetsutredningen. Förslagen från den som handlar om tillsynsförstärkning kommer att användas i den övergripande och bredare tillsynsutredning som nu tillsätts. Det är många fler frågor i den delen som behöver vändas på; det var ganska uppenbart av flera förslag som låg kvar på departementet när jag tog över. Nu tillsätter vi den bredare tillsynsutredning som sedan länge har varit efterfrågad och behövs. I och med det tror jag att vi får en bättre karta över hur vi kan stärka miljömyndigheternas tillsynsarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar också mycket om fördelningen mellan nationellt, regionalt och lokalt, om verksamhetsutövare och om att man i alla led har rätt information. Där hjälpte inte Miljömyndighetsutredningen, som bara tittade på de centrala myndigheterna. Att göra stora omorganiseringar inom Naturvårdsverket eller Kemikalieinspektionen skulle knappast hjälpa arbetet framåt i dagsläget eftersom det är så akut.

Det är viktigt att jobba med handlingsplanen så att Sverige är i framkanten. Just nu driver vi de andra EU-länderna framför oss när det gäller att få till kraftiga begränsningar av och regler för högfluorerade ämnen som grupp så att det inte stannar vid att förbjuda PFOS eller PFOA. Vi har kommit vidare till att titta på hela gruppen och på fler produkter. Vi ser i utredningarna och i det här kunskapsläget att PFAS ökar i en del produkter. Därför måste vi jobba ännu mer proaktivt, och vi kan verkligen se hur viktig politiken är i detta. Vi ska inte lämna arenan. Konsumenterna ska självklart vara säkra när de gör sina produktval.

Överläggningen var härmed avslutad.