Fusk inom näringslivet

Fru talman! Thomas Morell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stävja det utbredda fusket inom olika näringslivsgrenar och vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att statliga bolag följer en god företagssed och därmed föregår med gott exempel.

Näringspolitikens mål är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Väl fungerande marknader med goda ramvillkor är en grundläggande förutsättning. Det ska inte löna sig att fuska eller bryta mot regelverk för att skaffa sig fördelar. Detta är inte minst viktigt i det nuvarande arbetet med att skapa förutsättningar för näringslivets återhämtning.

Regeringen arbetar aktivt för att stävja fusk, bland annat genom att öka myndigheters kontrollmöjligheter samt genom att skapa förutsättningar för ökad samverkan mellan myndigheter. Regeringen har i lagrådsremissen Konkurrensverkets befogenheter föreslagit att Konkurrensverket får ökade befogenheter i tillsynen över de nationella och EU-rättsliga konkurrensreglerna. Även Skatteverkets och Tillväxtverkets kontrollmöjligheter av stöd har utökats tidigare under året.

Sedan tidigare har åtta myndigheter med Arbetsmiljöverket som samordnande myndighet i uppdrag att utveckla metoder för myndighetsgemensam kontroll för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Även Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten ingår i arbetet. Myndigheterna genomför bland annat arbetsplatskontroller.

Fru talman! För att stödja näringslivet under den pågående pandemin har regeringen vidtagit ett stort antal åtgärder. Parallellt med det har en utredare, före detta rikspolischefen Stefan Strömberg, tillsatts för att analysera och föreslå åtgärder som minskar risken för brott och fusk kopplade till de coronarelaterade stödåtgärder som har ekonomiska och statsfinansiella konsekvenser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vad gäller de statliga bolagen ställer regeringen i statens ägarpolicy krav på att de ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och även i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. Det är av särskild vikt att bolag med statligt ägande arbetar för en sund och säker arbetsmiljö, en god affärsetik och ett aktivt antikorruptionsarbete samt ett ansvarsfullt agerande inom skatteområdet. De statliga bolagen ska dessutom säkerställa att missbruk inte sker av den särställning som det kan innebära att vara ett bolag med statligt ägande. Regeringen följer löpande upp de statliga bolagens arbete på området, bland annat genom ägardialoger.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Ibrahim Baylan!

Jag lyssnade tidigare på en väldigt intressant debatt om polisen, tryggheten i samhället och så vidare. Damberg sa i sitt slutanförande att det är viktigt vad övriga samhället gör. Det ser jag som ett medskick att vi alla på något sätt måste föregå med gott exempel i allt vad vi företar oss. Då är det oerhört viktigt att de statliga bolagen och de bolag som staten har att styra över föregår med gott exempel.

Det är några delar i svaret som jag skulle vilja få utvecklade lite grann. Det står så här: "Näringspolitikens mål är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag." I samma stycke står det så här: "Det ska inte löna sig att fuska eller bryta mot regelverk för att skaffa sig fördelar." I nästa stycke står det: "Regeringen arbetar aktivt för att stävja fusk, bland annat genom att öka myndigheters kontrollmöjligheter samt genom att skapa förutsättningar för ökad samverkan mellan myndigheter." Det är bra, men vad betyder det i praktiken?

För inte så länge sedan hade statsrådet och jag en debatt om Postnord och att de vid några tillfällen hade blivit rapporterade för otillåtet cabotage. Jag tycker att det är lite besvärande att statens bolag hamnar i en situation där det faktiskt kan anklagas för att inte följa regelverket. Statsrådet lovade att han skulle ta en diskussion med Postnords ledning, och jag utgår från att så har skett.

Likväl skapas det rubriker där statliga företag figurerar genom att fuska och inte följa regelverket. Jag vill hemskt gärna ha ett svar från statsrådet på hur man från statens sida ska arbeta mer intensivt för att förhindra den typen av verksamhet. Jag kommer att fördjupa mig lite grann i detta i nästa anförande.

Jag tycker att det är besvärande för staten att man gång på gång dyker upp i tidningsartiklar om att man inte följer regelverket. Samtidigt pekar staten med hela handen på oss medborgare och säger att vi måste följa lagstiftningen. Jag har inga problem med att människor ska följa lagen, men jag tycker att staten borde gå främst och visa vägen. Och då ska man inte gå främst och visa vägen med att figurera i rubriker där man anklagas för fusk. Det borde de statliga företagen hålla sig för goda för.

I det sista, avslutande stycket i svaret står det så här: "Vad gäller de statliga bolagen ställer regeringen i statens ägarpolicy krav på att de ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och även i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende." Det låter jättebra. Men vad gör regeringen i praktisk handling för att det verkligen ska bli så?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I en perfekt värld med perfekta människor skulle vi inte behöva diskutera den här typen av frågor. Men nu är ju varken Thomas Morell eller jag perfekt eller för den delen vårt samhälle eller den värld vi lever i. Däremot ska vi sträva efter att så långt det är möjligt förhindra fusk och korruption, därför att det i sig ruckar på det som är grundläggande för vår marknadsekonomi, nämligen konkurrensförutsättningarna, men naturligtvis också på tilltron och legitimiteten i samhället. Skulle detta ske i stor omfattning skulle vi få problem med tilliten mellan människor och därmed också till hur samhället är uppbyggt.

I Sverige har vi, fru talman, genom åren haft en ganska stor tilltro till varandra. Den tilliten finns ju kvar enligt alla mätningar som finns. Vi har också i jämförelse med många andra länder, tack vare offentlighetsprincipen och väldigt tydliga regler, haft relativt lite korruption. Men det betyder inte, fru talman, att det inte förekommer. Det betyder inte heller att inte risken finns för att det kan förekomma.

Det är mot denna bakgrund, fru talman, som jag talar om att det är viktigt med tydliga lagar och regler och att man också följer upp dessa. Det är inte därför att man ska gå omkring och misstänkliggöra folk i onödan. Men vi måste ha detta på plats, därför att brister har ju förekommit förut och kommer också att förekomma i framtiden, för vi lever varken i ett perfekt land eller i en perfekt värld.

Detta innebär att vi måste ha en kontrollapparat, och därför skärper vi regelverket, precis som jag läste upp. Vi har skärpt möjligheten för myndigheter att följa upp och beivra brott, och vi kommer att fortsätta att lägga fram förslag på riksdagens bord på ytterligare insatser, och jag redogjorde för några av dem.

Vi gör detta eftersom det är så viktigt att konkurrens sker på sjysta villkor, att vi har sunda värderingar och att etiken i affärslivet, oavsett bolag, inte blir korrupt utan just sund.

Fru talman! I dessa svåra pandemitider, när det offentliga, skattebetalarna, tillhandahåller direkta stöd, garantier, krediter med mera på 600-700 miljarder till det svenska näringslivet är detta extra viktigt. Det är mot denna bakgrund vi har vidtagit ytterligare åtgärder under året för att både förebygga och beivra eventuella brister så att det inte ska gå att komma undan med dessa.

Fru talman! Vi ställer högre krav på statliga bolag, just av de skäl som Thomas Morell nämner. De ska föregå med gott exempel. Vi har ett stort antal bolag i den statliga portföljen, antingen hel- eller delägda, med ett värde på 600-700 miljarder. Dessa 45-46 bolag sysselsätter tiotusentals människor, med allt vad det innebär. Vi nöjer oss dock inte bara med att ställa extra krav, utan om det förekommer brister följer vi upp det direkt. Bryter man mot regelverk har vi ett rättssystem där detta ska beivras, och det gäller de statliga bolagen likaväl som alla andra.

Därutöver är detta frågor som vi tar upp vid varenda ägardialog med företag där det har förekommit brister. Jag kan försäkra Thomas Morell om att det behöver ingen tvivla på att vi gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Nej, några perfekta människor är varken statsrådet eller jag. Vi har våra brister, och det gör oss till människor. Men det är en himmelsvid skillnad mellan att göra ett misstag och att medvetet göra något för att tillskansa sig fördelar.

Det finns olika sätt att begå brott. Det ena sättet är mer handgripligt: att stjäla, misshandla eller rent av mörda. De brotten är mer tydliga. Men man kan också begå brott som vid första anblick inte ser ut som en brottslig handling, men när man djuplodar i frågan ser man att det är olagligt. Här hittar vi ibland statliga och kommunala företag som inte följer regelverket.

Detta fick en av mina tidigare kollegor på trafikpolisen att reagera, så han skrev en debattartikel. Jag ska läsa några stycken från den.

"När två svenska fordon stoppades och påkoms med att köra på dubbla förarkort, rann bägaren över för bilinspektör Patrick Zetterberg i Eskilstuna när han fick höra anledningen. 'Alla statliga och kommunala företag måste börja betala för sig när de upphandlar transporter', säger han. 'När de inte betalar vad det kostar, öppnar det inte bara upp för fusk och stress. Utan det driver även svenska åkerier mot konkurs'."

"Det var måndagskvällen den 28 september som två svenska fordon stoppades kort efter varandra nära Åkers Styckebruk. En bil och släp och en grusbil fick dela på kontrollplats. Två svenska fordon med svenska förare. Båda förarna använde dubbla förarkort."

"Förarbyten som tar 15 sekunder ger en stark indikation på att något är fel och det extra förarkortet som användes i det ena fordonet, tillhörde en man i 80-årsåldern som inte innehade ett YKB. I det andra fordonet satt det extra förarkortet i färdskrivaren, säger Patrick Zetteberg."

Ett YKB är ett yrkeskompetensbevis, som ger rätt att köra yrkesmässigt.

Nu ber jag om ursäkt för språket, fru talman, men jag läser ordagrant vad som står i artikeln.

"Detta gör mig uppriktigt sagt förbannad. När åkerier kör för statliga och kommunala bolag och inte kan få ihop det, då är något väldigt fel. Om ett åkeri inte vill fuska och då inte klarar uppdraget, finns dessutom en uppenbar risk att åkeriet förlorar uppdraget, säger Patrik Zetterberg."

Det är denna verklighet som är där ute. Det finns statliga och kommunala aktörer som tvingar fram ett fusk. Läser man lite noga i det som reglerar trafiklagstiftningen står det att man inte får bete sig på det sättet, utan man ska betala och göra rätt för sig. Det gäller såväl privata som statliga företag.

Det är ett bekymmer när det blir legitimt att stat och kommun beter sig på detta sätt. Då går man inte med fanan längst fram och visar vägen för ett sunt företagande. Detta bekymrar mig. Jag hoppas verkligen att statsrådet sätter ned foten och talar om var skåpet ska stå, för är det något statliga och kommunala företag ska göra är det att följa lagstiftningen. De måste visa vägen för hur man gör rätt, inte för hur man fuskar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Nej, så är det. Det är också därför vi ställer tydliga krav. Det är inget allmänt sägande utan en del av statens ägarpolicy. Det förs också kontinuerlig och regelbunden dialog med dessa företag. Om det förekommer brister, och det behöver inte vara olagligheter eller fusk utan kan vara något som gränsar till sådant som vi inte tycker följer ägarpolicyn, tar vi upp det och får det antingen förklarat om det är ett missförstånd eller rättat om ett misstag gjorts.

Handlar det däremot om ett lagbrott gäller, precis som Thomas Morell säger, lagar och förordningar. Dessa har vi dessutom skärpt, mycket på grund av tidigare vilda västern-mentalitet, inte minst hos utländska åkerier som har kunnat konkurrera på detta sätt. Vi har skrivit om reglerna och fått förbättringar inom EU-systemet, och vi har drivit på inom landet.

Fru talman! Vi har också skjutit till resurser till polisen. Det är välkänt att vi har som mål att få ytterligare 10 000 polisanställda till 2024, just för att inte bara ha tydliga regler, förväntningar och lagar utan för att också kunna följa upp. Även om jag har stor tilltro till människor måste vi ha en kontrollapparat för att se till att lagar och regler följs.

När det gäller just de statliga bolagen har vi under året tagit ytterligare steg. Utöver att vi i statens ägarpolicy har tydliga förväntningar på att bolagen ska vara föredömen, agera etiskt med mera ställer vi sedan i våras också krav på att bolagen ska försäkra sig om att upphandlade underleverantörer har kollektivavtal. Det har nämligen förekommit problem, inte alltid av olaglig art men ändå sådana att man måste fråga sig vilken utveckling vi vill ha i detta land.

Det ska inte finnas minsta tvivel på att en socialdemokratiskt ledd regering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet alltid kommer att stå upp för löntagarna och se till att det finns sjysta villkor.

Konkurrens är bra men får inte innebära att man dumpar löner eller fuskar sig till framgång. Det drabbar inte bara enskilda bolag utan i längden hela arbetsmarknaden om vi inte upprätthåller kraven på sjysta villkor.

Detta gör vi genom lagar, förordningar och tydliga förväntningar på de statliga bolagen.

Fru talman! Innebär detta att vi aldrig mer kommer att se brister? Nej, eftersom vi talar om människor kommer det säkert att förekomma brister även i framtiden. Därför är det extra viktigt att vara tydlig. Är det ett lagbrott ska det lagföras, och det vet Thomas Morell. Sker det däremot upprepade misstag ska det påpekas så att bolaget rättar till det. Vi kan ju inte ha en situation där framgång nås genom fusk, för då är vi på ett sluttande plan - och så vill varken Thomas Morell eller jag ha det.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det är himmelsvid skillnad på att göra ett misstag. Det kan vi alla göra, och det gör oss inte till bättre eller sämre människor i en sådan situation. Det är det medvetna fusket som är ett bekymmer, när man medvetet begår en handling som strider mot lagstiftningen. Det är där vi har ett problem.

Om jag ska vara riktigt ärlig stör det mig när statens skjorta inte längre är vit utan fläckig. Staten måste under alla omständigheter följa lagstiftningen. Sedan kan man trampa fel någon gång, men då får man backa tillbaka och göra rätt. Det är inte värre än så. Men när man gång på gång läser artiklar och gång på gång får telefonsamtal från dem som är aktiva i verksamheten och får besked om att man inte följer lagstiftningen och sedan sopar det under mattan blir det fel, för staten måste visa vägen för hur det ska vara när det är en sund och sjyst marknad. Då får skjortan inte vara fläckig. Detta är oerhört viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Staten har också en oerhört viktig roll när det gäller att sätta ribban i samhället. Om staten sätter ribban på en låg nivå kan man inte förvänta sig att andra sätter ribban på en högre nivå. Det är där vi har problemet.

Jag hoppas innerligen att jag inte behöver ha en sådan här debatt igen med statsrådet framöver utan att vi kan se fram emot att statliga företag går med fanan högt i framtiden. Att enskilda individer i staten kan göra fel får vi leva med, för det är människor vi pratar om. Men det är som sagt en helt annan femma.

Fru talman! Tack, Thomas Morell, för en angelägen fråga!

Jag skulle nog till och med gå ännu längre och säga att det nog inte ens räcker att skjortan är vit, utan det är viktigt att också det som finns under skjortan håller. Det är mot den bakgrunden som vi har ändrat i statens ägarpolicy och nu kräver att man ska titta på sina underleverantörer och de upphandlingar man gör - att det är sjysta villkor även där.

Det kan mycket väl vara så att skjortan är jättevit, och jag skulle säga att alla statens bolag gör sitt yttersta för att så ska vara fallet. Men det räcker inte att bara titta på sin egen verksamhet, inte minst när vi nu talar om den typ av åkeriverksamhet som Thomas Morell pratar om. Då är det viktigt att man så långt det är möjligt ser till att inte bara skjortorna utan också det som finns därinunder är rent och fint.

Fru talman! Det beror på en mycket enkel sak. Jag är till skillnad från Thomas Morell född i ett land där korruptionen är en cancersvulst, där fusk förekommer väldigt ofta och där detta i grund och botten äter på samhällstilliten och samhällsgemenskapen. Det gör att ekonomisk och demokratisk utveckling blir svårt i den typen av länder.

För mig handlar det inte bara om något enskilt företag här eller någon enskild regel där, utan i grund och botten handlar det om något som är väldigt fint med det svenska samhället, nämligen att värna det som är tillit, öppenhet och - jämfört med många andra länder - en låg grad av korruption. Vi måste värna det därför att det är värdefullt, inte bara av ekonomiska skäl utan också av mellanmänskliga skäl, fru talman.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.